"Jerkers" spelarkarriär summeras (del 2/2)

BILDEN: Jerry efter ett gäng bärsa på årets träningsläger i Danmark med SK Mjörn.

LÄS DEL 1 HÄR

Inför Jerrys femte säsong i ”Böis” hade tränartrojkan med Patrik ”Kula” Karlsson, Jan-Åke Karlsson och Simon Alfredsson äntligen hittat den optimala lösningen. Jerry tog klivet ner som fallande mittback bredvid en stötande Alfredsson. Undertecknad kan ärligt säga att det är det överjävligaste jag har sett i försvarsväg på den här nivån. Kanske på någon nivå. Fan vet om styrka, snabbhet och tajming någonsin har varit vackrare än när Jerry skickade motståndare efter motståndare på ylande flygturer med sina stenhårda och klockrena brytningar. Att försöka slå djupledsbollar mot oss den säsongen var detsamma som att ge bort bollen och få sina offensiva stjärnor ur balans. Varenda gång slutade det med att Jerry antingen var först på bollen eller lät motståndaren ta emot bollen för att sedan göra sin superspecialare. Lyssna noga nu, kids:

– Det var det bästa jag visste, när en anfallare drev fram med bollen och jag väntade in att han skulle skjuta eller passa. Då tog jag ett par snabba steg och så – när han precis skulle träffa bollen och bara stod på stödjebenet – satte jag foten vid bollen samtidigt som jag tryckte till hårt med min axel mot hans. Jag kom ju i hög fart och han hade ju ingen balans då.

Jag minns inte att du fick en enda frispark emot dig för det kirurgiska ingreppet. Men jösses vad motståndarna skrek efter domarna.

– Det är klart att dom gjorde, det gör ju ont. En del hade svårt att andas efteråt. Men jag älskar när det smäller.

En gång var mittbackskollegan Alfredsson orolig för en motståndares liv.

– Det var borta mot Wargön, tror jag. Dom hade i alla fall löparbanor och metallräcken för publiken att luta sig mot. Wargön hade många kvicka spelare och när en av dom kom loss på kanten hör jag hur Jerry säger ”Nu jävlar!” och sätter full fart mot honom. Utan minsta intresse av bollen trycker Jerry till så att han flyger ut över löparbanorna och mot metallräckena. Det var en jävla smäll.


"ETT AV DOM VÄRSTA DYGNEN I MITT LIV”

Våren 2018 laddade Jerry för ett nytt år som mittback i Division 6 Trollhättan. Försäsongen hade gått okej, genrepet mot SK Mjörn hade känts bra. Enda orosmolnet var en återkommande tryckande smärta över bröstet. Han bestämde sig för att ta det säkra före det osäkra och kolla upp saken, helt ovetandes om att han skulle inleda en livsnödvändig mardröm. Ett antal tester senare konstaterade läkarna att Jerry har ett hjärtfel som ger ökad risk för arytmi. När beskedet kom fanns frun Sofia och sonen Vincent i sjukhuskorridorerna.

– Det var ett av dom värsta dygnen i mitt liv. En helvetesångest, dödsångest. Jag hade själv en pappa som gick bort i sjukdom när jag var ung och det enda jag kunde tänka på var att jag skulle dö, allt jag skulle lämna. Det är nästan så att det kommer tårar när jag tänker på det nu. Jag sa till Sofia att jag inte ville att Vincent skulle se mig i det skicket, så jag pratade inte med honom när jag låg inne.

Månaderna gick. Jerry fortsatte att vara med på matcherna, men nu stod han vid sidlinjen tillsammans med Vincent istället (”Det är ju kul som fan att bara vara med runt omkring”). När inomhusträningarna drog igång och det ryktades om en sammanslagning med SK Mjörn blev suget för stort. Läkarna hade ju bara sagt att han inte fick ”högintensitetsidrotta”, det måste ju betytt att han kan vara med och lattja? Han skrev över sig till Mjörn för att göra ett sista försök.

