Ordförande har ordet: Vinterhälsning

“Every gambler knows
That the secret to survivin'
Is knowin' what to throw away
And knowin' what to keep
'Cause every hand's a winner
And every hand's a loser
And the best that you can hope for
Is to die in your sleep"

“The Gambler”, Kenny Rogers

Hej alla LVHK:are!
Hoppas allt är bra med alla er föräldrar, ledare och spelare!
Idag är det Vasaloppet och som traditionen bjuder så sitter jag klistrad framför TV:n för att följa de 9 milen. Under dessa timmar hinner man tänka en del och man får en del funderingar. Varför lyckades aldrig Anders Törnkvist vinna loppet i slutet av 1940-talet trots fyra andraplatser, medan Daniel Tynell femtio år senare kunde bemästra psyket och har tre vinster bredvid sina tre andraplatser.

Att utnyttja korten på sin hand
Matcherna i Handbollsligan på både Dam- och Herrsidan bjuder på en hel del jämna matcher. Vad är det då som gör att tex Ola Månsson med sitt H65 oftast går segrande ur dessa bataljer, medan andra tränare inte lyckas formera sina trupper att prestera som bäst när det gäller som mest? Vad är det som gör att Ola är en bättre Gambler än många andra elittränare?

Men för de allra flesta tränare i vårt avlånga land handlar det inte om att vara en Gambler för att vinna SM-guld. Det handlar istället om förmågan att få spelare att fortsätta med sin idrott och känna en glädje med träningen. Här har vi flera lysande exempel i LVHK, såsom exempelvis Sara Lundgren som tränar tre lag på tjejsidan. Vad gör Sara (med flera) som gör att det tillkommer spelare till laget, dvs att fler börjar än slutar? Hur utnyttjar Sara de korten hon har på sin hand?

Jag är övertygad att det handlar om att gå in med ett holistiskt synsätt och se HELA spelaren och HELA laget som man har framför sig. Föreningslivet (handboll i detta fall) handlar om så mycket mer än att bara bli bättre på sin idrott. För att få en trupp att trivas och prestera så krävs det att tränaren har möjlighet att bygga upp en stämning och känsla i gruppen som gör att man alltid ställer upp för varandra och alltid ger allt. Det har både Ola och Sara lyckats väldigt väl med.

Vad innebär då detta holistiska synsätt? Jo, alla de saker man som tränare gör i samband med träningar, matcher, cuper och övernattningar. Alla de gånger man hjälpt spelare med matematiken när man suttit i bussen på väg till cuper i Göteborg eller Stockholm. Alla de gånger man stöttat då det varit tufft på hemmaplan eller med pojk/flickvännen. Alla de gånger som man fått spelarna att tycka det är kul med kulturella inslag i olika städer eller alla de gånger man stöttat spelare så att de tillslut lyckats övervinna sin rädsla att sova borta och på så sätt vågat följa med på övernattningscuper.

Detta är att utnyttja korten man har på sin hand. Lyckas man med detta är man en Gambler! Det finns inget finare än när man ser glädjen i en spelares ögon då han/hon klarat matematiken i grundskolan och blivit behörig till gymnasiet, eller när en äldre spelare kommer fram till och tackar för att man ställde upp då det var tufft som tonåring.

Att som tränare utnyttja korten på sin hand ger alltså ett mervärde som är större än segrar på planen. Att som tränare utnyttja korten på sin hand är det som svenskt föreningsliv och i förlängningen samhället är uppbyggt på, nämligen att skapa en värdegrund som gör att man är beredd att ställa upp för varandra och visa en medmänsklighet och solidaritet när andra behöver hjälp.

Framtiden för Lödde Idrottshall
Jag får en hel del frågor kring framtiden för Lödde Idrottshall. Det enkla och ärliga svaret är att vi i dagsläget inte vet hur det blir. Intentionerna från fastighetsägaren och kommunen är goda och alla vill egentligen ha hallen kvar, men i dagsläget har vi som förening inte de ekonomiska resurserna som detta kräver och den stöttning vi får från kommunen är för låg.
Det gör mig faktiskt genuint förbannad om LIH inte skulle finnas kvar till hösten. Både vi och Hofterups innebandy har ökat våra aktiviteter med 30% vardera under hösten 2023, detta till stor del tack vare att det funnits tre fullstora hallar i Löddeköpinge.

Att vi i framtiden, på grund av begränsningar i halltid, inte ska kunna fortsätta utveckla föreningen och ge fler barn och ungdomar allt det jag varit inne på ovan smärtar. Att veta att vi som förening är förbannat duktiga på att utnyttja de kort vi har på vår hand, men inte får lov att komma till spelbordet är oerhört ledsamt. Barn och ungdomar kommer då att gå miste om extra vuxna som bryr sig i deras liv, som ideellt hjälper dem med skolarbetet, som ideellt berättar om Kafka och Karlsbron under cuper i Prag eller om statyer i Göteborg och som gör allt för att få dem att må bra som människor.

Det är inte rättvist om vi inte ska kunna ge barn och ungdomar denna start i livet och det gör att vi fan (ursäkta språkvalet) inte kommer ge oss förrän vi har spelat ut varenda kort vi har på vår hand! Barn och ungdomar är alldeles för värdefulla och vi i vuxenvärlden får inte svika dem!

Nu gäller det dock att se alla positiva saker som händer i föreningen och alla underbara möten som sker varje vecka!
Vi går en ny vår till mötes och dagarna blir längre och ljusare. Nu börjar vi ladda energi!

Ha en riktigt fin avslutning på vintern! Vi ses i hallarna!

Stolt & Stark!

Varma vinterhälsningar

Per Algback
Ordförande LVHK

Per Algback Ordförande