Referat: Limmareds IF - SK Mjörn

Torsdagkväll betyder hemåkardag för Norgearbetarna i Norra Värmland. Det är något fint med torsdagar. En så otroligt mycket bättre dag än exempelvis tisdag. Vidriga tisdag, totalt menlös.
Denna torsdag innebar lång bortamatch till Limmared. Limmared, som är kända för sitt förpackningsglasbruk (numer det enda som finns kvar i Sverige), ligger drygt en timme och tio minuters bilfärd från Alingsås. Läge för att dra igång en och annan dänga i bilen påväg ner med andra ord. Väl framme på Glasvallen bjöds vi på 24 byxvarma 33 cl pet-flaskor Zingo och en låda Havrekakor med smält choklad. Till det en pimpad kanna kaffe. Lägg därtill en mycket fin anläggning med tre planer som såg fina ut allihop. En börjar ju fundera hur bra Ardagh group egentligen går eller är det så att en krona från varje såld Absolut vodkaflaska går direkt till Limmareds IF? Redaktionen tror på det senare.

Coacherna hade blivit tvingade att ändra om i laget i och med att Simeon bröt halva huvet mot Äspered i föregående omgång. Senaste nytt är att det blir operation för insättande av titaniumplatta i nyllet. Sen kan vi snacka pannben!
Strax före avfärd fick även Ahmad kasta
in handduken då hans skada från Äsperedmatchen inte hade läkt. Som lök på laxen drog Köppen fingret ur led på uppvärmningen vilket gjorde honom smått invalid matchen igenom, men Köpp bet ihop och gjorde det bra.
Startelvan:
Köppen
Rosenström (årets första framträdande), Järis, Frank, PL
Högman, Sundberg, Olle, Abbe
Gabbe, Kula

Förstärkning: Rock sauce, Saw, Archie, Kjartan och Jerry.

Limmared öppnade piggt och vi satt kvar med våra trötta rövar i bilarna för det var trögt på de flesta håll, vi låg alldeles för långt ifrån vår motståndare. 1-0 i baken kom efter en kvart där vi varit passiva i försvaret och de fått måtta ett inlägg som en forward magade in i mål. Dryga tio minuter och två klassavslut senare stod det 3-0 på tavlan och vi såg tafatta ut. Därefter hände något. Vi kom in mer i matchen och började nöta på vår motståndare. Gabbe vann en nickduell mot målvakten och Olle rakade in returen. 3-1. Otroligt skönt med domare som vågar stå på sig i dueller där målvakter är inblandade. Allt som oftast blåses frispark om en målvakt får problem i en duell, även om det aldrig hade blåsts i en liknande situation någon annanstans på planen. Därefter tog vi över och försökte etablera mer tryck utan att för den delen skapa några supermålchanser. LIF hade i sin tidiga anstormning minst två skott till som satt i virket.

Paus.
Mest irriterande i den första halvleken var annars linjedomaren som nitiskt skrek åt oss att stanna på planen när vi drack vatten i vattenpausen. Aplared-Bengt hade kanske missat att vi lever i en jävla pandemi där vi numer tar med oss egna vattenflaskor för att minska smittspridningen. Spelar det någon roll att vi tar två steg till utanför planen för att hämta våra egna vattenflaskor? Höj dig för helvete!

Där var vi färdiga med referatets gnäll och vad passar då bättre än att gå rakt över på rosor. Kvällens huvuddomare skötte sig bra. Höll en jämn nivå och förde dialog med spelarna om det behövdes. Alltid kul med bra domare!

Andra halvlek öppnade segt. En svinkass nick från undertecknad efter en fast situation landade tillslut hos en LIF-spelare som behärskat la in bollen i bortre gaveln. 4-1, nu var det uppför. Saw kom in på yttermittfältet och rörde runt rejält. Redaktionen minns den dråpliga halkningen som blev en skön kapning bakifrån vilket renderade i ett gult kort redan i första halvlek. I andra halvlek var Saw mer på den offensiva planhalvan. När LIF började gå på knäna så mörsade vi på. När matchuret stod på 63 minuter klev Frank fram som en gaelisk krigare och slungade iväg en högersving som knäckte LIF-försvaret fullständigt. På returen murbräckade Gabbe fram bollen till Saw som drog till direkt. Pang i nät! 4-2.
Några minuter senare fick en Limmaredsspelare rött kort efter att, enligt domaren, ha satsat väl häftigt med båda dobbarna mot Sumberg som likt en kanin fått hoppa undan i sista sekund. Vårt tryck fortsatte men det närmaste vi kom ytterligare ett mål var en dubbelstuds i ribban efter ett skott/inlägg.

Vi hade inte riktigt skärpan som behövdes i den sista passningen/skottet även om vi ägde en del boll och spelade fint fram till de avgörande lägena. Vi får ta med oss att vi orkar trumma på mot slutet trots jobbigt underläge i värmen. Hade vi spelat från matchminut 23 och framåt så hade vi vunnit med 2-1, men vem resonerar så? Hade Barcas match mot Bayern München avslutats efter 10 minuter så hade de spelat lika...

Senaste gången SK Mjörn fick stryk med mer än ett mål i en seriematch var den 21 september 2017 på Alströmervallen mot Hemsjö IF. Det var också en torsdag. Förlustresultatet då skrevs till 4-2. I torsdags var det alltså dags igen, stryk 4-2. Skit i det nu.

Cocherna ger lite extra beröm till Saw för sitt pigga inhopp och till Sundberg för ett digert antal glidtacklingar av den högre skolan.

Till veckan är det dubbla matcher med Sparsör borta på tisdag och Horred hemma på söndag.

Henrik Järåsen Utespelare