Skellefteå dag 2

27/9-25
Till ro kom vi igår. 23.00 var alla tänder borstade och madrasserna intagna. Det sedvanliga surret avtog i takt med att minutvisaren snurrade och vid midnatt var det helt tyst. Förutom några nattkissande barn som störde coach vid klassrumsdörren var natten kanon. Om än lite kall.

Sedvanlig morgonpromenad till arenan för att efter frukost väcka kropparna. Dagens första match skulle spelas mot Boden. Ett Boden som scoutfirma Bolin/Von Essen kartlagt som ett rakt spelande lag med god fysik. Ope startade ok. Fösta fem minutrarna för vi spelet väl. Sedan sker någonting. Vad det är är svårt att sätta fingret på, men det är som om att färg i ansiktet rinner av oss. Vi blir passiva och bolltittande. Inte alls det aggressiva lag vi vill, och brukar, vara. Det straffar sig och i paus ligger vi under med 0-1. Återupplivningsförsöket av Ope p12 i paus ser ut att ha haft viss effekt när vi gör 1-1 i andra halvlek. Men det visar sig vara falskt. Vi fortsätter vara slöa och bolltittande. Lägg därtill gnälliga, stressade och slarviga så förstår ni att detta inte blev bra. När vi försöker pressa på slutet rinner det istället iväg. 1-4 blir det tillslut efter tre mål där de får springa relativt ostört igenom. Ridå!

Tillbaka till boendet för att samla ny kraft. Försöket att få spelarna att vila går helt ärligt inte jättebra. Det är annat som är klart mer intressant tyvärr. Spagetti med köttfärssås får vi i oss dock. Nästan alla. De längst bak i kön fick nöja sig med gårdagens korvstroganoff igen.

Innan dagen andra match mot Luleå är tränarna tydliga. Det är skärpning som gäller. Vi har sett framför oss ett ofokuserat gäng som just nu har tankarna på annat än prestation. Det får grabbarna veta. Ganska tydligt. Det är inte viktigt hur det går i matcherna men om man skall åka på cup med en uttalad tanke om att tävla så skall en klart större del av fokuset läggas på just det. Att tävla, samt förbereda sig för att tävla.

Luleå vinner med 3-1, inget snack om saken. Återigen blir vi straffade av motståndare som tävlar bättre än oss. Motståndare som vill mer, gör saker med bättre fokus och som straffar oss när vi själva inte är påkopplade. Under stora delar av matchen äger vi bollen men får möta ett samlat försvar som när vi kommer nära är både starkare och tuffare. Nyttig läxa att snälla pojkar ibland inte vinner fotbollsmatcher. Totalt är dock matchen ett fall framåt jämfört med morgonens totala plattmatch.

Nedstämda grabbar äter sedan pulled pork till middag och kikar sedan på lite fotboll på tv. Stämningen är dämpad och ett ledarmöte resulterar i beslutet att det är dags för självrannsakan hos ledarstaben och kärleksbombning av “låga” killar. Det är dags att locka fram glädjen igen. Fotboll skall vara kul. Har vi kul kommer krigarhjärtat automatiskt hoppas vi. Före dagens sista match mot Umeå FC akademi p13 är det obligatoriska pepptalket utbytt. Grabbarna får istället frågan varför de i grunden spelar fotboll. “För att det är kul” blir svaret hos de allra flesta. Härligt. Hjälp varandra att ha kul nu! 50 minuter kul ska vi ha!

Kul hade vi! Så kul att vi när matchen var slut hade gjort sju mål och släppt in noll. Att vinna med 7-0 gör faktiskt fotboll ännu roligare. Motståndarna är nu lite mindre än oss och det utnyttjar vi. Inte framförallt genom att flytta på dem utan genom att framförallt springa ifrån dem. En rad av målen är fantastiskt fina spelmål från vår sida. Bollen flyttas med ett tempo vi inte sett på hela dagen. Kanske är det så att vi är ett lag som spelar bäst i el-ljus?

Glada grabbar skall nu efter macka och Hemmakväll göra natt. Klockan ringer 06.00 i morgon. 08.00 skall Umeå FC akademi p12 försöka hämnas utskåpningen som deras ett år yngre akademikamrater åkte på.

God natt!

Henrik Strandfors Tränare