Tankar på nattgammal is

Det händer något riktigt coolt, och vackert när stora delar av truppen samlas redan 09.00 för att måla om omklädningsrummet, och sätta ett varumärkesavtryck i detsamma, och vi fortsätter genom dagen, kvällen, och kanske natten. Vackrast är samtiden när människor gör saker, tillsammans.

P16 spelarna som vek ned kepsen och inte kom och bastade, käkade pizza, och körde rundpingis missade något som ni får ta igen en annan gång. Matchen är jag djävligt stolt, och glad över, många och långa stunder - första 35-40 minuterna är formidabla - jag hade inte velat förändra någonting, och här är vi nu, sen någon vecka tillbaka något på spåren som vi inte var i januari. Långa anfall, stort tålamod, stor kontroll, kontrollerade genomspelningar, uppflyttning av engagerade spelare som ville framåt, giftiga löpningar, mål, och många chanser därtill med många spelare involverade, aggressivitet och ett uppställt försvarsspel som för första gången i år är klockers. Hur många gånger fick motståndarna sätta igång ett anfall med kontroll? Nada, noll, inga. Very, very good.

Sista delen av första blir vi lite sloppy, kanske smyger det sig en världsmästarmentalitet - I don't know, men vi börjar chansa, och ger vid ett par tillfällen bort initiativet. Andra blir en lite annan historia, om än inte dålig, men i alla fall inte lika bra. Där finns också fina anfall, och kombinationer, men dom är färre och motståndet går till sist ikapp. Straffarna vinner vi efter två dikstinkta initiativ av PK, och Webbo, och en Jacke som sände starka signaler att han hade övertaget. Dagens Schnitzel går till Jensa Nilsson som förutom två vackra mål arbetar hårt, och springer kopiöst mycket. Jag har sagt det tidigare, och jag säger det igen - jag vill att våra P16 forwards tittar på Jens i match, och spelövningssituationer. Tittar på hur han med sin löpning öppnar möjligheten.

Två frågor är kvar i mig som vi, av matchen att döma behöver arbeta ännu mer med - det ena är den generella orken - målbilden är att hela truppen ska orka spela intensiv fotboll i minst 90 minuter. Där är vi inte än, men löser den hur enkelt som helst med hög träningsnärvaro, och hög intensitet, i varje aktion, hela tiden. Man behöver liksom inte 26 veckor på sig. Den andra är att vi, emellanåt, fortfarande blir lite blöta i närkamps, tävlingssituationer. Det är ännu enklare att lösa - skicka ned en polare i konstgräset redan imorgon ikväll, igen, och igen, och igen. Oavsett om du är 16, eller 36. Har man som fotbollsspelare varit djävligt jobbig att möta så har man minst en 3:a i betyg, i varenda match, oaktat alla andra aktioner, resten av karriären - det bara är så.

Tack alla för en fin dag. Från min sida ett särskilt tack till Matte, Matte, och Camilla - det är väldigt fint, tryggt och roligt att ha er med. Låt oss ha fler, ännu vassare, tillsammans.

Tele Santana

Mattias Hjelte Tränare