Management profile: Joakim Elv

Under säsongen har vi för avsikt att göra några nedslag i truppen, intervjuer med några profiler där vi försöker lära känna dem ytterligare.
Först ut är Joakim "Älven" Elv.


Han är tillbaks i en ny roll.
Mannen, myten och konceptet. "Sälen lever", you name it.
Ni känner honom för hans enkla sätt att vara, och för nöjet att vara med snarare än alla sportsliga bragder han åstadkommit i Björkö-dressen.
Svårforcerad backlegend eller snedsparkande rundningsmärke, välj själv, i år står han vid sidan och blir mannen med pärmen, a-lagets lagledare 2011, Joakim Elv.


Förra året gjorde du fler mål än någonsin förr, och ändå väljer du att snöra av dig fotbollsskorna, vad fick dig att ta ett sådant beslut?
Efter en minst sagt medioker säsong för a-laget, men där också b-laget fick en kass säsong med väldigt många intällda matcher, så kändes fotbollen sådär när säsongen tog slut i september. Det fanns så många andra saker som var viktiga och tog plats i mitt liv just då, och i centrum var givetvis Ivan. När telefonen ringde, några veckor innan galan, och Peter Andersson berättade att han hade blivit tillfrågad om att ta över, och att han ville ha med mig i båten, för det var precis så han sa, så blev allt solklart för mig. Jag hade inte haft en tanke innan på att jag skulle vara med i någon ledarstab, men det kändes som att det var ett helt naturligt steg att gå in i den här rollen.


Vilken ledartyp vill du vara?
Jag vill ju gärna vara mig själv, och agera precis som jag alltid gjort. Jag har alltid känt mig väldigt hemma och bekväm i Björkö, och att jag kan vara som jag är och blir emottagen precis så också. Det är precis så jag vill att det ska vara, jag ska kunna vara öppen och ärlig med alla, och kunna ha väldigt högt i tak. Vi ska kunna säga ett och annat till varandra, i all välmening givetvis, men vi ska känna varandra såpass väl att vi vet hur vi ska ta varandra.
Jag vill vara ledaren som jobbar för gruppens bästa och för att laget ska trivas. Det är ett oerhört svårt jobb, och det finns inga genvägar eller facit om hur man får folk att arbeta tillsammans utan att det gnisslar i maskineriet. Jag tror att även det kräver att man är öppna och väldigt raka mot varandra. Man kan väl säga att jag vill vara den som lyssnar och tar till mig stämningen i laget, och som tillsammans med de andra ledarna funderar på hur vi ska arbeta med den.


Vilka egenskaper som spelare tar du med dig i din lagledarroll?
Som spelare så har jag egenskaper som är viktiga, men som bättre kommer till sin rätt utanför planen. Jag är noggrann, fantasifull och innovativ, samtidigt som jag är produktiv. Jag hoppas bland annat att med dessa egenskaper kunna komma med nya tankesätt och idéer under säsongen. Antingen är det idéer jag har nytta av själv, eller så kanske man med sina olika tankesätt kan påverka och influera övriga i laget.


Vad ser du framemot under säsongen?
Det ska bli fantastiskt roligt med en ny säsong där vi kan revanschera oss från ifjol. Det känns som att vi har alla chanser i världen att bevisa att vi är så mycket bättre än så. Vad jag ser framemot än mer är att se våra unga spelare ta kliv framåt, samtidigt som man ser andra, rutinerade lagkamrater växa i andra roller och agerar förebilder för de andra. Att välkomna och ta emot duktiga spelare som t.ex. Berntsson och Iversen, och se dem fungera i spelet och komma överens med övriga spelare är riktigt roligt.
Jag ser framemot träningslägret i Köbenhavn, att hitta den där extra goa känslan i laget i precis rätt tid innan seriestarten, med några härliga segrar i benen innan dess, och en känsla av att vi kan försätta berg.


Vilken slags fotboll gillar du, och hur tycker du att vi ska spela?
Det är alldeles för lätt att säga att jag tycker om Barca, vem gör inte det(?), och att vi borde spela sådan fotboll. Ett herrejösses-kortpassningsspel och en duracell-kanins-helplanspress är såklart jättekul att titta på, men någonstans skriker ju realisten i huvudet, den där lille djävulen som sitter på axeln, och säger att det är dags att vakna och inse sina begränsningar, och att det inte går att polera en bajskorv. Skulle jag välja något av deras spel, så skulle det nog vara den höga pressen, det tror jag att man kan anpassa och använda i vårt spel.
Det säger väl mycket om mig och min syn på fotboll, och vad jag uppskattar om jag säger att jag hellre tar en 1-0, eller 2-1 seger och en känsla av att vi har sprungit ett maraton, gått en UFC-match och skitit knäck, än en 5-0 seger där vi rullat upp ett gäng totalt. Det ger mig mer, och det ger en härligare känsla av att man lyckas tillsammans när det går lite motigt och man måste ge sitt allra yttersta.
Att man sen inte tackar nej till en 5-0 seger, och unnar flera i laget att näta (eller om Vigge sätter alla själv), är en annan sak.
Det kanske är GAIS-mentaliteten i mig som tycker att ska vara lite jävligt för att segern ska kännas välförtjänt.


Hur ser en perfekt fotbollsträning ut för dig?
En solig och varm men fläktande junidag på Björkövallen, lördag förmiddag. Kommer ut i god tid till träningen för en gångs skull, hinner snacka och byta om, gå ut och känna lite på bollen.
Quad, fotbollstennis, passningsövning, anfall-avslut, skottövning, spel på kort-plan och world cup.
Det är sådana träningar som man längtar efter hela säsongen, som man ska längta till när det är grådaskigt väder och när man är ute och springer i kylan, och som man ska minnas när säsongen är slut, så man vet vad man ska se framemot nästa säsong. Det gäller att plocka russinen i kakan. Det är alltid kul att åka ut och umgås med killarna, men sådana dagar är ju helt klart bättre än andra!


Vad önskar du mest av allt just nu?
Att alla får vara friska och skadefria, pigga och glada.
Att vi kan gå ut och kriga sönder precis vilket lag som helst som vi ställer upp emot! Och att Andy och Siljat ska pricka in rätta tipsraden någon gång.