Hudik cup dag 2:

Dag 2:
06.00 ringde klockan. 06.10 var alla uppstigna! Detta var resultatet av en natt där killarna var i säng kl 23.00 och tysta och lugna 23.15. Klart smidigaste läggningen med Ope pojkar 2012 någonsin. Grabbarna växer. Inte ens ett madrasshaveri strax efter 01.00 kunde stoppa skönhetssömnen nämnvärt. Är man 13 år klarar man tydligen av att sova delvis på golvet.

Efter frukost kunde vi i strålande vackert väder ta en ca 20 minuter lång morgonpromenad till planerna. Perfekt att väcka även benen på morgonen.
Ope 1 inleder mot Strömsbro. Ett jag som precis som oss spelar 2-2 i sin första match. Konstigt nog verkar grabbarna piggare efter en natt på luftmadrass och redan efter 8 minuter gör vi 1-0. Samma kille som igår gjorde mål med magen drar ni in ett skott från distans. Strömsbro spelar rakt och enkelt mot en kille på topp som utmanade oss med en otrolig fysik. Redan efter 13 minuter har han sprungit igenom på en kontring och 1-1 är ett faktum. Resten av matchen äger vi. I andra halvlek förlägger vi spelet helt till deras planhalva med oskärpa och stolpar stoppar oss från tre poäng. Till och med vår målvakt sköt i stolpen.

Ope 2 möter samtidigt Kungsnäs. Ett lag från Medelpad som enligt uppgifter har dammsugit regionen på killar födda -12. Det märktes. Stora väldrillade killar satte oss under press direkt och målen trillade in. Ofarliga var vi dock inte och vi fick beröm at personalen i kiosken efteråt som sett matchen. De tyckte våra grabbar stått upp väldigt bra. Detta trots 1-8 i slutresultat.

Efter dessa två matcher i strålande sol på en idylliska arena promenerade vi tillbaka för en tidig lunch. Jag berättar att två bekanta till mig skall komma och kika på vår nästa match, Lars och hans dotter Billie. Några hörde lite fel så nu går ryktet att Leif & Billy skall komma och kika på gruppfinalen. Några av dem blir starstruck! Fantastiska lagföräldrar hade även förstått att vi haft lite madrasshaveri och kom spontant och donerade två nyss inköpta madrasser, ”ifall vi behöver dem” Vackert!

Efter lunch promenerade vi tillbaka till samma planer igen. Nu är hettan påtaglig och vi får söka skugga i väntan på match.

Ope 1 möter i sin sista gruppmatch Norrala IF. Redan efter 2 minuter kliver vår speciella målskytt för turneringen fram, även denna gång med foten. Den verkliga delikatessen var dock denna gång framspelningen. En blind genomskärare som hade gjort Toni Kroos tårögd. Innan paus krigar vi även in 2-0 och trots att motståndarna ibland sticker upp känner vi att vi har kontroll. Enklare blir det för oss redan i paus när en av deras spelare ber domaren ”dra dit pepparn växer”, fast på en trettonåring språk. Rött kort på honom och andra halvlek blir en defilering. 4-0 till slut och nu hänger gruppsegern på målskillnad. Det visar sig att den matchen spelar direkt efter och Strömsbro lyckas inte peta in tillräckligt med mål på IK Frejs målvakt. Gruppsegern är vår!

Ope 2 spelar återigen samtidigt, denna gång mot Strand IF. Bra för logistiken men uselt för överblicken för en skribent. Ope 2 är sedan gårdagen plågat av skada och får en riktigt dålig start på matchen. Efter 9 min står det 0-3 och uppförsbacken är lång. Trots att killarna spelar upp sig rejält blir den för lång. 1-4 i slutresultat. Eniga åskådare säger dock att vi är minst lika bra som Strand efter den första olyckliga tiominutersperioden. För Ope 2 blir det B-slutspel.

