Det mesta går fel i Kil...

Bortamatcher i Kil har sällan varit 89ers melodi, inte ens de säsonger man åkt upp med ett relativt ambitiöst och slagkraftigt lag. Lördagen blev inget undantag när de för dagen vita hjältarna från sundets pärla fick åka på en ordentlig resa både på och utanför planen.

Årets Nilsby är ett fartfyllt lag som gärna bjuder upp till en svängig innebandy och tyngden som hemmalaget stod för kunde inte 89ers stå emot särskilt länge alls.

Bedrövlig start
Efter knappt tre minuter av trevande spel tog Nilsby lite för enkelt ledningen genom ett inbryt på första stolpen som retligt studsade över Emil Wrennfors som fick förnyat förtroende efter sin fina insats senast mot Lockerud.

89ers försvar hade flera brister som blottades på ett uppenbart sätt av Nilsbys kraftfulla och rörliga anfallsspel. De två första perioderna kunde antalet skottäck från bortalaget dessvärre räknas relativt enkelt och när skotten kom igenom fick hemmalaget ostört slå in returerna som uppstod, som när man utökade till 2-0 efter 7.17.

Att 89ers därutöver inte hade flytet den här matchen heller var uppenbart när Nilsby gjorde både 3-0 och 4-0, först genom ett skott som styrdes in via Albin Hallberg som var tillbaka från skada och därefter ett solomål i numerärt underläge. Det stod tidigt ganska klart att den här matchen inte handlade om någon kamp om poängen utan en fråga om vad slutsiffrorna skulle hamna på.

Innan den första perioden var över hade Nilsby utökat sin ledning ytterligare två gånger genom att utnyttja de ytor som bjöds av bortaförsvaret. 89ers var inte helt ofarliga framåt utan hade stundtals lägen att bryta sin målnolla, men efter den första perioden var ställningen 6-0 till Nilsby och situationen var skrämmande lik 89ers senaste Värmlandsresa.

Nästan lika dålig fortsättning
Någon förbättring bjöds inte i början av den andra perioden då hemmalaget snabbt utökade till 7-0. Men då vaknade någonting till för ett ögonblick. Sebastian Brunzell vände skickligt bort två forwards i eget hörn som vi sett flera gånger under säsongen, men den stora behållningen var ändå Adam Berntzén som från mittlinjen tog fart och rundade sin back innan han lyfte in reduceringen i bortre krysset. Vi låg likväl under med 7-1 men vi hade åtminstone åstadkommit matchens vackraste mål.

Resten av mittakten bjöd dock på mer av det vi vant oss vid i den första. Nilsby vann dueller, var först på returer, hittade igenom med diagonalpassningar och tröttade ut bortalaget genom långa byten där bollen gick runt och runt i 89ers zon. När den andra perioden var över var ställningen 12-1 till hemmalaget.

Tredje perioden - äntligen attityd
Precis som efter matchen mot Hagfors (då laget var coachlösa) så ville man se en förändrad attityd i 89ers när det handlar om att bevara hedern och fick det genom en ordentlig uppryckning när 89ers vann slutperioden med 4-3.

Nilsby gjorde visserligen det första målet, men därefter bjöd både Simon Bobek och Sebastian Brunzell vackra mål genom att driva upp en kontring på högerkanten och avsluta i bortre med sina rightfattningar. Bobeks mål var extra välförtjänt med tanke på förra matchens slit och produktivitet utan att då ha fått sätta någon boll i nät själv.

Lagen fick därefter fortsätta stapla målen på hög genom var sitt power play-mål, där 89ers mål petades in av William Andersson efter Kevin Nilssons skjutit från kanten och Andersson precis skickats in från bänken. Målet var Williams första i A-laget och muntrade upp 89ers-supportrarna på plats ännu mer utöver den förbättrade attityden.

Kevin Nilsson hann sedan med att samarbeta med Viktor Falkman i en kontring fram till en ytterligare reducering, innan Nilsby precis innan slutsignalen fastställde sifforna till 15-5 i hemmalagets favör. En hedersam avslutningsperiod gjorde att stämningen på bussen hem var någorlunda räddad och 89ers kan nu glädja sig(?) med att det lär dröja länge till nästa bortaresa till Värmland.

Vi blickar framåt
Att 89ers har problem med Nilsby på bortaplan har som sagt visat sig även tidigare säsonger, då det är ett lag som helt kan byta skepnad när de får spela ut i ECG Arena kontra hur de agerat på parketten i Stenungsund. Vi ska kanske därför inte dra alltför stora växlar av enbart den här matchen.

Trots de stora siffrorna fanns det glädjeämnen bland de vita, som att Albin Hallberg var tillbaka från skada och att Bill Grelsson också gjorde comeback och var stabil under den halvan av matchen han fick spela efter att ha blivit inbytt.

Ungdomarna fortsätter också att visa framfötterna och leddes idag av William Andersson som fick kröna insatsen med sitt första A-lagsmål. Även Rasmus Borgersen fick göra ett flertal byten och gjorde absolut inte bort sig, framtiden ser fortsatt ljus ut i Stenungsund.

Nu väntar en något kortare resa nästa helg, då vi tar oss an Lidköping på söndag, matchen har flyttats fram en dag på grund av domarbrist. Lidköping är likt Nilsby ett kraftfullt lag som kämpar febrilt för att nå kval, så 89ers uppgift blir att visa vad man lärt sig av den här helgen för att bjuda upp till större kamp nästa helg!

Jonas Gustafsson