David VS Goliat. Fast tvärtom. Eller, ja. ÖSK borta!

Vi har många gånger fått se oss besegrade på det fysiska planet. Inte för att vi är så rackarns klena eller fruktansvärt otränade, men för att de spelare vi mött ofta verkar ha fått ett helt annat tillväxthormon som barn. När man möter spelare som är ett eller två huvuden högre över havet än en själv och som vinner valfri brottningsincident pga 20 kilo eller mer till sin fördel så är det kämpigt.

Mot ÖSK denna säsong är det vi som varit de fysiska giganterna, och jag måste tillstå att det har varit rackarns behagligt. Missförstå mig rätt. ÖSK-grabbarna har på intet sätt varit jämförbara med en promenad i parken. Tvärtom. De har tvingat upp oss på tå och vi har fått löpa som förvirrade skinn för att inte bli frånåkta, för det ÖSKs lag i denna serie saknat i vikt och rutin jämfört med oss har de istället som extra km/h i benen.

Det är i det uppställda spelet vi haft vår fördel. Vi visste inför denna match att ÖSK skulle inbjuda till löpfest och vi visste att det skulle bli jobbigt. Vi visste också att om vi bara hittade uppgift och orkade hemjobbet så borde det sedan vara ganska lugnt. Men vi visste också att vi skulle behöva göra mer än att bara ställa in skorna.

ÖSK börjar matchen med boll, och efter dryga minuten spelad har de fått sin första utvisning. Vid 5 minuter spelat har Olle precis föst in sin andra(!) straff (vem FÖSER ens in sina straffar?!) och när ÖSK tar en TO vid 16.30 spelat har vi fått en ganska tydlig matchbild med resultatet 6 - 11 på tavlan.

Här är vi lite för nöjda med oss själva och slappnar av lite för mycket. Troligtvis slackar vi efter ett par steg i hemjobbet och ÖSKs kvicka ben ger dem ganska snart 11 - 11 på tavlan. Deras Viktor Kling på vänsterkanten har här också en riktigt fin period när han gör mål så fort han får tag i bollen, oavsett hur liten lucka han tillåts ta.

Vi rycker dock upp oss, och hittar rätt i försvaret igen. Under första halvleks sista 10 minuter gör vi 6 mål och ÖSK 3, och vi går till halvtidsvila med siffrorna 14 - 17.

I halvtid diskuterar vi återigen vikten av att jobba hem hela vägen, inte bara 90% av sträckan. Vi konstaterar att våra tvåor ska klara sina gubbar bakåt och att våra ettor ska plocka bort kanterna i allmänhet och Kling i synnerhet, istället för att hjälpa till med anfallande ytternia. Vi är också eniga om att om vi bara gör det vi är på plats för att göra, fullt ut, och tvingar in deras avslut i mitten så ska det inte vara ett problem att vinna matchen. Matchen är dock på långa vägar inte avgjord och för att vinna krävs det att vi inte låter ÖSK springa sönder oss.

När andra halvlek går igång finns inte jättemycket att säga. Vi håller nivå halvleken igenom och även om det svajar ett par bollar upp och ner ligger vi på 5-6 bollars ledning stor del av den resterande tiden och slutresultatet skrivs till 24 - 30. I slutskedet finns lite frustration och några onödiga smällar delas ut, åt båda håll, men det är något som domarna tyvärr antingen missar eller förbiser vilket spär på ytterligare lite irritation i båda läger.

Huvudsaken är dock att inga skador uppstår och vi tackar ÖSK för ännu en kul match som tvingar upp oss på tå ordentligt i framförallt hemjobbet. ÖSK- grabbarna ska ha kudos för att de pinnar på som de gör, då vi vet exakt hur jobbigt det är vara ett huvud kortare och några kilo lättare.

Kuriosa

Anden är meste målskytt hos oss med 7 baljor och Kling på ÖSKs kant pytsar in lika många.

Olle föser in även sin tredje straff. Går sådär. Han skyller på tappad boll, vi nickar förstående och ”hummar” i kör.

Robban lirkar in nästa straff bakom ÖSKs målvakt. Utan fösning.

Viktor hos oss får snålt med speltid i framförallt andra halvlek och visar att det är fel genom att göra två mål mellan kl 55.00 och 55.10. Jag är imponerad.

För tredje matchen (kanske mer) i rad har vi väldigt bra spridning på målskyttarna och nästan alla nätar!

Samme levererar två av de vidrigaste (i positiv bemärkelse) kontringspassar vi sett på länge. Båda till Anden om inte minnet sviker, varav den ena är millimeter från en kollision med potentiellt dödlig utgång för alla inblandade. Nu blev det bara mål, vilket räcker för mig som underhållningsvärde.


Protokoll ÖSK - VIS