Säsongen 2016

Hej gänget!

Efter en längre tystnad på hemsidan känns det nu som ett perfekt läge att slänga upp en säsongssammanfattning. Såhär en bra bit in i november är det aningen klurigt att minnas allt som varit, men jag ska ge mig på ett försök. Så om någon av er spelare gjorde en fantastiskt fin glidtackling på försäsongen så kan den helt enkelt ha trillat ur min skalle. Nåväl!

Det här är även sista chansen att få läsa ett inlägg på denna hemsida skrivet av mig. Efter mer än sju år kommer jag att lägga tangentbordet på hyllan efter denna sammanfattning. 245 inlägg sedan 27/2-2010 kunde jag finna efter en snabb titt i arkivet. En del paragrafryttare vill säkert påpeka att ett tiotal av dessa inlägg inte är skrivna utav mig, men det känns ändå som en OK siffra. Dessvärre sparas det inte längre än så, men med ett inträde någon gång under hösten 2009 så kan vi nog smyghöja min statistik något. Så efter allt ifrån RIK-TV, intervjuer, matchreferat, sammanfattningar, serieelvan (nörd) och annat är det nu över. Det är i dagsläget inte klart vem som tar över rapporteringen eller i vilken form den kommer, men den blir med all säkerhet suverän. Så från mig till er alla: den sista sammanfattningen...

Försäsongen: Tidigt på året anställdes Jerry Hedenholm som lekansvarig (tränare) samtidigt som Håkan Ohlsson förlängde. Vi tog oss an Upplandscupen efter en krokig närvarokurva på träningarna och gjorde det bra. Vi slutade till sist grupptvåa efter förhandsfavoriten Procyon BK. Det trots förlust mot seriekollegan Börje SK i premiären efter att Johan Jansson inledde sin säsong med ett rött kort efter 16 minuter. Anders Eklund hade inte låtit vintervilan fått påverka allt för mycket utan hostade upp 19 poäng på fem matcher. Så trots en inte allt för optimal försäsong kändes det ändå rätt lovande inför säsongen.

Poängligan Upplandscupen, topp tre:

Anders Eklund, 12 mål, 7 assist – 19 poäng
Robin Ohlsson, 7 mål, 6 assist – 13 poäng
Max Meijer, 4 mål – 4 poäng

Seriespelet: Vi inledde serien trevligare än någonsin i och med premiärsegern mot derbyrivalen Vattholma IF med 3-0, samt ännu en 3-0 seger i bortamötet med UIF 2. Men i vanlig ordning finns det ett lag i division 5 som gillar att göra livet surt för oss när det går bra. Vilka det är? Harg/Östhammar såklart! I omgång 3 möttes vi därför av vår första förlust (2-1). Nu tänker jag inte sitta här och rabbla upp omgång för omgång, men det där var i alla fall inledningen av serien som skulle komma att innehålla höga trädtoppar och djupa grottor. Våren präglades främst av onödiga poängtapp och stor spelarruljans. Skadorna från helvetet hade nått det vinröda laget vilket gjorde somliga spelares prioriteringsgrad extra smärtsam. Det till trots så låg vi kvar i toppen, om än något avhängda av toppduon Tärnsjö IF och Skuttunge SK som båda hade gått som Lännakatten.

Hösten inleddes på värsta tänkbara sätt efter bortaförlusten mot de orange grisarna från Vattholma. En match där de helt enkelt var ett gäng nivåer bättre än oss. Derbyförlusten skakade vi dock av oss förbannat fort och radade sedan upp åtta(!) raka matcher utan förlust, innehållande sex segrar och två oavgjorda. I näst sista omgången stoppades dock partyfesten upp efter att redan klara seriesegrarna Tärnsjö IF hemmaslog oss och sportsligt nog även ville håna och trycka ner oss så långt de kunde (as). Vi avslutade dock säsongen med ett stort målkalas i och med 6-1 segern hemma mot Skuttunge SK.

