SK Neptun Simning - Simtränare - tävling | laget.se

Simning - Simtränare - tävling

Följ oss för uppdateringar

Följ

Följer

Simning

Simning - Simtränare - tävling

Simklubben Neptuns handbok Tävlingssimning 5 maj 2023

Klubbmärke — Viktiga policydokument för ledare i SK Neptun 24 feb 0

Klubbmärke — Ludde avslutar sin tjänst i Neptun 16 feb

Nyheter

Gruppnyheter

Simklubben Neptuns handbok Tävlingssimning
Nu är handboken reviderad och den börjar gälla fr.o.m. 1 augusti 2023. Viktigt nu är att du som tränare läser in dig på vad som gäller i den grupp du är tränare inom. Handboken förmedlas på alla gruppsidor på laget.se den 10 maj. Handboken är en modell, en guide och ett verktyg som ger förutsättningarna att ur såväl ett hälso- som elitperspektiv att utveckla individen så långt den önskar och det är möjligt. Den bygger, utifrån erfarenhet, forskning och framtidsanalys, på hur en optimal och långsiktig utvecklingsprocess kan se ut samt vad vi strävar efter. Handboken är en levande och ständigt växande modell som revideras med jämna mellanrum för att vara i konstant utveckling och följa vår verksamhet. Du finner handboken via Tävlingssimning — Simklubben Neptun (skneptun.se) eller via länkar i laget.se För respektive grupp finns det checklista alt. bilaga om gruppmål och kriterier. Inom kort kommer de att finnas tillgängliga via respektive grupps laget.se sida. För frågor kontakta ansvarig tränare. Simning - Simtränare - tävling 5 maj 2023
Viktiga policydokument för ledare i SK Neptun
Hejsan, Vi vill att du och alla medlemmar ska trivas i Simklubben Neptun. Därför har vi reviderat/uppdaterat våra policydokument som beskriver hur vi arbetar för en trygg och bra miljö. Vi ber dig att ta dig tid att läsa igenom dessa dokument och följa dem när du deltar i våra aktiviteter. Simklubben Neptuns policy för ledare Resepolicy för Simklubben Neptun Simklubben Neptuns policy för trygg simidrott Alla våra policydokument för hur vi agerar finner du här Med vänlig hälsning, Simklubben Neptun Simning - Simtränare - tävling 24 feb 0kommentarer
Ludde avslutar sin tjänst i Neptun
Hej alla, Fredrik Ludde Lundin, vår Sportchef simning har bestämt sig för att inte tacka ja till tjänsten Verksamhetskoordinator simning. Han kommer att lämna sin anställning i Neptun och hans sista dag är 12 juni. Fram till 15 mars jobbar Fredrik med sina sedvanliga uppgifter samt påbörjar en överlämning. Mellan 16 mars till 31 maj finns han tillgänglig för personal för överlämning, och perioden 1 juni och 12 juni är han arbetsbefriad. Om ni har frågor kring detta så hör gärna av er. Här kommer en personlig hälsning till er från Ludde: Jag är så glad och tacksam för alla de år jag har fått vara en del av Neptun. Det har varit en fantastisk resa att leda och utveckla sim tävling tillsammans med alla engagerade och duktiga simmare, tränare, föräldrar och personal. Jag är stolt över vad vi har åstadkommit tillsammans. Nu är det dags för mig att ta mig an nya utmaningar. Det har varit ett privilegium att arbeta med er alla under den här tiden, och jag önskar er alla en god hälsa och framgång i framtiden Hälsningar, Maria Edstedt?Klubbchef 076-393 06 28? m.edstedt@skneptun.se Simning - Simtränare - tävling 16 feb
Februariartikeln: Vad är det som driver ett team?
Hej, Jag vill inspirera dig att fortsätta lära dig och växa som ledare och tränare. Därför kommer jag att dela en artikel varje månad som har något att göra med ditt tränaruppdrag. Artiklarna är inte skrivna av mig, utan av andra experter som har mycket kunskap och erfarenhet inom området. De bygger på vetenskapliga rön och beprövade metoder. Mitt syfte är att du ska reflektera över hur du kan använda artiklarna för att utveckla ditt tränarskap. Jag hoppas att du tycker att det är intressant och givande! Nu vill jag att du tar dig 10 minuter, läser genom och reflekterar. Februariartikeln: Vad är det som driver ett team? Vad är det som gör det ena teamet mer framgångsrikt än det andra? Finns det några specifika framgångsfaktorer? Och kan man i så fall identifiera dem och använda dem som ett tvärsäkert framgångsrecept? De här frågorna har både företagsledare och forskare över hela världen brottats med i årtionden, och nu kanske vi har hittat ett entydigt svar. Under mina år i reklambranschen ingick jag i många olika arbetsgrupper, vissa av dem (i mina ögon) bättre och andra inte fullt lika bra. Du har säkert varit med om det du också, att man arbetar i ett team som bara känns ”sådär”. Man får liksom kämpa lite hela tiden och man känner sällan eller aldrig att det är riktigt kul. Och så hamnar man plötsligt i lag med andra kollegor, där allt känns som ett självspelande piano. Det finns glädje och gemenskap, man känner sig sedd och uppmärksammad