Falköpings KIK - Sils IF 5-1 (1-0)

Så var det äntligen dags för lite match igen. Truppen har sedan höstsäsongen kommit igång varit lite svajig med en hel del skavanker och skador. Trots detta begav vi oss till Falköping igårkväll med en bra känsla efter en välgenomförd träningsvecka.

Matchen startar och vi inleder startkt de första tio minuterna och lyckas skapa två farliga fasta situationer, en så pass stark att det borde blivit utdelning. Utedlningen uteblir och FKIK tuggar sig in och tar över matchen. De har kvicka yttrat som ständigt hotar i djupled och vår backlinje får slita ordentligt. 1-0 blir ett faktum då vi inte får bort bollen trots X antal försök till rens. Vi samlar ihop oss och försöker att komma in ordentligt i matchen igen. Vi gör några försök men har svårt att etablera bollen på motståndarens planhalva och djupledsbollarna fastnar i deras backlinje. 1-0 står sig till paus. Känslan i halvlek är att det kan bli vår match om vi kommer upp i den nivå vi vet att vi har. Vi pratar om att komma upp lite högre med laget och att det måste smälla betydligt mer i närkamperna.

Vi kliver ut och börjar att smälla på, får något falrigt läge som deras målvakt precis kan avstyra. Vi får in 1-1 på ett kanonskott utifrån av Alma F efter en fast situation. Här känns det som att vi är på uppgång. Matchen står och väger ett tag efter detta och sedan kommer kallduschen när FKIK hittar runt på vår vänstersida och göra 2-1. Vi hittar inte styrkan att ta oss tillbaka och därifrån är det Falköpings match. De hinner göra ytterligare 3 mål innan domaren blåser av matchen.

Summa sumarum
Vi ”ger” motståndaren chanser att få billiga avslut som resulterat i mål. Det har vi verkligen inte råd med. Viljan och moralen finns inte hos samtliga på planen denna kväll. Det finns en hel del bitar att jobba på där det framförallt handlar om att hitta tillbaks till vår egna trygghet.

Matchens MVP delades ut av Alma Fornegård och gick till Alice Fredriksson som ständigt under 90 minuter försökte gå i bräschen för laget. En vinnarskalle ut i fingerspetsarna. Denna känsla hoppas vi smittar av sig till resten av laget under veckan då vi nästa helg möter Arentorp Helås på hemmaplan, DAGS FÖR REVANCH!

Ses på Hofet.

Hanna Gustafsson