Referat: Lindome IBK - Surte IS IBK

Ett tappert gäng Surtepojkar (och supprters!) styrde söderöver och hamnade efter
en del strapatser på gång och cykelvägar i klassiska Almåshallen. Omklädningsrum
som ekar skönt och ger en känsla av gammal krigsbunker och nog blev det ett litet
krig när lagen väl trampade in på den minimala spelplanen. Dagen till ära har vi
förärats av finbesök mellan stolparna då Johan Hansson anmäler sig till tjänstgöring.
Det tackar vi ödmjukast för då vi redan är kort om folk efter en del sena avbräck.
Inte mindre än fem stycken dubblerar från den tidiga matchen, en av dem är Oliver
som får pröva lyckan som forward. Daniel får även han en ovan roll som center men
med kaptensbindeln fastsnurrad runt hans arm så växer han redan där minst en meter.
Vi rullar såledesa på tre backar, Erik-Linus.W-Tobbe och två anfallsformationer.

I en av dessa formationerna ingår William som även han plikttroget ställer upp när
vi är kort om folk. William är inte sen att presentera sig, det är han som på något
sätt tråcklar fram bollen till kapten Daniel som öppnar målskyttet redan efter 1.21.
Första perioden är helt ok från våran sida, vi skapar chanser och är för det mesta
på rätt ställe i försvaret. Lindome är inte alls ofarliga utan har bra anfallsspel
emellanåt och helt orättvist är det inte när deras kvittering sitter i slutet av perioden.

Andra perioden känns det onödigt stressigt ibland och vi faller in ett kontringsspel
lagen emellan och det är Lindome som drar vinstlotten då 2-1 målet kommer efer 3.22.
Linus W får dock på en rökare några byten efter , bollen sitter vackert i målvaktens
bortre hörna. Tråkigt nog får vi inte vara glada så länge då vi hamnar i underläge igen.
Vi pratar om att försöka hålla i bollen bättre när vi flyttat upp spelet, lättare sagt
än gjort i denna trånga hall där ytor är lika vanligt förekommande som SM-guld är i GAIS
prisskåp. Lindome tillåts göra 4-2 tidigt i tredje, men vi ger oss den på att kämpa.
Kapten Daniel visar vem som är snabbast i hallen då hans oförtröttliga ruscher ger honom
just lite utrymme att lossa kanonen och vi har känning... Tiden rullar på fort och spelet
böljar och vi bränner ett och annat läge. Dags för time out tänker undertecknad , men det stannar vid en tanke då Daniel återigen pangar in en kanon!

För att ge våra tillresta supporters lite extra krydda till sin söndagsutflykt brottar
vi ner en Lindomepojk i vårat eget bås (!?) och får avsluta med att spela boxplay i en
å en halv minut. Vi löser det och har faktiskt läge att avgöra då vi får ett frislag på
offensiv planhalva med sju sekunder kvar , men så vackert slutade det inte. Men att hämta upp underläget kändes fint och vi visar ytterligare en gång att vi viker inte ner oss vad det än står på resultattavlan. Bra!
Värt att notera från denna afton är som jag nämnt moralen i gruppen, tack till alla som dubblade och till Johan och William och Tobbe som ställde upp när det var knapert med manskap. Bäst på plan var Daniel , tre mål och härlig energi. Plus även till Johan som agerade rutinerat i målet och som dessutom gjorde en avgörande räddning på slutet.