Betraktelse: Bankeryds SK - Ekhagens IF

Nu har det vänt.
Det går mot mörkare tider.
Inte fotbollsmässigt alltså, segertåget tuffar vjdare, det handlar om att kvällarna långsamt blir mörkare.
Det blir en stund under första halvlek småskumt samtidigt som det blåser upp i planens längdriktning, Ekhagen har den kvart det pågår vinden i ryggen.
Det börjar också småregna, det duggar i snålblåsten men de mål vi ska få se har då redan duggat in i mål.
Matchen inleds med att lagen känner på varandra och matchen hittar inte sin profil.
Vi får dock efter fyra minuter en riktigt het målchans men tyvärr sätter vi bollen utanför målvaktens vänstra stolpe.
Matchen maler på men det känns som vårat bolltrillande börjar ge oss ett visst övertag.
Visst ska övertaget ge oss övertag även målmässigt.
Linus Bjurek gör ett patenterat sprinterlopp på vänsterkanten, slår ett inägg till en helt fristående Adam Rubin som prickskjuter in bollen i mål med huvudet utan chans för målvakten.
Det har gått 13 minuter när vi tar ledningen.
Vi skruvar upp tempot ytterligare ett snäpp utan att skapa målchanser bara möjligheter. Ekhage å sin sida har mycket boll på mittplan utan att lyckas forcera vårt mittfält till att börja med och de få bollar som rinner igenom plockar vårt bakre försvar som om de pallar äpplen.
Efter 30 minuter får vi frispark fem meter utanför motståndarnas straffområde. Adam Rubin lägger upp bollen, Adam som från samma avstånd tidigare matcher två gånger plockat in bollen mål.
Och vad händer nu! Jo Adam lyfter in bollen i mål i exakt samma maska som tidigare.
Ett vackert frisparksmål och vi leder med 2 - 0.
Ledningen känns motiverad, vi agerar med ett helt annat självförtroende än gästerna.
Med 34 minuter spelade spricker vår nolla över insläppta mål men det måste till ett misstag. En helt misslyckad rensning friställer en Ekhagenspelare som helt ren med Christofer Persson inte gör något misstag.
Coffe kan inte på något sätt lastas för baklängesmålet utan gör en prickfri insats på de bollar han behöver ingripa på.
Ekhagen får energi av målet och trummar på utan att skapa något som es med fantasi kan kallas målchans.
Vårat offensiva spel dör helt vi skapar inget mer under halvleken. Vi lyckas inte behålla böllen inom laget utan får bara spela undan bollen men i vanlig ordning försvarar vi bra.
Ledning i paus med 2 - 1 och det ska visa sig att det inte blir fler mål.
Andra halvlek är som att titta på målarfärg som torkar.
De målmöjligheter som skapas står vi för.
Ekhagen pumpar på utan att skapa något hett det blir några bollar som gästar vårt straffområde som vi kan spela undan.
Efter tre minuters tilläggstid kan vi konstater att vi har håvat in tre poäng ytterligare till samlingen.
Dagens match är klasser bättre än den nervösa premiär lagen emellan. Då skapas i princip ingenting förrän vi gör våra två mål i slutminuterna.
Även om vi inte gör någon av årets bättre framträdanden i dag så plockar vi tre tunga poäng. En match med samma matchbild förra året hade vi utan tvekan förlorat.
Vi gör en Island och vinner med 2 - 1.
Även jag har vänt, inte blad men fosterlandet ryggen när jag tidigt i morgon bitti anträder en resa till Helsingfors. Ni slipper mig i tre dagar i alla fall.
Det är därför jag i kväll slänger i hop några få meningar.
Bara ett ord til alla blåbärsplockare i Backamoskogen. Om ni hör något som susar i tallkronorna så är det bara efterdyningarna av - Alla har vi skulder -.