
Jämjö idrottsplats så som den såg ut när den invigdes 1963. Bilden är tagen från det som är den nuvarande läktarsidan. Notera att på den tiden hade det ännu inte planterats någon oxelhäck på den andra långsidan.
Foto: Ingvar Gustavsson
Så här såg Jämjö IP ut vid invigningen 1953Jämjö GoIF:s nuvarande idrottsplats invigdes i två etapper.
Dels i juli 1953 med friidrottstävlingar och en dammatch i handboll.
Dels ett år senare då Jämjö GoIF mötte en Karlskronakombination i fotboll.
Genom Per Ingvarssons pappa, den framlidne Ingvar Gustavsson, har vi fått tillgång till unikt bildmaterial från invigningen 1953.Jämjö GoIF är förstås väldigt tacksamt över den bildskatt som Ingvar Gustavsson har och hade. Genom sonen Per hoppas vi att få ta del av fler bilder från Ingvars fotoarkiv, bilder som vi förhoppningsvis ska kunna publicera i olika sammanhang på föreningens hemsida och i sociala medier.
Bilderna vi har är från invigningen 1953, året då man kan säga att själva friidrottsdelen av Jämjö idrottsplats blev klar.
Platsen för den nya idrottsplatsen var på det som populärt kallades för Paradiset.
Tidigare hade Jämjö haft verksamhet både på en plan vid Ådalen och i Helgarum, men nu var det alltså dags för en ”riktig” idrottsplats med löparbanor i kolstybb, längdhoppsgrop och höjdhoppsbädd.
Tidigare hade Jämjö GoIF spelat fotboll på Henning Olssons marker. Jämjö GoIF hade länge fått dispens för att spela på den lilla sandytan, men i slutet av 1940-talet hårdnade kraven och Jämjö GolF var tvunget att söka sig en ny plan.
Det var inte lätt att hitta en yta, men till slut lyckades Jämjö GoIF förvärva det område där den nuvarande konstgräsplanen är belägen, platsen kallades för övrigt Paradiset. Planens mått var 100x60 meter och den omgavs även av fyra kolstybbsbanor för friidrott.
Finansieringen var en svårknäckt nöt. Det krävdes 60 000-70 000 kronor, en astronomisk summa med dåtidens mått mätt, i dagens penningvärde betydligt mer än en miljon kronor.
Finansieringen löste sig till slut genom att man lovats 12 000 kronor i tipsmedel och 9 000 kronor av kommunen. En idrottsplatsförening sålde andelar som gav 5 000 kronor och då vågade man starta bygget.
Jämjö idrottsplats invigdes i två etapper. 26 juli 1953 invigdes löpar-, hopp- och kastbanor. Blekinge Idrottsförbunds ordförande Nils B. Hansson, Ronneby, talade och som extra dragplåster hade man lyckats bjuda in dubble olympiske mästaren på 50 km gång, Johan Ljunggren, Värnamo.
Samtidigt spelades det en damhandbollsmatch mellan Jämjö GoIF och IFK Karlshamn.

En bild från invigningen av Jämjö idrottsplats 1953. Jämjö GoIF:s damlag i handboll mötte gästande IFK Karlshamn i det som då hette DM-serien.
Enligt uppgifter ska Jämjö ha vunnit den målfattiga matchen med 2-1.
I Jämjös lag spelade Karin Olsson, Britta Svensson, Lisbeth Holgersson, Anna-Lisa Johansson, Anna Persson, Karin Olsson, Ulli Sjöström och Maj-Rut Gustavsson.
Ledare var Gustaf Fryksén och Rune Andersson.
Foto: Ingvar Gustavsson
I samband med invigningen var det inte bara en handbollsmatch utan också friidrottstävlingar. Det var löpning 80 meter för flickor, höjdhopp, diskus, löpning 100 meter för herrar och löpning 400 meter.
Lokala förmågor som ställde upp var Birgitta Olsson, Elvy Engdahl och Emil Antonsson, Jämjö GoIF. Från Ramdala IF kom Ingrid Williamsson och från Torhamns GoIF kom Stig Romstig.
Den 18 juli 1954 var det sedan stor invigning av fotbollsplanen. Blekinge Fotbollförbunds ordförande Valdo Carlström invigningstalade och huvudnumret var en match mellan Jämjö GoIF och en Karlskronakombination bestående av spelare från Saltö BK, Karlskrona Bollklubb och IFK Karlskrona.
Gästerna vann med 9-2 och trots stundtals ihållande regn hade 400 personer lockats till idrottsplatsen.
Jämjö fick dock lite plåster på såren då damerna tvålade till Torhamn i handboll med 7-0.
Efter matcherna delade ordföranden Gustaf Fryksén ut diplom till medlemmar som ”genom ett idogt arbete” gjort den nya idrottsplatsen möjlig: Helge Svensson, Thage Olsson, Ingmar Pettersson, Henning Johansson, Nils Jareborg, Ivan Flygare, Tore Sjöström, Oskar Fors och Gustaf Eliasson.
Jämjös nuvarande idrottsplats var från början inte inhägnad. Det fanns inte pengar till det i ett första skede. Därför skänkte Anna Sjödell, idrottsintresserad folkskollärarinna, pengar till en oxelhäck. Mycket talar för att det är samma oxelhäck som står kvar än i dag.
Connie Nilsson
Ett damlopp i friidrott i samband med invigningen 1953.
Foto: Ingvar Gustavsson

En bild från ett av herrarnas friidrottslopp i samband med invigningen 1953.
Foto: Ingvar Gustavsson

Programblad från invigningen 1953.

Programblad från invigningen 1953.

Programblad från invigningen 1953.