Storsjöcupen dag 4

En dag försenat kommer här då cupdagboken för sista Storsjöcupsdagen 2025. Sista kapitlet i cupresan om Ope p12. Laget som vann Storsjöcupen två gånger, på fyra timmar. Men vi tar det från början.

Efter gårdagens nattmangling var det inte bara superpigga killar som dök upp på samlingen 07.30. Det var t om så att en kille inte dök upp alls. Väckarklockan funkade inte. På taktiktavlan suddar vi en kille som varit sjuk sedan första dagen, en skadad mittback, en avstängd mittback och en sovande ytterback. Lägg därtill två andra ytterbackar som spelar med tejpade och ömmande knän samt en yttermittfältare med tejpad fot. Hur ska vi få ihop detta? Lagkaptenen i ett lag har alltid ett lite större ansvar än övriga. Han får nu ta steget ner som mittback. Att få ihop övriga namnen på taktiktavlan blir som att spela tetris. På andra sidan mittlinjen står Kil/Hemne.
Knappt har publiken hunnit bänka sig innan Ope vrider upp värmen. 1-0 efter tre minuter är precis starten vi behöver. Vi känner efter det att det är vi som styr matchen. Det är vi som får motståndarna att slå ifrån sig och det är vi som får dem att bli frustrerade. Det enda som saknas är att bollen skall över mållinjen lite oftare. Ineffektiviteten straffar sig tillslut. Efter en tilltrasslad situation framför vårt mål ligger bollen i nätet. 1-1 efter ungefär en kvart. I halvlekens sista minut blir det dramatiskt. I öppet läge drar motståndarnas forward till rejält på halvvolley. Vår målvakt kastar sig rakt mot skytten och gör en helt fantastisk räddning. Med ansiktet. Blodet sprutar ur näsan och det är tur att det finns bomull i läkarväska. Ännu mer tur att vår målvakt är en hårding som inte tvekar på att spela vidare trots ett ömmande ansikte. Om det var dramatiskt med en trasig näsa så blir andra halvlek dramatisk rent målmässigt. Ope inleder briljant och går fort upp i en 3-1 ledning. En ledning vi håller fram tills det är fem minuter kvar, då är nämligen norskarna ikapp. Skall Ope grabbarna vika ned sig? Nä, explosion! 3 mål sista fem minutrarna gör att vi säkrar en plats i finalen med totalt 6-3! Lyckan är stor!

Final, Slutspel B, Storsjöcupen 2025. Ope IF 1 - Charlottenlund SK 2. Innan matchen frågar vi grabbarna hur många som varit i en final någon gång. Det har många av dem. Några av dem har även vunnit finaler. Perfekt, då vet vi hur vi gör. På en hård och ojämn plan med små mål skall det avgöras. Mittbacken är tillbaka från avstängning och sömntutan har bett sina lagkamrater om ursäkt och är åter inne i laget igen. Nu är det bara gasen i botten som gäller. Grabbarna i vårt andra lag har kraftsamlat, detta ihop med grabbar från både yngre och äldre Ope-lag. Någon av dem har fått tag på en megafon. Mammor, pappor, syskon, kompisar, grannar, mostrar och annat folk står längs sidlinjen.
Motståndarnas målvakt är välväxt och målen är av den mindre sorten. Vi förstår därför att varje chans vi får blir viktig. Efter 10 minuter får vi vår första. Den sitter! 1-0 och guldvittring! Planen inbjuder inte till skönspel men trots det gör vi vårt bästa för att rulla boll och låta motståndarna springa, det gör vi bra. Vi håller dem borta från de farligaste ytorna och efter 25 minuter är bara ett mål gjort. I paus pratar vi om att hålla fokus. Det är 25 minuter kvar och vi måste fortsätta våga rulla och anfalla. Vi är modiga. Efter några minuter av andra har vi skaffat oss en hörna. Den trycker vi in. Kanske med pannan, kanske med axeln, kanske med ryggen? Skit samma. 2-0! Sista 15 minutrarna av matchen blir inte så dramatiska som man kan tro. Grabbarna håller i boll, de vågar, när modet tryter tar vi smarta beslut och spelar säkert. Efter 50 minuter blåser domaren. Planen stormas av spelare och lagkamrater från vårt andra lag. Det jublas, det hurras, det hoppas och det fälls tårar av glädje! Ope har vunnit pokalen i B-slutspelet!

Eller?
I all information som finns tillgänglig står föregående match annonserad som en final. Vinner man en final får man guld, i alla fall är det så det varit sedan antikens dagar (typ). I Storsjöcupen 2025 måste man efter finalen spela en match till, förlorar man den får man ett silver och man blir utan pokal. 17.30 tvingas vi alltså ställa vårt guld och vår pokal på spel. Detta mot segrarna i återkvalet från A-slutspelet. Örlands BK. Ett lag som vann sin grupp med ett enda insläppt mål. Ett lag som efter en uddamålsförlust i A-slutspelet sedan vunnit fyra raka matcher mot andra A-slutspelslag. De har en total matchkvot på 7-1 och har gjort 36 mål framåt. och nu skall de alltså ges möjligheten att sno medaljer och pokal av ett Ope som redan firat!

I helvete heller!

17.00 står vi återigen på Sportfältet. Regnet faller och det är slitna grabbar. Lätt besvikna grabbar. Skall vi vara helt transparenta så viskar vi i smyg inom coachstaben om att det här kan bli en riktigt plågsam match. En kämpig avslutning på en fin cup. Men under uppvärmningen sker något. Vi hör hur ett par av spelarna tar tag i det. Hur de börjar peppa varandra. Hur de som hänger med huvudet får en tillsägelse att skärpa sig. Glöden syns i ögonen igen. Glöden som kändes en bra bit bort bara nyss. Ope sätter man sig inte på.
Jag skulle kunna återge matchhändelserna. Men det känns onödigt. Det var en total överkörning. Slutvisslan känns som en befrielse för stackars Örland som nog undrade vad det var som hände. 7-1 till Ope som åter får fira ihop med publik som även de laddat om.
Frågan är om inte detta är bland det mest imponerande grabbarna gjort i sina fotbollsliv. Inte kanske själva spelet. Men moralen! Att klara av att ladda om för en nionde match på tre dagar, när det egentligen var slut! Det är fruktansvärt imponerande och som ledare blir man otroligt stolt! Grattis grabbar, nu har ni vunnit Storsjöcupen. Igen!

Storsjöcupen är över för i år. Tomheten har infunnit sig. Lite trötthet med. Men va sinnessjukt roligt det här cuplivet är ändå! Total tretton matcher har vi spelat. Några killar har dessutom stöttat upp äldre Ope-lag. Otroligt!

Stort tack även till alla er föräldrar runt laget. Utan er är det inte möjligt att bedriva en Storsjöcup. Nu har hejat och peppat men även gjort långa pass i köken och pusslat med logistik. Ovärderligt!

Tack! Nu vilar vi.

Henrik Strandfors Tränare