Varmare, bättre, roligare och högre

Hej alla,

Lite kortare denna gång, vem orkar läsa långa, bisarra texter i detta väder?

På tal om väder så är det inte många förunnat att förstå sig på den svenska sommaren. Ena dagen är det nio grader, snålblåst och ett lättare duggregn. Nästa dag är det 28 grader i skuggan, inte ett moln i sikte och absolut vindstilla. Den tredje dagen är det regntunga moln som verkar vila på nockarna samtidigt som det är 23 grader med en lätt bris från väster. Allt detta är dock perfekta förhållanden för fotboll ty denna ädla sport kräver endast en boll, ett gäng entusiaster och tid.

Vilket gäng!

Vårsäsongen är avklarad, 26 matcher spelade och rasande fort har det avlöpt. Likaledes geschwint har killarnas utveckling marscherat. Under de tre månader som passerat sedan premiären ser vi - och detta hos samtliga telningar – en enorm skillnad i grabbarnas kunskapsbanker. Med denna takt blir vi ledare snart obsoleta.

Hur jobbar vi?

Vi har (som ni säkert känner till) anmält tre lag i seriespel. Följaktligen har vi spelat mot många olika lag - 23 stycken fördelade på 16 olika klubbar. Vi ser att det mellan de olika lagen/klubbarna finns olika sätt att förhålla sig till barnfotboll. Arbetssätt som skiljer sig mer eller mindre tydligt från vårt. Jag skall inte uppehålla mig kring hur dessa lag/klubbar driver sina aktiviteter men jag vill gärna förtydliga för er alla vårt sätt att göra det.

Vi bygger ett lag, en grupp och gemensam glädje, vi tänker långsiktigt, både på och utanför planen. Vår fotboll är till för alla, att vinna är synnerligen underordnat. Devisen som används lyder (också tämligen känt fast med en egen tvist): Så många som möjligt, så länge som möjligt, så roligt som möjligt.

När vi kallar till match så finns det ingen tanke på våra spelares individuella skicklighet, vi vill att så många skall vara med och att alla skall få spela med alla. Det är självklart svårt för både publikum, ledare och spelare att inte se hur en match avlöper men vi tänker INTE – och jag menar verkligen det – på resultatet. Att det inte återges en tabell betyder ju inte att ingen har gjort mål, inga bra passningar slagna, fina räddningar har utförts eller att starka löpningar har genomlidits. Detta måste vi ju uppmärksamma, glädjas åt, berömma och må bra av. Huruvida vi vann? Meh!

Dock inser vi ju att killarna inte alltid ser det på samma sätt och då gäller det att på ett finurligt vis väva in alla ovan nämnda maximer samtidigt som vi undviker att ta bort glädjen att vinna, nesan att förlora, stolthet över en oavgjord kamp där det andra laget var bättre men där vi gjorde en prestation och alla andra möjliga utfall som leder grabbarna mot en viss resultatinriktning. Detta är utmanande men fantastiskt roligt och vi lovar att jobba vidare på den inslagna vägen.

MIK dam – J-Södra dam, 18 juni.

Vilken match det blev. Tjejerna fullkomligt körde över sina gröna grannar och det enda som saknades var spänning. Med den gula väggen, den tolfte spelaren, guliorerna (kärt barn har många namn) dvs. P-15 på läktaren så var inramningen likaledes fantastisk. Den enda smolken i glädjebägaren var att inte fler lag hörsammade begivenheten och fick vara med och uppleva denna glädjeyra men som hejarklack så var våra boys fullt tillräckliga för att skapa magi.

Under hösten gör vi ett par-tre besök ånyo i samlad tropp. Bocka gärna damernas matcher med rödpenna i kalendern så kallar ledarstaben till match via Laget. Framförallt seriefinalen mot Ulricehamn den 12 september, sista hemmamatchen mot Bankeryd den 27 september eller varför inte en utflykt till Vimmberby den 4 oktober för att möjligen se damerna säkra seriesegern.

Sommar!

Ja, nu är det ledigt – fram till den 6 augusti. Då kör vi igång med ordinarie träningar och redan första helgen åker vi till Alingsås. Jag har utlovat lite detaljer men det får bli ett separat utskick en vecka innan där jag benar ut allting och ber om lite assistans. Det handlar i första hand om – och kanske endast detta - att vi behöver hjälp med att köra dit och hem. Även om alla sex ledarna kör varsitt ekipage så finns det inte tillräckligt med platser för att få med sig hela gänget. Jag skulle tro att det räcker med ett par-tre föräldrar som kör dit och hem (detta behöver ju inte vara samma personer) och det tror jag att vi får ihop utan några större övertalningskampanjer.

Ha en bra sommar!

Mikael Lundqvist

Mikael Lundqvist Tränare