Åter en promenad, denna gång med ett stopp på Ica. Här försöker vi få grabbarna att handla på sig något annat än socker. Detta med blandat resultat. Vätska är som tur var prio ett. Viktigt i hettan. Mest imponerar killen som köper en 50cm baguett, två tomater och en yoghurt. För Henke- ”den har riktiga blåbär i botten!!” En kille la även veckopengen på en tidning för att få med lite Lego.

Redan 15.15 sätter sig Ope 2 på en buss för att åka till Iggesund, via bussbyte. Detta för att spela mot Nockebyhov från Bromma. Ope ett lägger sig istället på luftmadrasserna och kopplar upp ÖFK – Oddevold på projektorn. En skön paus i hettan.

Väl i Iggesund står två taggade lag redo. Tyvärr ingen domare. I fjol glömde de hämta oss i Iggesund en sen kväll, i år glömmer se skicka hit en domare. Varför hatar de Iggesund? När rättskiparen väl dykt upp startade Ope bra. Chans på chans…bränns. Först i femtonde minuten får vi hål på dem om sedan släpper vi aldrig greppet. Visst, det blir lite svettigt vid reducering till 1-2 tidigt i andra halvlek men efter lite extra gaspåslag så seglar vi ifrån motståndet som aldrig riktigt kommer upp i press. Slutresultat 5-2 och mycket nöjda, men trötta grabbar.

Ope 1 tar sedan promenaden till favoritarenan för tredje gången idag. A-slutspel mot IK Frej Vit. Ett Frej som visar sig vara klart vassare än sina klubbkompisar vi stötte på i gruppspelet. Tidigt baklängesmål sätter oss igen i uppförsbacke. 0-2 efter femton min gör backen brantare. Andra halvlek blir en rejäl batalj där det small rejält i närkamperna. Uppstyrda av domaren höll sig dock alla inom rimliga gränser. Alla utom motståndartränaren som fladdrade runt som Tjuren Ferdinand efter han satt sig på humlan. Men alla tänker vi olika. Heroiska grabbat sliter sig fram till en sen reducering och lämnar hjärtat på planen. Tyvärr räcker det inte denna gång med Ope 1 lämnar cupen med huvudet högt!

Ope 2 skall spela åttondelsfinal i direkt anslutning till Ope 1´s sorti. Nu är det BIK som skall fås på fall. Ett BIK som rivstartar och springer in två mål relativt snabbt. Det ser tungt ut och huvuden börjar hänga. Då kliver vår högerytter in i handlingarna. PANG, PANG. 2-2. Nu bubblar det i laget och runt om i föräldra- och kompisleden. Samma högerytter trycker i andra halvlek in en frispark till ledning. Nu studsar halva Hudiksvall! Tyvärr blir lyckan kortvarig. BIK trycker in kvitteringen och med sekunder kvar visslar domaren för straff för BIK. Straffen slår de in och vi hinner aldrig riktigt vaska fram någon het chans. Cupen är slut för samtliga spelare i Ope -12. Tårar rullar ner för kinder.
Två utslagna lag, dyster stämning tänker ni. Icke säger vi. Vi nämner aldrig spelare vid namn i dessa texter men en anonym spelare visar precis vad Ope p-12 står för. Efter att själv ha blivit utslagen med Ope 1 är han vansinnig. Arg, besviken och ledsen. Han biter ihop, tackar motståndarna. Trots att han egentligen vill slå Hudiksvall sönder och samman. När Ope 2 sedan trycker in sitt första mål är han första killen som flyger upp. Armen i vädret och fötterna en halvmeter ovan gräset. När cupen är slut är det han, killen som alldeles nyss var tuff och arg, som lägger armen om en kompis och säger.
-Det är okej att gråta, det gjorde jag nyss.

Nu är spelandet slut. Suveränt jobbat! Madrassen hägrar. Hemresa spikas i morgon men troligen rullar vi runt lunchtid.

God natt!

Henrik Strandfors Tränare