IFK Mariefred Vets Ishockey

Följ oss för uppdateringar

Följ

Följer

Ishockey

IFK Mariefred Vets Ishockey

Klubbmärke — Säsongsreferat 24/25: IFK-Mariefred Vets 8 apr 3

Klubbmärke — Referat: IFK Mariefred Vets - Järna SK 28 mar 2

Klubbmärke — Referat: Vallentuna Hockey - IFK Mariefred Vets 24 mar 0

Nyheter

Lagnyheter

Säsongsreferat 24/25: IFK-Mariefred Vets
Säsongsreferat 24/25: IFK-Mariefred Vets VS. sig själva och resten av världen Plötsligt är det slut och över, som livet självt. The facts: Rekordlånga veteransäsongen har rullat från start i augusti till den bitterljuva avrundningsfinalen i söndags. Vi har lastat på 56 registrerade träningspass med en medelnärvaro på 44% fördelat på 47st. evigt unga eviga talanger till gubba gubbar. Träningslistan vinns av ”Hjulben” och GM-”Mofasa” med 52-pass vardera, tätt följt av ”Gurra-G”, som därmed är starkast av spelarna i sarg-ut-kategorin som vi inte ödslar bläck på om inget extraordinärt inträffar. Imponerade kontinuitet på den kanten, men också: get a life! Övriga hedersgnuggare som klarar 80%-spärren är i tur och ordning ”CCM”-Stolt, ”Hellraiser”-Helander, ”Number One” och ”T-Rex” i kassen som därmed kniper förstaplatsen för våra individualister, burväktarna. Andra änden av listan bottentoppas av ”Face of The Franchise” med 699 NHL-matcher som efter alla sina framgångar endast behövt ett träningspass i år, samt målvaktskatten ”Crossfit”-Åkerlind som parerat gummi vid ynka två tillfällen. Utöver dessa fantastiskt harmoniska interna kvällssammankomster har vetsen avverkat hela nio riktiga matchnedsläpp i Storstockholm, fördelat på tre i DM och sex i elitserien för +35. 27 st. spelare har vi något tillfälle medverkat i ”skarpt läge” och därmed antingen bidragit eller riskerat det som sånär blev en perfekt säsong i ordets rätta bemärkelse; en säsong helt utan nederlag. Men så var det där med bitterljuvheten, eftersom second place is the first loser … För vad det nu är värt så får vi väl konstatera att vi föll på mållinjen, både bildligt och bokstavligt, när vi torskade DM-finalen på ett brögäng från öst på straffar, för tyvärr så stod stjärnorna inte rätt trots att vi i ärlighetensnamn förtjänade mer. Shit happens, det var väl bara en sådan dag, att deras turgubbe till slirre förvandlades till en prime Grant Fuhr och trissan hamnade på villovägar när vi förberedde oss för otaliga olika målfiranden med tillhörande gester. Nitzsche sa: "Gud är död" och det är väl bara att hålla med. Å andra sidan tycks det ju finnas en del verkliga problem också om man bara lyfter blicken en smula från sin egen gubbhockeynavel. Därtill så har vi nu en anledning att återförenas nästa säsong, ”put the band back together”, som Elwood och Jake i kultrullen Blues Brothers, som enligt egen utsago var ”on a mission from God”. Finns kanske en silverlining med allt, om jag försiktigt undviker den ständigt närvarande finska pessimismen, trots jag enligt vetenskapen är en utav världens lyckligaste människor enligt diverse lyckobarometrar. I överlag får säsongen betraktas som lyckad, inte minst när vi hittade rätt med spelformen äldre mot yngre, där det för övrigt blev even steven när hela matchseriens summerades efter kidsens seger i sista holmgången. Endast tre pass ställdes in under hela året p.g.a. spelarbrist eller att målvakternas ordinerades vila av sina fackliga representanter. Föreställ dig det, ett stormöte endast bestående av målvakter, dessa sköna ensamartister. Måste ju vara något i hästväg, rena cirkussällskapet av tidlösa original liksom. TV-show någon? Totalsummering blir således fyra