Hedervärd förlust i vinterns första ledarmatch

Studan välkomnade med molnfri himmel och krispigt kallt vinterväder när UNIKs ungdomsledargäng samlades för säsongens första ledarmatch. Efter att först ha klarat av ett par timmars torrsim i form av bandyteori för 7-mannaspel i den varma och mysiga (tack vare den nu genom Håkans försorg fixade värmepumpen) klubblokalen var det dags att dra på sig skridskor, hjälm, lämplig vaddering och dubbla långkalsonger (fast inte i den ordningen…), och ge sig ut på isen.

Det röda laget satte högsta fart från början, anförda av fullblodsbandyproffset Gising. De blå hjältarna stod dock upp bra i försvarsspelet och lyckades gång på gång styra ut motståndarna från farligt område framför det egna målet. Efter ca 10 minuters spel kom dock ett ödesdigert felpass på egen planhalva och 1-0 till de röda var ett faktum. Nu började också delar av den blå försvarslinjen bli märkbart trötta och flera fina målchanser för det röda laget kunde avvärjas först precis vid mållinjen. Som tur var nalkades halvtidsvila och en möjlighet att återhämta sig ett par minuter (även om vattnet i flaskorna hade frusit). Mr Damberg, som dagen till ära coachade bägge lagen, efterlyste i pausen fler urvändningar och snyggare 8or hos forwards i bägge lagen.

I andra halvlek formerade det blå laget om trupperna för att satsa lite mer framåt. Detta visade sig vara ett taktiskt genidrag och under stora delar av den andra halvleken var det blå som var bollförande. Mitt under den blåa pressen kom dock dagens andra kalldusch, hela det blå laget och de flesta av de röda var upptagen med urvändningar på vänsterkanten, när plötsligt ytterligare en boll kom i spel och ett par av de röda kunde komma helt fria i mitten och enkelt placera in den extra bollen i den tomma målburen. Domaren (som inte hade en av sina bästa dagar) dömde mål trots starka protester från de blå spelarna.

Ja det blev nog några mål till för båda lagen, men sanningen att säga så var jag vid detta laget allt för tröttkörd för att riktigt kunna hålla ordning på det… Matchens höjdpunkt var nog ändå ett mycket snyggt samarbete mellan de två Lidköpingspõjkarna i det blåa laget som förtjänar en liten extra beskrivning. Erik kom från sin vänsterhalvsposition, fick bollen med mycket fart och drev in mot mitten. Själv diagonalade jag från andra hållet, kom i en lucka i det röda försvaret och plötsligt satt bollen där på klubbladet efter en välriktad passning. Skott från halvdistans rakt genom ett allt för stillastående rött försvar, och kvällens snyggaste mål var ett faktum.

När domaren så till slut blåste av matchen var det ett rejält tröttkört gäng på dryga 15 ledare som, med istappar i skägget och spagetti i benen, stapplade av planen och in mot välförtjänt dusch och vila. Tack till alla som var med, nästa gång hoppas vi på revansch…

Robert Ekblom Utbildningsansvarig