Sammanfattningsvis en bra säsong resultatmässigt efter de stora skadeproblemen vi upplevde över säsongen. Vi gjorde en bättre höst, mycket tack vare att vi började spela enklare och tillät motståndarna få ha lite skoj med bollen och istället fokuserade oss på det enkla och effektiva. Man kunde nästan finna det gamla, disciplinerade Rasbo i höstens lag. Skador och frånvaro är givetvis ständigt negativt men detta år lyfte vi upp flertalet spelare från b-laget som gjorde det kanonbra. I detta nu är också några av dem inräknade i a-laget till nästa säsong vilket är extra glädjande.

Nu tänker jag snart slänga tangentbordet i Lafsens mörka vatten och avnjuta deadlinesfria fotbollssäsonger igen. Men först ska jag bjussa på lite spelarstatistik samt kuriosa från seriespelet.

Poängligan Div.5 Norra, topp tre:

Anders Eklund, 20 mål, 14 assist – 34 poäng
Marcus Pettersson, 12 mål, 8 assist – 20 poäng
Max Meijer, 8 mål, 2 assist – 10 poäng

Busligan Div.5 Norra, topp tre(4):

Mattias Stenberg, 1 rött, 9 gula
Viktor Lundkvist, 1 rött, 4 gula
Henrik Karlsson, 5 gula (11 matcher)
Simon Lindh, 5 gula (17 matcher)

Årets:

Spöke: Hallsta IK – Det var två lag som vi inte lyckades besegra under säsongen. Det ena laget var seriesegrarna Tärnsjö IF och det andra var mindre heta Hallsta IK. Två rejäla bottennapp med förlust på bortais och kryss på hemmaplan.

Hattrick: Max Meijer – Max hade inför matchen beklagat sig över hans fars uteblivna matchbesök. Så var det inte när storebror Rikard Meijer sparka boll minsann! Då, i sista omgången när minstingen i Meijerfamiljen skulle kliva av planen i halvtid så stod han där.. ”Pappa! Såg du?!” utbrast Max och rusa fram mot sin far. Det som Max sedan snabbt förstod var att hans far hade missat samtliga av de tre målen han hade gjort. Pappa Meijer hade nämligen anlänt 30 minuter in i matchen.

Insats: Månkarbo borta – Efter två raka nederlag mot HöFF och Hallsta begav vi oss till Månkarbo. Ett lag som inför säsongen snabbt hade seglat upp som förhandsfavorit efter att ha värvat loss rejält kring Månkis-grillen och diverse bygdegårdar. Vi, med ett något nyformat lag tog oss an uppgiften och spelade disciplinerat och smart och fick resa hem med en 2-1 seger efter Marcus Petterssons två mål.

Vändning: Funbo away – Många åskådare hann knappt sätta sig innan det rassla till bakom Johan Malm i Rasbomålet. Pang, tjoff, puff! Efter 12 minuter låg vi under med 3-0 och Pontus Sandman satte korven i halsen på läktaren. Viktor Lundkvist kom sedan in och saker och ting ordnade upp sig. Innan halvtid hade vi hämtat upp till 3-3 och när matchen var klarspelad hade vi besegrat Funbo med klara 7-3. Tack för kaffet!

Spelare: Anders Eklund – Jag kunde omöjligt blunda för poängskörden denna karl har stått för i år. 34 poäng på 21 matcher i serien och 19 på 5 matcher i Upplandscupen. 53 poäng – 32 mål och 21 assist i alla tävlingar inräknat. Det är siffror en gammal forward som Jan Stenberg bara kunnat drömma om.

Så! Jag tänkte nöja mig där och säga tack och adjö. Jag vill rikta ett stort tack till er som följt det jag gjort och ett extra stort tack till Sebastian Lindroth som vid flera sammanfattningar hjälpt till och höjt nivån. Vi minns glansdagarna när vi i veckors tid låg med på Sveriges topp 10-lista på antalet besökare. Det ni! Lilla vi, lilla Rasbo. Men nu släpper jag all webbrapportering vidare. Om ni orkat läsa igenom hela sammanfattningen – bra jobbat!


”Ab imo pectore”

Robin Ohlsson

Robin Olsson