– Min ambition var att ligga och fiska på 70-80 procent, kanske göra något kort inhopp om någon behövde vila. Det var svårt, man vill ju inte släppa en enda duell. Men jag fick göra en assist och ett mål i Mjörntröjan i alla fall, det var viktigt.

Målet kom i en bortamatch mot Kronängs IF i mitten på juni. Ett inspel snett inåt bakåt förvaltades säkert med vänstertassen, kanske var avslutet till och med kyligt. Bara några dagar senare var det dags för den årliga läkarkontrollen. När Jerry berättade att han hade ”spelat lite fotboll” sa läkarna stopp för gott.

För en del handlar höstsäsongen om att knipa nytt kontrakt eller jaga uppflyttning. För Jerry Kahlin kommer den handla om att hitta ett nytt sätt att förhålla sig till sporten och lagkamraterna han tycker så mycket om.

– Hade jag haft mer tid hade jag gärna blivit tränare, men det blir nog svårt samtidigt som Sofia pluggar i ett år till. Tanken är att komma ner på en träning i veckan. Då är jag med laget på uppvärmningen, och när ni kör igång mer högintensivt tar jag en lugn löptur istället. Sen är jag med i omklädningsrummet efteråt, man vill ju se lite nakna män också.

•••

JERRY KAHLIN OM…

…bäste medspelaren:
– Nyttigast för laget har ”Jimmy Målvakt” varit, en sån helvetes trygghet bakifrån. Jag gjorde någon halvsäsong med Robin Söder, men då var inte han så bra. En Jonny Larsson på spelhumör tror jag är en av dom absolut bästa i kommunen. Men jag gillar innermittfältare som stökar runt, så jag väljer Christoffer Ängberg.

…roligaste lagkamraten:
– Pontus Fridlind i Gräfsnäs, SAIK och Långared. Det händer så mycket konstigt runt honom, fantastisk gubbe att ha i ett lag.

…galnaste lagkamraten:
–Tobias Häggblom Penttinnen i Långared. Jag minns en match där han tjafsade med någon i motståndarlaget och fick rött kort. När vi kom in i omklädningsrummet efteråt satt han med en sten i handen och sa ”Jag visste ju inte om ni eller han jag tjafsade med skulle komma!”.

…bästa laget han spelat i:
– Sett till nivå och resultat var det nog SAIK när jag blev uppflyttad i a-laget. Men bästa truppen enligt mig är antingen Långared 2017 eller Mjörn i år.

…bästa tränaren:
– Fredrik Bengtsson i SAIK. Vansinnigt bra. Han fick en att tänka till och hans träningar var proffsigt uppstyrda.

…bästa ledaren:
– Alla lag borde ha en som Fredrik Westberg i SAIK. Han är guld värd, fixar allt. När man kom till träningen hade han redan varit där i över en timme. Kläderna var på plats, saften varm, kaffet klart, bollarna ute. Och efter träningen var han alltid sist därifrån. En fantastisk människa.

•••

JERRYS DREAM TEAM

Målvakt: Jimmy Johansson, Sollebrunns AIK.

Högerback: Niklas Rosenström, SK Mjörn.
Mittback: Christian Aronsson, Sollebrunns AIK.
Mittback: Christoffer Ängberg, Sollebrunns AIK.
Vänsterback: Daniel Svensson, Långareds BoIS.

Mittfältare: Jesper Persson, Sollebrunns AIK.
Mittfältare: Sebastian Sundberg, Långareds BoIS/SK Mjörn.
Mittfältare: Johan Ahlqvist, Långareds BoIS.

Anfallare: Jonny Larsson, Sollebrunns AIK.
Anfallare: Marcus Glännbro, Långareds BoIS.
Anfallare: Ahmad Al-Nis, SK Mjörn.

Bänkvärmare (som målvakt, försvarare, mittfältare och anfallare): Patrik ”Kula” Karlsson, Långareds BoIS/SK Mjörn.