HIF - BoIS på Häljarps IP….!

JoKE:s Blandning

I dessa tider, märkta av covid-19 får man verkligen leta länge efter live-fotboll. Ännu en gång hamnade jag vid Häljarps ”gamla” A-plan vid idrottshallen. Häljarps P12 hade besök av Landskrona BoIS´ dito. En verklig test på hur våra killar står sig mot ett förväntat övermäktigt motstånd. Men, våra killar visade att till Häljarp kommer man inte och tror att man är något. — Raskt 3-0 i HIF-favör, tappades till 4-4 under en för oss, utanför staket stående, klart förbryllande ”coachning”. Under en lång period gick tydligen HIF-taktiken ut på, att ingen passning från egna försvarslinjen, fick läggas direkt till en egen spelare, utan att motståndren först getts bollen och fått chansen att avsluta. En taktik som killarna lyckligtvis glömde bort under sista perioden, och resultatet spikades till 7-5. En fin fjäder att kunna sätta i hatten, och inför nästa match, gör det enkla ”spela bollen till en lagkamrat!”

Nu väntar åter en vecka där vi hjälplöst förlorade fotbollsnördar får nöja oss med TV-repriser av gamla VM- och CL-matcher. För min generation kan man på YouTube se VM 58, med Liedholm, Gren, Hamrin och ”Nacka”. Högtidsstunder med matcher där tempot inte var det mest karaktäristiska, utan man lät lirarna få den tid man behövde, för att få bollen under kontroll. Uppseendeväckande är också, att på den tiden firades ett mål maximalt, genom att målskytten med höjda armar syns SPRINGA tillbaka mot mittcirkeln. I dag ska målskytten klä av sig tröjan, efter att ha sprungit halvvägs ur stadion, pekat på de senaste tatueringarna, brottats ner av samtliga lagkamrater, varnats av domaren osv. innan han tar längsta vägen till egen planhalva. M.a.o. man förstår att tempot 1958 var lågt, man skulle ju spela i HELA 90 minuter, i dag med målfirande, byten, filmande mm. kommer man på sin höjd upp i 60 minuter. Nog för denna gång, under temat ”det var bättre förr”.

JoKE

Kalle Johansson Skribent