crosscheks-slashings, men nästa år går vi för Hysén-klass anno nittonhundranittiotvå. Nu skulle vi visserligen spara bläck, men skulle vi utse en MVP i år skulle ”Hellraiser” ligga bra till, trots sin backposition. Hög närvaro, överrörlig för veteranhockey med grundflåset intakt. Leder eventuellt backarnas poängliga och spelar i regel inte heller fulast, trots smeknamnet och att klubban alltid ser ut att vara redo för en crosscheck i fejan på närmsta gubbe. På minussidan är det väl hans ringa ålder, ty han är förstaårsveteran och därmed är spelet riggat. Å andra sidan så delar vi inte ut några individuella utmärkelser. Well, nu återstår bara ”Slangens” hemliga, men redan episka lagdoja, innan vi är redo för individuella fysprogram och några sommarlättöl. Passar på att nämna lagledningens planer för fystester i augusti, som går ut på att lösa Coopertestet i paritet med snittet för dagens otränade värnpliktiga. Givetvis tar vi hänsyn till ålder där vi på fel sida av de fyrttio får en lite lugnare gata, men tänk inte på det nu. Vi tackar avslutningsvis alla möjliggörare – ingen nämnd, ingen glömd – som suttit i seket, frusit på läktaren, slipat skridskor, kämpat på isen, sköningarna till domare som färdats runt, motståndare, förbundskrafterna (det finns ett eget för vets otroligt nog) som administrerat, kärlekspartners och barn som tillåtit oss leka, ni som bemödat er att läsa reffen om våra bravader och eskapader, samt givetvis oss själva för vi är ändå bäst när allting kommer omkring. Det har våra mammor sagt. Så det är så. Mange tak! Mediaavdelningen IFK Mariefred Vets Ishockey 8 apr 3kommentarer
Referat: IFK Mariefred Vets - Järna SK
Matchreferat: (DM-semifinal) IFK Mariefred Vets – Järna SK 6-3 ”Vi är alla födda galna. Vissa förblir det.” - Samuel Beckett, Nobelprisvinnare. Frasen ovan går fint att applicera på den genomsnittliga intelligenskvoten i ett likaledes genomsnittligt hockeyomklädningsrum, men också Järnas SK:s förehavanden, som likt en annan David ånyo tog sikte på sin Goliat, men det utan bibelns lyckliga slut. Beckett tillskrivs också följande citat: ”Försök igen. Misslyckas igen. Misslyckas bättre”, vilket nog passar bättre för att beskriva gästernas ansträngningar för kvällen. Å andra sidan så sög vi från start och verkade proppmätta efter seriesegern senast. DM-semi, men vem bryr sig? Vi är ett gäng sköna gubba gubbar som är glada bara att få vara med. Kanske såg laguppställningen för slagkraftig ut på pappret för man skulle suga tag i grejerna och anstränga sig? Vänta och se om kompisen löser biffen, liksom? Shit happens, som vi alla vet. Laguppställningen, DM-semifinalen till ära, ritades ner enligt följande utan inbördesordning, men hierarkin, som finns i alla barngrupper, är vi alla smärtsamt bekanta med så det behöver inte preciseras närmare. Salt i såren, ni vet. I baljan: ”T-rex”-Berg Tre linor (no coke): 1) ”Tönne”, ”Adriano”, ”Dammer” 2) ”Professorn”, ”Jägaren”, ”Mackan Den Yngre” 3) ”CCM”, ”Roadrunner”, ”Trötter”. D-line: Ett gäng backar. Onödigt att slösa bläck här, men för protokollets skull då: ”GM”, ”Doggystyle”, ”Brunkaren” ”Gurra-G” och Magnus Höglund. ”Psyket” vek in årorna sent och uteblev, vilket sannolikt berodde på psyket. Några av oss var bara petade, skadade eller ledsna enligt gängse praxis. Järna tog planenligt ledningen, eftersom vi gillar att jaga som de sexiga jägare vi är, komma bakifrån och så. Efter ett par dödsryckningar till livstecken bemödade vi ändå oss att ta ledningen, genom att ”CCM” hittat maskan efter förarbete av ”Roadrunner” och GM innan ”Tönne” nätade på assist av ”Brunkaren.” Gott så, men säg den lycka som varar? De röda kvitterade nära nog omedelbart efter att slips-Berg, ledsen efter den spruckna nollstreaken, gått full blindbock när vi inte städade bort barlasten framför honom bestående av någon övervintrad stackare full av entusiasm och vårkänslor. Pausen välkomnades med öppna armar och som passande pausunderhållning bjöds hemmalaget på ett ”öppenhjärtigt diskussionsforum” bakom låsta dörrar, eller som något vittne beskrevs det, ”ett rejält snack.” Där hade man ju velat vara en fluga på väggen, för att ha något att förtälja barnbarnen alternativt ta med sig i graven. En ovågad gissning är att GM inte nödvändigtvis reciterade Karin Boye á Tommy Svensson i 94-VM. Nå, fick väckelsemötet effekt då? frågar sig den försynte. Ich weiß es nicht. Som en första åtgärd såg vi till att skänka Järna ett friläge för att straffa Thomas för den uteblivna nollan som fanns där att plocka som en fallfrukt inför kvällen begivenheter. Gubben grubblade inte utan greppade den med en manöver av den högre skolan. Alltid nått. Vi skapade och skapade men effektiviteten lös med sin frånvaro som erektionen efter ett mastigare intag av rusdrycker. Med fjärdelen kvar av matchen, tio minuter innan förlängningen, verkade det som att vi ändå blivit varma nog för att göra utdela några nådastötar för att slippa addera extra spänning till åskådarskaran bestående av just inga alls om man bortser från dussinet stackare utöver tivolipersonalen i seket, där särskilt den inhyrda DJ:n åtminstone gjorde vad han kunde för att försöka gräma ur det bästa av hemmaspelarna med irriterande hockeyhymner tillhörande sådana sektföreningar som HV-71 och Frölunda. ”Trötter”, ”Jägarn” och ”Professorn” målade i alla fall varsin gång innan ”CCM” petade in sitt andra. Med en Järna reducering summerades det till slut 6-3 för oss coola katter som länge verkade för coola för vår egen coolness just ikväll. Men blev det några utvisningar då, frågar sig den blodtörstige? som främst hade letat sig hallen för att bevittna våld. Well, sover Dolly Parton på rygg? Äter man ris i Asien? Har Teslaaktien rasat? Är Mello högkultur i Sverige? Givetvis. Det har bara gått några dagar sedan vi utlovade närstudier av regelverket och spelförstörande moment är fortfarande en del betydelsebärande del av vår komplexa lagidentitet. Vad kan zebran göra åt sina ränder? Nu kvittade det just ikväll för guldbiljetten till finalen var redan utkvitterad innan svängdörren till utvisningsbåset gick som en propeller. Nu återstår endast en vecka av säsongen i allmänhet och hårdträning (nåja) som förberedels inför DM-finalen i synnerhet, då vi på neutral plan i Trånkan 6/4 har en cirkelslutning mot säsongens premiärmotstånd, attackdykarna från Österåker. Ingen press, gossar, men vid en förlust då uteblir referaten, och vad som är än värre har GM varit tydlig med att vi så fall också kan lägga ner laget. Helt. Insatserna är följaktligen höga, för vad ska vi göra då, börja med padel och skit? Jobba mer? Fokusera på personlig utveckling, prioritera barnen och investera i våra eventuella parförhållanden? Helvete heller. Det här är allt vi har. Mot seger! //Mediaavdelningen IFK Mariefred Vets Ishockey 28 mar 2kommentarer
Referat: Vallentuna Hockey - IFK Mariefred Vets
