Falun dag 3

Så var det då över. Äventyret i Falun 2026. När dessa rader skrivs är förhoppningsvis alla spelare hemma och har krupit upp i soffhörnet. Men vi tar det i kronologisk ordning en sista gång.

Precis som väntat så var det slitna spelare som somnade snällt under lördag kväll. Av någon anledning så går alltid andra läggningen lugnare till. Revelj kl 06.45 kändes som en rejäl sovmorgon och enbart snarkande ledare verkar ha varit enda störningsmomentet. Bilar i skytteltrafik till frukost och sedan hjälp av föräldrar till arenan. Tyvärr så hade vi idag fått exakt samma matchtid för båda gängen. P-15 i en placeringsmatch efter uttåget ur A-slutspelet på gårdagens straffar, p-14 i en kvartsfinal i A-slutspelet. Gemensamt peptalk för båda lagen där det krävdes parallella spår. A-slutspel genererar automatisk pep, placeringsmatch kräver mera av varje enskild spelare när det kommer till att skapa sin egen motivation. Inte alltid helt enkelt en söndag morgon när kroppen värker. Tre spelare tvingas kasta in handduken före start eller tidigt under dagen. Det är ett slitet gäng.

Skribenten själv stod på p-15 som mötte Torsångs IF. Ett lag bestående av spelare födda 2009-2012. En fysisk batalj på en blöt gräsplan. Om vi var oroliga från ledarhåll för om vi lyckats väcka spelarna så var första fem minutrarna positiva. Vi jobbar för varandra och det ser helt enkelt rätt så bra ut. Då gör motståndarna 1-0. Tempot går ner och vi lyckas aldrig riktigt skapa tid för oss själva. Det blir för mycket niomanna på elvamannaplan helt enkelt. Motståndarna är rejälare än oss och det lider vi av. Men trots detta lyckat vi via ett distansskott kvittera strax innan paus. Andra halvlek är sedan ganska lik den första. Torsångs gör första målet. Vi kvitterar genom ett långskott. Men tyvärr så släpper vi in ett tredje i slutet och det är ridå ned. Sista prestationen är okej. Många spelare får många minuter och vi är trötta. Men vi är stolta över resultatet i p-15. Vi är många gånger både ett och två år yngre och det märks på kilon och tillslag. Men det är utvecklande!

På andra sidan häcken spelade som sagt p-14 match samtidigt. Vi ser inte varandra mellan planerna men vi hör. Skadade spelare står dessutom på kullen mellan planerna och rapporterar ivrigt. Från början är det inga muntra toner. 0-1 blir 0-2 redan efter 12 minuter och det är minst sagt uppförsbacke. Men då sker någonting. Ett slumpmål till 1-2 och det börjar ske någonting i blicken hos spelarna. Några minuter in i andra står det 2-2 och men några minuter har vi en hattrickskytt i Ope U3. Grabbarna på kullen skriker rakt ut och sista minutrarna tillåter vi avbytarna i p-15 att lämna bänken för att skrika de med. Om det är hejarklacken på kullen som är tungan på vågen vet vi inte men p-14 är klara för semifinal i A-slutspelet!

En karavan regnblöta spelare, ledare och föräldrar packade sedan ihop alla grejer och återställde klassrummet. En numera väloljad maskin! Transport till lunch och det visar sig att det är allas favoritmat. Rester!!

Semifinalen skall spelas på en för oss ny arena. Slätta IP. Här regnar det också och schemat är försenat. Två spelare har kastat in handduken pga skador och ersatts av spelare på motsvarande position från det utslagna p-15 laget. Spelare som dock får en backup roll på bänken. Har man tagit sig till semifinal som spelare skall man få sina minuter tills man går på knäna. Men det är inte vi som går på knäna. Det är istället AFC Hemmesta som ser tröttast ut. I våg efter våg anfaller Ope, men bolljä*veln vill inte in. Jo, en gång. Men då ville inte domaren att det skulle räknas. Andra halvlek är ännu ensidigare. Ope anfaller och anfaller. Men utan resultat. En duktig målvakt och målramen stoppar oss gång på gång. En gång sticker Hemmesta upp. Ett rejält distansskott som vår målvakt räddar snyggt, i stolpen. Tyvärr studsar bollen tillbaka på målvakten och rullar sakta in över linjen. Ibland är folboll orättvist och cupen är över. Före matchen pratade vi om att vi ville se en bra prestation, resultatet skulle komma. Nu blev det inte så. Vi gör en superfin prestation, den skall vi vara stolta över.

Som sagt. Cupen är över. Vi går till två A-slutspel men vår stora trupp. Breddfotboll kan ge resultat! Vi spelar inte fotboll primärt för att göra resultat. Vi spelar fotboll för att det är roligt och framförallt för att vi genom fotbollen får möjlighet att vara med varandra. Att vara med varandra är vi otroligt bra på! Spelare, ledare och föräldrar. Tack för denna gång! Vi ses snart igen!

Henrik Strandfors Tränare