Slättbergscupen

SK Höjden A har i helgen spelat den årliga Slättbergscupen i Trollhättan. På elitnivå finns många seniorcuper, men cup-arrangemang som riktar sig till division 1-lag är relativt ovanligt. Därför är Slättbergscupen en populär turnering. Även i år var det 8 lag som ställde upp, och som under ett mycket tight tidsschema avverkade tre 45-minutersmatcher vardera samt en placeringsmatch. I likhet med tidigare tränares resonemang valde vi även i år att mönstra ett stort manskap för ge så många som möjligt chansen. Vi var totalt 22 spelare samt sportchef Hellström, Materialare Sven samt Hugo (som hjälpte till kring matcherna). Totalt spelade nästan alla spelare minst 2 matcher var, och ingen spelade alla 4 matcher, med något undantag. Inställningen var förstås att pröva så många som möjligt, genom olika konstellationer och positioner. Sedan är ju givetivs själva teambuilding-effekten central. Även i år slaggade vi på trivsamma Scandic Swania i centrala (tror vi) Trollhättan.

Det var ett taggat Höjden som tog emot div 1-laget Månsarp i öppningsmatchen. Vi valde att inte prata så mycket taktik innan matchen eftersom vi under hela försäsongen pratat mycket taktik. Det mesta kändes bra, vi hade som vanligt en bra stämning i gruppen, vi har hunnit med en hel del ispass, mycket teori kring många viktiga detaljer. Dessutom har Pärs fysträningar lagt en bra grund. O sist men inte minst, Tobbe Johansson hittade sin borttappade plös bara timmar innan domaren visslade igång matchen. Kort sagt, vi var redo! Vi öppnar matchen bra och involverar många spelare vilket ger oss 1-0 på straff genom Adam Samuelsson. Vi går ner i ett något lägre tempo under matchen och vi låter oss påverkas av både deras tempo och den slitna isen. De skickar in 1-1. Men Ola Stål fastställer sedan slutresultatet 2-1.

Efter matchen är det snabba ryck för att hinna se den olidligt viktiga Sverige-matchen som vi ser uppe i Grip-bar (som för övrigt är ett ganska obeGRIPligt namn på en bar). Jag ger mig inte in på ett recensera matchen så mycket eftersom nånting säger mig att det finns fler personer som gjort det (Exempelvis Erik Niva. Mycket bra journalist). Men Sverige vinner i alla fall på vanlig manér med ett Zlatan-mål med minuter kvar att spela. Det är alltså en mycket lyckad kväll. Innan läggdags avslutar vi på tränarduons hotellrum med gemensam matchresumé och taktik inför morgondagen.

Dag 2: Första matchen denna lördag möter vi Skövde. Ett lag som vi har bra minnen från. Exempelvis då vi förra året avgjorde en match mot dem på hörna med sekunder kvar att spela. Ett sk "turmål" enligt tidningen Skövde allehanda som var på plats. Denna match spelas till skillnad från öppningsmatchen på nyspolad is. Trots det får vi inte riktigt allt att stämma. Skövde lyckas ta ledningen två gånger i matchen. Men det visar sig ändå vara Höjden som får sista ordet. Efter att Jakob Rosberg gjorde dagens finaste mål som var 2-2-målet, genom solodribblingar, så avslutar Erik Nilsen genom att fullkomligen "köra in" slutresultatet 3-2.

Den tredje matchen är mot Mölndal, och trots att vi äger boll och ser starkare ut lyckas vi tappa matchen och oförtjänt släppa in Mölndal i matchen. Det gör vi genom att vi tappar tålamodet, slarvar och att vi helt sonika börjar "köra själva". Vi gör alltså inte det som vi pratat om innan. Vi drabbas av kollektiv stress, vilket Mölndal utnyttjar och vinner matchen med 2-1. Hade vi spelat lika hade vi gått till final. Men så blev det inte denna gång.

Vi spelar istället match om 3-4-pris. Motståndarna är vår serierkonkurrent från Grums, nämligen Slottsbron. Vi tar ledningen genom vår unga högerhalv Johan Hellström, som chansar med ett skott utifrån. Slottsbron kvitterar för att sen ta ledningen. Höjden kvitterar med två snabba mål av vår nestor Ola Stål, som följs upp av ett mål på genomåkning följt av skott av Gustav Osvalds. Slottsbron snyggar sen till sluresultatet till 4-3 till Höjden. Vi slutar alltså på tredje plats i cupen.

Det faktiska resultatet är vi nöjda med även om det inte är det viktigaste. Det viktigaste i en träningscup är att spelet stämmer. Vi tycker att det gjorde det. Mest positivt är att vi var duktiga defensivt och att hela laget ville vara med och arbeta i det defensiva. Det är mycket viktigt att alla deltar i det eftersom ju fler som är med och styr ut motståndarna desto längre ut på kanterna hamnar dem. Vi var också många som ville delta planen, vilket är väldigt positivt. Vi var bra på att stödja varandra i anfallen och se till att ha fart och alternativ i anfallen. Kul också att många yngre vågar ta för sig och våga ta chansen att göra bra saker på planen. dessutom hade vi många olika målskyttar vilket är kul. Avslutningvis kul också att Sven och Mikael var med och hjälpte till runtomkring och stöttade upp. Det ska också sägas att Sven vid en skridskoslipning slant och "skar sig lite" enligt honom själv. det var i själva verket ett rejäl sår på fingret som han fick besöka sjukhuset för. Väl där markerade han tidigt för sjukvårdspersonalen vad som gällde. De skulle sy omgående, då det var 2 timmar kvar till match. Sagt och gjort, en stund senare var han på plats igen. Starkt!

Totalt sett en riktigt härlig helg med 4 av 5 segrar (om man räknar in Sverige-matchen). Vi är på gång!

/David och Johan