Referat: Vallentuna vs IFK Mariefred Vets 0-2. Låt dom komma, vad ska dom göra! Ingen har något på oss! Men något jävla referat blir det inte! Jag saknar nämligen ord. Som ni kanske kan ana, så vann vi och kan därmed titulera oss som mästare för veteraner. Fin tradition det där nu, för vi gjorde det ju förstås redan ifjol, men hur skriver man egentligen ett referat värdigt nog ett mästarlag av sköna gubba gubbar? När allting redan sagt, alla superlativen använda? Precis, man struntar i det, avstår från att ens försöka. Vi låter våra handlingar, spelet och resultaten tala för sig. Det är väl så vi lite till mans också bedömer personerna i våra omgivningar, det är handlingarna inte orden. Åtminstone är det så det borde vara. Åt helvete med alla kvacksalvare! Sorry … ett sidospår. Här följer emellertid några axplock för våra hardcorefans (ni vet vilka ni är/ if the shoe fits): Matchens spelare blir svårt att utelämna eftersom en gubbe stod för en herrejössesinsats och gav oss verkligen chansen, detta trots att vi initialt satt kvar i bussen och det osade en del katt. Thomas ”Ett” Berg för stort och svårt att bestiga spelade som i trans och fortsatte att freda sitt mål som om hans liv hängde på det. Med finess dessutom. Det sammanhängande nollan har i detta nu tickat upp på 84 minuter. Killgissar att det handlar om rekord i vetssammahang och än finns det matcher kvar. Vi gläds med grabben, som kanske nu kan sluta tvivla. Du är vår givna två … nej, jag menar … etta. Etta! Du är vår obestridlige förstamålis. Just nu. Sen kan du fundera på om du vill steppa upp träningarna också, bortsett från när du hotas av mina giftiga sjumördarskott. Även förvarspelet ska lyftas, varpå backarna bör få ett omnämnande. Så, då var det gjort. Skoja, ni var grymma! Måste vara roligt att spela back när man får försvara mycket. Bra för oss andra också att öva mycket på hockeyns alla fyra roller (avdelning: nörderi, ni som fattar fattar). Vallentuna spelade hockey och var rejäla – bästa laget vi mött, tveklöst. Dock så hade som inte koll på att finaler spelar man inte, man vinner dem. Kom ihåg var ni hörde det först. Vi skapar en del själva också, men deras slipsnisse verkade inspirerad av sin idol på andra sidan och försökte briljera han med. När en utav våra mest meriterande lirare, Thomas ” A fish called Tönne” Tönnefors, elegant kontrar i ett friläge genom att förnedra gossen med spaden med ett mellansbenenavslut (kryptonit för målvaktspsyket) växer tron och offerviljan till förvarspelet ytterligare och när ”CCM”-Stolt hyfsat tidigt i andra är minst lika kontrollerad med sin sinnesjukt säkra superflaxstrumprullare till 0-2, börjar vi ana vart det barkar, ty vi har vunnit till den grad att vinsttröttheten börjar göra sig påmind. En som redan hade förstått var GM själv som tog en tidig dusch efter tre 2-minuters utvisningar. Kaptenen visar vägen som sagan säger. Teorierna bakom denna historiska härdsmälta är flera: En del gör gällande att handlade om ett pedagogiskt grepp, att låta gruppen lira vidare utan sin härförare för på så sätt skingra alla eventuella tvivel kring övriga gruppens samlade kompetens. Någon annan var inne på att det enkelt förhöll sig så att han ville vinna för mycket för sitt eget och lagets bästa, att han misslyckades med att kalibrera in den optimala anspänningsnivån. En tredje antog att han ville statuera exempel om att det är seger till varje pris i potten och därför såg det värt att ta det sista gurglet som föranledde hans sorti. Den naiva kunde ju för en sekund önska att han snarare såg chansen till att hinna kyla ner champagnen inför segerfirandet. Lågt blodsocker var ett övrigt förslag. Kan hända att detta kommer debatteras i veckan, men tur att man i hockey har högt i tak och tjocka väggar. Han fick åtminstone coacha avslutningen för tredjelinans stora spelglädje genom låta killarna huvudsakligen fokusera mer på de teoretiska bitarna av spelet