Avbryt
Börja följ

Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om IFK Kumla Fotboll

Följ

IFK Kumla

Följ oss för uppdateringar
Följ

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen. Genom att använda tjänsten godkänner du detta.

Okej

Kontaktinformation

Namn IFK Kumla Fotboll
Adress Box 45
Postadress 69221 Kumla
Telefon 019-57 04 44
E-post info@ifkkumla.se
Orgnr 875700-1253
Kontonr BG 5612-4175
Öppettider Kansliet är öppet: Måndag till Fredag 09:00-15:00.
A-lag Herrar

Om IFK Kumla Fotboll

Förhistoria

1913 bildades kommunens största idrottsförening, Idrottsföreningen Kamraterna Kumla. Den skulle komma att betyda mycket för så många och forma traktens befolkning. På IFK:s bordstandar har bildandet angetts till den 2 april 1913. Det kunde lika gärna stå den 14 oktober 1909, eller 10 april eller 5 maj 1913. Inget av dessa datum kan anses vara mera rätt eller fel. Vid 40-årsjubiléet 1953 anges det vara 10 april 1913.
1909 var det år då storstrejken kom i landet. Det året byggdes de stora skofabrikerna, däribland AG Anderssons skofabrik. Urbaniseringen med inflyttningen till tätorten och industrierna gav jordmån för idrottande av de unga arbetarna under veckosluten.
Idrottens vagga hade stått i Sannahed trettio år tidigare genom Viktor Balk. Idrotten var redan tradition och historia i kommunen. Även det borde ha spelat in då man bildade en idrottsförening.

Den 14 oktober 1909 bildades Kumla Idrottsförening KIF som blev föregångare till IFK Kumla. Första styrelsen i IFK var: Martin Johansson, ordförande, Oscar Hugén, sekreterare, Sven Johansson, kassör, Josef Andersson, v ordförande, Birger Risberg, v sekreterare samt Karl Bergvall och Carl Mossberg. De två förstnämda flyttade snart från orten och Josef Andersson gick in som ordförande och Birger Risberg som sekreterare. Nya i styrelsen blev då Frithiof Fransson och Nisse Björkman. Med den senares inträde flyttades möten från logen Natanael till Björkmans konditori vid torget. Konditoriet låg där entrén till dagens Föreningssparbank nu finns. Natanael, mera känd som Reobiografen, låg i nordöstra hörnet av Hagendalsvägen och Kungsvägen.
Denna första förening betydde allt för IFK:s tillkomst. I praktiken är det samma förening som lever vidare under nytt namn. Den 3 juni 1910 hade KIF idrottstävlingar i nio grenar. Fotbollen och friidrotten höll till på "Fylstaplan". Det var Hallméns gärde som i hyra kostade 50 kronor de första åren och sedan 75 kronor. Där skulle sedan också IFK starta sin fotboll.



Den 26:e november 1910 var det årsmöte och då valdes denna styrelse: Ordförande Josef Andersson, v ordförande Nisse Björkman, sekreterare Birger Risberg, v sekreterare Ivar Andersson och kassör Frithiof Fransson, Revisor: Martin Wigrell och Einar Jonsson.


Vid årsmötet den 24 mars 1911 blev det en schism och föreningen lades på is under åren 1911-1912..



Starten för IFK

Några ynglingar tog 1912 upp fotbollen och spelade mot Hallsberg. Dessa samlades den 2 april 1913 för att bilda en idrottsförening. Vid denna tid var det populärt med namnet idrottsföreningen Kamraterna och så ortsnamnet. Så tänkte man i Kumla också. Det finns inget protokoll från detta möte, men väl från Kumla IF:s möte den 10 april 1913, då de närvarande beslutade att återuppta Kumla IF och valde styrelse.
KIF hade redan 1910 tänkt sig ett sammangående med Yxhults Idrottsförening, föregångare till Yxhults IK. Nu blev det så att KIF redan 14 april 1913 föreslog samgående med nya IFK. Första gemensamma sammanträdet hölls den 5 maj. Namnet IFK Kumla antogs och KIF:s sista styrelse blev också IFK:s första:
Ordförande Edorf Bergkvist, v.ordförande Hjalmar Lundin, sekreterare Lasse Bäck, kassör Sven Johansson och intendent Torsten Johansson. Även KIF:s protokollsbok vandrade vidare med IFK. Den omfattar 1909-1918.
Så man kan fråga sig vilken förening som gick upp i den andra. Men namnet Idrottsföreningen Kamraterna Kumla kom först 1913.



Började bra



Verksamhetsberättelsen för första året 1913 berättar om framgångar. Fotbollslaget spelade tolv matcher i Vestmanlands-Nerikes Fotbollsförbunds södra serie och vann.



Terränglöpning och cykeltävling anordnades. Det är av intresse vilka dessa första pionjärer var.



Terränglöpning 3.600 m: 1 Gerhard Norr, 2 Birger Risberg, 3 Edorf Bergkvist, 4 Thure Pettersson, 5 Einar Wigrell.



Velociped (cykel): 1 Arne Bergström, 2 Th Ottoson, 3 Einar Wigrell



Fotbollsinträdet gav 480 kr, en basar i Natanael 736 kr. Med medlemsavgifter så blev intäkterna 1.488 kr och lämnade en dryg tusenlapp kvar på banken.



Planer kom redan nu om en egen idrottsplats. Första året hade ju börjat med serievinster i fotboll och klirr i kassan. Man hade nästan en föraning redan då att det skulle bli stora framgångar i fotboll och i cykel. Så blev det också. Men att de största framgångarna skulle komma igång med världens bästa klubblag det var svårare att sia om. Samtidigt började skuggorna kastas runt Europa. De skuggor som förebådade första världskriget som kom 1914 och lamslog idrottandet mer eller mindre. Inkallningarna satte stopp för allt lagspel.



Under första världskriget 1914-1918 låg det mesta av verksamheten nere. Årsmöten hölls och funktionärerna valdes om. Allmän idrott gick lite grann, men i stort sett gick fyra år till spillo.



Vid ett försenat årsmöte 1918 så valdes åter Edorf Bergqvist till ordförande och satte fart på aktiviteterna från 1919 och framåt i tiden. Det blev liksom en ny start för IFK.



Nu satsade man hårt på att få idrottsplatsen med läktare i ordning. 1921 så blev den ett nödhjälpsarbete. Friidrotten hölls igång och Axel Pettersson vann trekampen. Fotbollslagen hade ingen serie utan endast triangelturneringar. 1922 vann alla tre lagen sådana och det skulle bli ännu bättre.