Förändring i ledarstaben

Från och med denna vecka sker en förändring i ledarstaben. Lasse Hägglund tar över rollen som lagledare för U-laget i stället för Daniel Andersson Olm. Övriga ledare fortsätter som tidigare med Saga Ekmyr som huvudtränare och Mattias Forsberg och Elin Andersson som assisterande tränare. Daniel kommer bara att hålla ihop bingolotter och bemanning av 50/50-lotter resten av säsongen.

I samband med mitt avslut som lagledare och tidigare tränare för en stor del av dagens trupp så tar jag mig friheten att göra några tillbakablickar för några roliga saker som hänt utan min tid någon inbördes rangordning.

När det började på Studan för en sisådär 10 år sedan var det mycket fokus på lek och övningar som kanske inte är helt konventionella bandyövningar, som t.ex. catch-the-flag, fotboll på is, gladiatorerna och stafetter i alla möjliga former. Kul både för tjejerna och oss som var ledare då att hitta på något nytt som livade upp stämningen och gjorde att det fanns en nyfikenhet på att testa nya saker. Att man på köpet utmanade sig själv och blev duktig skridskoåkare kom på köpet. Sen har jag lärt mig att snö och regn på Studan kan utvecklas till snöbollskrig eller sälen i slutet av en träning.

Vi började ganska snabbt att spela både i kill- och tjejserier vilket var utvecklande. Att låna spelare mellan olika föreningar när det saknades spelare har aldrig varit ett problem och många har blivit kompisarna med spelare i andra föreningar. Jag skulle vilja säga att tjejerna i Uppsala BoIS anses som ”sjyssta tjejer” och det känns bra tycker jag.

Ganska tidigt åkte vi på diverse cuper. Att vinna matcher med sax-sten-påse är inte så vanligt, men det kan hända på Frida bandycup. Där skedde boende i klubbgård, vilket var bra för lagkänslan när man bara får hänga och/eller hitta på tokigheter tillsammans. Sen så håller alla tjejerna garanterat med om att sång alltid är ett bra sätt att vakna till och speciellt Kicki Danielssons God Morgon.

Rättvik har varit en favorit där vi varit flera gånger i samband med match, cup och sommarläger. Boende på Enåbadets camping och vandring till/från arenan i mörkret när vi inte spelade matcher eller hyrde badhuset tillsammans med charmerande grabbar. Alla minns vi nog dessutom cupen där vi bytte om i en garderob.

Längs med vägen har det ordnats en hel del egna aktiviteter som höstlovsläger och att arrangera en första egen cupen på Studan var kul med bland annat hejaklackstävling mellan de deltagande lagen.
Recover cup körde vi ett par år som avslutning på säsongen, mycket jobb men också mycket glädje hos de deltagande lagen.

Tjejerna blir äldre, kompetensen ökar och ledarstaben förändras även om stommen av spelare nästan är intakt.
F17-säsongen fick ett fint slut med finalvinst och dramatiken där, men minnesvärt för egen del var semifinalerna mot Villa Lidköping med stor supporterskara både borta och hemma.

Spelarna har hela tiden tagit kliv framåt och visar på ett i många lägen imponerande spel trots sin ungdom. Det ser lovande ut för framtiden.

Vi syns!

Daniel Andersson Olm 50/50