En perfekt kväll

Jag har precis tagit på mig ytterjackan och börjar gå från de västra delarna av grind, vinden och småregnet piskar irriterat mot kinden, men på något sätt är jag varm och glad ändå. Emil Söderlund #7, ES7, har nämligen bjudit över mig tillsammans med några andra nära vänner på en trerätters middag, FIFA 13, och "bira såklart" som Emil utryckte det.

Jag börjar närma mig Östra Grind med de höga och vackra lägenheterna som ligger på en liten höjd, Grindhöjden även kallat, och det är här som lägenheterna är lite finare, lite dyrare och något som vi vanliga människor bara kan drömma om. Jag går och letar mellan alla lägenhetsportar efter 8b men har svårt att hitta det. Jag ser en äldre herre med en grå manchesterkavaj och lackskor som är så glansiga att jag kan spegla mig i dem. Jag närmar mig den äldre herren och frågar efter port 8b och han pekar hjälpsamt och visar hur jag ska gå. Han frågar vem jag ska besöka, "Emil Söderlund" svarar jag snabbt och kort i hopp om att slippa stanna och höra någon lång och tråkig historia från när han var barn. Men istället blir mannen otroligt engagerad och berättar om vilken fantastisk människa Emil är, hur Emil har snickrat ihop föreningens redskapsbod, hur han av endast spillvirke byggde en helt ny lekplats åt barnen, hur han tilläggsisolerat hans annars så kalla lägenhet och hur som ordförande i bostadsföreningen ser till att alla mår bra.

Efter att ha stått lyssnat och blivit inspirerad av den äldre herren tar jag med lätta steg in i portuppgången och letar rätt på Emils dörr och ringer på. Emil Söderlund & Sara Pallard står det prydligt på dörren. Dörrens öppnas och där står en man, en ledare, ett föredöme, en silverrygg. Emil har ett stort och förtrollande leende och välkomnar mig med ett "Tjeeena Maneeen" lik Ove Sundberg i Solsidan. Till skillnaden från Ove Sundberg är Emil en bra kille med stor karisma och han täcker inte upp hela dörrhålet för att han är fet utan för att han så otroligt stark och muskelös.

Resten av alla grabbar är redan där och alla verkar trivas hur bra som helst, alla verkar må bra kring Emil. Maten är precis klar och vi slår oss alla ner till bords, till förrätt serveras det Gazpacho på gröna ärter.
-Nyttigt, gott och mycket proteiner, konstaterar Emil
Varmrätten är vitlöksmarinerade lammkottletter med rödbetsrisotto och fetaost. Stämningen vid bordet är god, liksom maten. Emil berättar om sin stora passion för mat och hur han ger ordentliga måltider varje dag, de ska vara rätt mängd proteiner, kolhydrater och vitaminer för att kroppen ska hållas i trim. Vi andra sitter förstummade när han pratar och när Emil pratar, ja då lyssnar folk. Hade vi haft papper och penna på oss hade vi nog antecknat allt Emil delade med sig av i sina mycket fantastiska kostkunskaper. Till efterätt serveras en elegant men också mycket proteinrik smoothie, "om en vacker kvinna hade en smak skulle den smaka som Emils smoothie" konstaterade någon vid bordet

Efter en fantastisk middag med många och goda skratt var det dags att bli seriösa, det var dags att låta blodet, svettet och tårarna flöda, lite FIFA spelande stod på tur. Eftersom vi var så många hade Emil köpt en ny TV och spelkonsol så vi alla skulle kunna spela samtidigt, han är väldigt mån om att alla ska må bra. Vid det här laget var vi alla lite smått berusade, om lite på Emils genorositet men även det goda vin han serverade till middagen.
Matcherna var jämna, musiken var ljuv, tårarna var många och skriken var höga. Att ingen granne kom och klagade var ett under.

Mellan matcherna var det rök och snuspauser för de som var intresserade. Vid en av pauserna fick jag en stund själv med en så alltid leende Emil. Han berättade hur bra han trivdes med livet. Förhållandet med Sara var fantastiskt och hon är en sådan underbar vän och flickvän för honom.
-Hon är så otroligt bra på allt, hon får till och med mig att tro att jag bestämmer här hemma men så är ju såklart inte fallet, säger han skrattandes.
-De är henne jag ser framtiden med, det vet jag.
Jag berömmer honom för hans fina lägenhet, han säger lite blygsamt att det är han som gjort det mesta.
-Fast Sara har ju såklart bestämt färger och sånt. Jag ville ha en annan soffa men det fick honom bestämma med, köksinredningen också. Ser du mattan i hallen? Den, den har jag valt ut! Fast det är tur att jag har henne, annars hade det här stället sett ut som en ungkarlslya.
Han är snickare i grunden och älskar att jobba med kroppen, men för tillfället jobbar han som lagbas. Det är något som han på ett sätt gillar fast han blir lite rastlös bara av att sitta och prata i telefonen hela dagarna.
-Jag brukar åka ut till grabbarna och hälsa på, inte för att fika utan att för att få känna lukten av sågat trä och för att få slå in ett par spikar och skruva någon gipsskiva. Det är lite som terapi för mig, det är då jag mår bra.

Kvällen börjar lida mot sitt slut och vi alla tackar Emil för en helt perfekt genomförd kväll. Det finns ingenting jag skulle vilja ändra med den här kvällen, maten som var av michellinstjärnig kvalité, stäminingen, FIFA spelandet, goda drycker, många skratt, allt var verkligen perfekt. FIFA:n vann såklart Emil, vi andra var bara statister. Han hade fixat skjuts till oss alla så vi slapp gå hem. Det var ingen taxi som kom och hämta oss för han får inte beställa det efter ett par incidenter i sina yngre dagar, något han inte ville gå in i detalj på men historien sägs innehålla sprit, kvinnor och ett trälimmat chaufförsäte. Istället kom några av hans arbetskollegor och hämtade oss. Jag hade tyvärr oturen att få åka med någon polack som under hela vägen hem frågade om jag vill ha sällskap hem av några söta polska tjejer till ett bra pris. När jag avböjde vänligt ville han istället att jag skulle köpa lite piller som skulle få mig att bli större.

Det var en galen kväll som bjöd på det mesta, min bild av Emil har inte ändrats ett dugg. Med det menar jag att han redan är en fulländad kille och jag fick för en stund chansen att kliva in i hans perfekta värld. Tack Emil!

Teddy Wallmo
2012-11-17