Höstsäsongen är igång!

Det blev en rivstart för ÖSIK damlag när höstsäsongen drog igång. Det började med en match på hemmaplan mot Mellby 17/8. Vi hade en bra känsla efter att ha spelatt 0-0 mot dem på bortaplan under våren. Vi startar bra och tar ledningen med 1-0. Det blir snabbt 1-1, 2-1, 2-2 och vi går till halvlek med 3-3. En målrik halvlek där vi i ÖSIK hade tre olika målskyttar, det gillar vi att se! (Elina Göransson, Klara Larsson och Jill Ohldin).

Andra halvlek börjar och vår energinivå är inte riktigt lika hög längre. Tyvärr är det så i fotboll att små misstag kan straffa en snabbt. Stundtals gör vi det riktigt bra men däremellan orkar vi inte och blir ihåliga. Slutresultatet blev 3-9 och ett resultat vi valde att inte ta med oss i fortsättningen av säsonge. Vi gjorde riktigt bra saker, främst första halvlek där vi jobbade för varandra och som en enhet, DET tog vi med oss!

Och som vi tog med oss det, redan söndagen 21/8 var det dags igen för att möta Våmbs IF på bortaplan. Tyvärr blev vi en skadedrabbad trupp efter matchen mot Mellby, någon som inte kunde vara med alls och några med känningar som därmed behövde mindre speltid. Då är det härligt att Klara Ström är spelsugen och hoppar in, det tackar vi för!
Vi spelar bra, håller ihop laget, får till fina passningskombinationer och gör ett riktigt bra försvarsarbete. I halvlek står det 0-0 och känslan är att truppen är vid gott mod trots värmen och en avbytarbänk i solväggen. Vi nöter på bra i andra halvlek och kommer till några riktigt bra lägen med det där lilla sista vill sig inte riktigt. Marginalerna är till motståndarnas fördel och slutresultatet blir 3-0.

Ett tråkigt resultat igen men en klar förbättring av vårt egna spel från tidigare match. Det är tråkigt att som tränare känna att ”första halvlek denna match är den bästa halvlek vi har gjort” också visar resultatet något helt annat.
Onsdagen 24/8 spelade vi mot Axvall IF på bortaplan. Fortfarande med en del skadeproblem i truppen men också med en debutant i Elvira Lindahl! Vårt fokus denna match var försvarsspel. Vi gjorde det stundtals bra mot Mellby, ännu bättre mot Våmb och utvecklingen fortsatte uppåt. Trots några positionsbyten så ligger vi bra i försvarsspelet, vi passar runt bollen och det känns tryggt, det kändes som att hela laget hade roligt på planen. Vi har några riktigt fina lägen men de där marginalerna är fortfarande inte riktigt till vår fördel. Axvall gör två snabba mål i mitten av första halvlek, igen så är det små misstag som straffar oss hårt. Vi håller huvudet högt och sliter för att kvitera, vi passar bollen, ligger rätt, går in i situationer och skapar lägen, därför blir vi alla lite förvånade när det blir 3-0. Här klarar samtliga spelare av att ändå fokusera på spelet, vi hänger inte med huvudena utan känner att vi har ett bra spel.

I halvlek är vi samlade och fokuserade och vi gör en bra andra halvlek. Efter ca 25 minuter gör Elina 3-1 och vi får ännu mer energi. Vi får några riktig bra lägen till, någon stolpträff och någon ribbslickare men 3-1 blir slutresultatet.

En summering av höstsäsongens start:
Som tränare är jag nöjd, nöjd över den utveckling som jag ser, dels under dessa tre matcher men också om jag ser tillbaka på våren. Stirrar jag mig blind på resultaten så är det en självklarhet att jag inte kan säga att jag är nöjd med siffrorna. Och jag kan tycka att det är tråkigt att vi har så många matcher där matchbilden inte riktigt stämmer överens med resultaten. Med det sagt menar jag inte att vi har varit bättre än våra motståndare men de stora differenserna kan jag förstå att spelarna upplever som orättvisa.
Jag är nöjd med jag ser en utveckling både på individnivå hos många och som lag. Vi är en liten trupp där vi ofta lånar in spelar och flyttar runt spelare på positionerna. Det är inte alltid lätt att gå från backlinjen till mittfältet och sedan tillbaka igen under en match men vi finner oss i situationen och gör allt vi kan.
Jag ser fram emot de fyra matcherna som är kvar av säsongen för fortsätter vår utvecklingskurva i samma riktning som nu så tror jag på 12 poäng!
/Mackan

Markus Hofling