i slutfasen och givetvis var han också först ut för att lyfta den imaginära segerbucklan. Annars då? Jovars. Vallentuna försökte med att nyttja hemmaplansbiten till max genom att först köra mind games när man avstod från att skicka in en funktionär till oss inför matchen som brukligt är. Detta för att störa våra cirklar till införrutiner. Ismaskinen var visst lämpligt nog ur bruk så någon spolning var inte aktuell, vilket nog mest faktiskt var kontraproduktivt givet deras spelsätt för dagen. CCCP-wannabes. Eller så gick de på bluffen om av att vi fejkade trötthet. Minds games, baby. Sen påstår vi inte man också hade mutat domarna för kvällen, med sannolikt valfria mängder mazariner, gammalt termoskaffe och en bunt gamla FIB-aktuellt-blaskor från en närliggande skog, men vi säger heller inte att man inte hade gjort det, för jösses så ensidigt det var. Vi erkänner villigt att vi brukar nöta botbänken en del, men igår var nivån närmast larvig. Kan man styra en puck till icing? Kan man täcka skott till icing? Var en del av frågorna som kom upp. Det blir spännande att läsa deras egna referat, för det borde inte vara något annat än en bikt, en botgörelse över den uteblivna opartiskheten kombinerat med ett trejdförslag för Thomas tjänster. Länkar givetvis till den när gått i print. Vi själva lovar föra bibelstudier över regelboken för att vi nästa år kan vinna fairplay-ligan. Snart den enda titel vi saknar. Hur firas det nu då? Back to work så klart, för ett blodigt (bildligt och bokstavligt – det brukar se ut så) träningspass redan ikväll – endast den flitige belönas och vill vi fortfarande uppfattas som mästare till semisemiproffs med ett gott anseende finns det inga genvägar, oavsett var alla nepobabys må hävda. Kohandel är ingenting för oss, endast hårt jobb. Ta bara en sådan ickenamngiven gubbe, som tidigt på söndagsmorgonen (!) skruvade igen korken på en döskalleflaska moonshine (!) i den norrländska (!) urskogen, la undan bössan och flög (!) ner till matchsamlingen right on Q. Karaktären på den jägaren, se och lär kids! Festen får vänta tills vi adderat en cupbuckla till samlingen – jakten går vidare på onsdag när det är dags för semifinalen – för först då kan det bli aktuellt för ”Slangen”-Bindefeldt att trolla sitt magi kring festiviteterna. Något storslaget från föreningens håll räknar vi inte med, för vi fattar förstås att vi är gamla gossar på upploppet, IFK:s svarta får, som trots framgångarna kommer bli styvmoderligt behandlade som våra inhemska pensionärer under pandemin eller som kossorna under värmebörjan 2018. Sådan är tidens tand. Våra gemensamma bedrifter är det emellertid ingen som kan beröva oss på, för tabellen ljuger aldrig. /Mediaavdelningen IFK Mariefred Vets Ishockey 24 mar 0kommentarer
Visa fler nyheter

Senast uppladdade video

Ingen video uppladdad Logga in och ladda upp ert första klipp

Senast uppdaterade album

Inget album finns skapat Logga in som administratör och skapa ert första album

På gång
Kalender

Inga kommande aktiviteter

Kalenderöversikt

Kalenderöversikt

Nyheter från föreningen

	Välkommen på ishockey
27 mar	Ny Ordförande i IFK Mariefred Mats Hörnell

Kansli

Stallarholmsvägen 11, 64731 Mariefred
kansli@ifkmariefred.se
0159-10209
Kansliet är bemannat under oregelbundna tider. Mejla för mer information: kansli@ifkmariefred.se

Besökartoppen

Länet

1.	(3)	Katrineholms SK FK
2.	(5)	Hällbybrunns IF
3.	(10)	Torshälla-Nyby IS
4.	(1)	Oxelösunds IK
5.	(77)	Katrineholms IF
6.	(104)	Nyköping Basket
7.	(2)	Eskilstuna City FK
8.	(56)	IFK Eskilstuna P13
9.	(24)	Triangelns IK
10.	(13)	Strängnäs IBK