och man upplever att man kommer snabbare fram till målet. Vad beror det här på? Hur kan det vara så att vissa grupper presterar bättre och känns bättre? Eller, frågan ska nog ställas i omvänd ordning: Vad är det som gör att vissa grupper känns bättre, och därmed presterar bättre? Låt oss googla! Google är ett av världens största och mest innovativa bolag. Man kan ha synpunkter på deras affärsfilosofi, men man kommer inte ifrån att deras nästan 140 000 anställda är av en högpresterande sort. Hela Googles idé handlar om att söka och samla information, och de har ända sedan de startade 1998 varit närmast besatta av att finna mönster och sammanhang i den information de samlar, och nästan lika besatta av att utveckla produktiviteten i företaget. Så det var kanske inte så konstigt att just de började söka efter receptet på det perfekta teamet. 2012 startade man ett projekt som fick kodnamnet Projekt Aristoteles, efter den grekiske filosofens konstaterande att ”helheten är större än summan av delarna”. Ambitionen var att ta reda på vilka faktorer som var avgörande för ett högpresterande team. Man samlade ihop företagets vassaste specialister, statistiker, psykologer, sociologer och ingenjörer och drog igång jakten på framgångsreceptet. Som ett första steg gav man sig i kast med femtio års akademiska studier kring teamwork för att se om det fanns någon tydlig tes. Utgjordes de bästa teamen av individer med liknande intressen? Triggades de av samma sorts belöningar? Hade de starka ledare eller ett mer informellt ledarskap? Man hittade inga svar, och gick då vidare till att detaljstudera sina egna team. Man mönstrade medarbetarnas personligheter och beteenden. Träffades de utanför jobbet? Hade de samma fritidsintressen? Hade de samma utbildning? Var de extroverta eller introverta? osv. Man fick fram mängder av data från närmare 200 olika team, men hur man än vred och vände på informationen kunde man inte hitta något som specifikt utmärkte de bästa teamen. De viktigaste reglerna är de oskrivna. Ett annat av företagets forskarlag fokuserade på normer, det som medarbetarna själva beskrev som ”oskrivna regler” eller ”lagkulturen”. Men även här var det svårt att se några tydliga mönster. I vissa av de högpresterande teamen gick debattens vågor höga, i andra succéteam pratades det i tur och ordning. Vissa team inledde alltid sina möten med socialt snack medan andra hoppade rakt in i mötesagendan. Det fanns team med utpräglat utåtriktade personer som i gruppen tog en mer tillbakadragen roll, och i andra grupper fanns normalt introverta personer som tillsammans med teamet genast gjorde sig sedda och hörda. Efter att under mer än ett år ha studerat hundra interna team drog forskarna i alla fall slutsatsen att det var någonstans i gruppnormerna som hemligheten fanns. Men vilken av alla normer var mest betydelsefull? Man hade hittat dussintalet beteenden som uppenbart var viktiga, men ibland stod normerna i den ena framgångsrika gruppen i direkt kontrast mot normerna i en annan! Frågetecknen hopade sig. Då kom någon i forskarteamet att tänka på en studie som Carnegie Mellon University, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Union College hade gjort tillsammans. Syftet hade varit just att undersöka om det finns en kollektiv intelligens som höjer sig över gruppmedlemmarnas individuella intelligens. Studiens slutsats var att det som skiljer ett framgångsrikt team från ett som inte fungerar lika bra är ”hur teammedlemmarna behandlar varandra”. Det som konfunderade forskarna på Google var dock att alla deras bästa team var och betedde sig helt olika. Allt som räknas kan inte räknas. Till sist fann man två saker som var gemensamma i alla de framgångsrika teamen Den första framgångsfaktorn var att medlemmarna pratade ungefär lika mycket. Det här kallar forskarna equality in distribution of conversational turn-taking. Så länge alla kände sig både pratade till och lyssnade på gjorde teamet bra ifrån sig. Den andra nyckeln var att alla de framgångsrika teamen hade en hög avarage social sensitivity, ett vetenskapligt sätt att säga att individerna i gruppen hade en utpräglad känsla för de andras känslor. Eller med ett ord: empati! Inom psykologin nämner man de här två faktorerna som grundpelarna i begreppet ”psykologisk trygghet”, och en viktig lärdom av Projekt Aristoteles är just att människor vill känna sig trygga i att de kan vara sig själva på jobbet. Ingen vill sätta på sig ett arbetsansikte, ingen vill lämna en del av sin personlighet och sitt inre liv hemma på kammaren. Ingen vill spela en roll, men alla vill spela roll. Många av medarbetarna på Google hade pratat om att teamen kändes olika, och det är alltså där – i känslan hos gruppmedlemmarna – som framgången formas. Vi vill så gärna hitta en matematisk formel för hur ett framgångsrikt team ska sättas samman, men framgång bygger på känslomässiga interaktioner och sådant låter sig inte optimeras. Eller för att citera Albert Einstein: ”Allt som räknas kan inte räknas, och allt som kan räknas räknas inte.” Källa: Motivation.se Vad är det som driver ett team? Tommy Lundberg https://www.motivation.se/innehall/vad-ar-det-som-driver-ett-team/ Simning - Simtränare - tävling 10 feb 0kommentarer
Januariartikeln - hur man blir en utmärkt lärare?
Hej, Vi har precis börjat 2024 och det är ett år fullt av möjligheter. Som ledare och tränare har du en viktig uppgift att inspirera och stötta de aktiva i deras utveckling. Vi har planerat in många roliga aktiviteter som tex träningar, tävlingar och läger. Du är en del av en fantastisk gemenskap som gör skillnad för många. Jag vill inspirera dig att fortsätta lära dig och växa som ledare och tränare. Därför kommer jag att dela en artikel varje månad som har något att göra med ditt tränaruppdrag. Artiklarna är inte skrivna av mig, utan av andra experter som har mycket kunskap och erfarenhet inom området. De bygger på vetenskapliga rön och beprövade metoder. Mitt syfte är att du ska reflektera över hur du kan använda artiklarna för att utveckla ditt tränarskap. Jag hoppas att du tycker att det är intressant och givande! Nu vill jag att du tar dig 10 minuter, läser genom och reflekterar. Första är ut är januariartikeln: Forskaren om hur man blir en utmärkt lärare Hur blir man egentligen en utmärkt lärare? Den frågan försöker professorerna Daniel Sundberg och Jan Håkansson besvara i sin nya bok ”Utmärkt lärare”. Vi bad Daniel Sundberg ge sina bästa tips. Inledningsvis – existerar den utmärkta läraren? – Ja, absolut. Forskning visar också att det finns alla förutsättningar för ett utmärkt lärarskap, däremot har man inte riktigt definierat vad det är. Därför hoppas vi att den här boken, en genomgång av de senaste 20 årens svenska och internationella forskning, ska hjälpa till att utröna vad en god lärarkompetens består av. Vi tar ett brett grepp kring den här frågan, vilket inte har gjorts sedan 1990-talet. Vilken typ av forskning har ni använt er av? – Allt ifrån sociologisk och kognitionsvetenskaplig till didaktisk och pedagogisk forskning. Vi har också undersökt om det finns några motstridigheter angående god lärarkompetens inom de olika disciplinerna, men det visade sig att man i stort sett är överens om grundkomponenterna. Vilka är grundkomponenterna? – Först och främst är ledarskapskomponenten helt central, att man är skicklig på att leda en grupp. En annan beståndsdel är den didaktiska komponenten. Det vill säga att läraren ska vara en innehållsexpert med god överblick och kunskap att göra ett urval. Där ingår även förmågan att lägga upp undervisningen med hjälp av olika metoder för att utmana och nå alla elever. Den tredje komponenten är den relationella, som handlar om att utveckla tillitsfulla relationer. Den sista kallar vi utvecklingskomponenten – som innebär att man alltid vill fortsätta att utveckla sig själv och sin praktik. Vad säger de 20 senaste årens forskning om ”kateder¬undervisning” respektive elevcentrerad undervisning? – Det finns inget stöd för att det ena alltid är bättre än det andra, alltså faktaförmedlare kontra en lärare som coachar. Det vi ser är att skickliga lärare har en rik repertoar av olika strategier. Allt ifrån att stå vid katedern till att få eleverna att bli aktiva. Det viktigaste är att se när det är läge att ha lärarcentrerad undervisning och när man bör lyssna in eleverna. Ni har även tittat på forskning ur ett elevperspektiv. Vad är en bra lärare enligt dem? – Det är ett viktigt perspektiv. Eleverna är förvånansvärt överens, oavsett om de har höga betyg eller kämpar med skolan. Sammanfattningsvis bekräftar deras åsikter de fyra komponent¬erna. Man vill att läraren ska ta ett ledaransvar. De ska kunna förklara, läsa av och stanna upp om det går för snabbt, och bry sig om sina elever. Källa: Vi lärare Forskaren om hur man blir en utmärkt lärare | Grundskolläraren (vilarare.se) Daniel Sundberg och Jan Håkansson https://www.vilarare.se/grundskollararen/forskning/forskaren-om-hur-man-blir-en-utmarkt-larare/ Kom gärna med tips på artiklar eller studier till mig så kan jag dela vid senare tillfälle. Simning - Simtränare - tävling 14 jan 0kommentarer
Visa fler nyheter

På gång
Kalender

Inga kommande aktiviteter

Kalenderöversikt

Kalenderöversikt

Gruppen

Gruppen

Besökartoppen

Länet

1.	(4)	Vallentuna TK
2.	(3)	BKV Norrtälje
3.	(1)	IFK Aspudden-Tellus
4.	(14)	Västerhaninge IF
5.	(160)	Vasastan BK
6.	(17)	Hammarby Basket
7.	(18)	Värtans IK
8.	(39)	Nacka HI
9.	(12)	Bele Barkarby FF
10.	(5)	FC Arlanda