Storseger i allsvenska premiären!

Seriestart och ganska nervöst innan match.

Var står vi, är det så bra som det sett ut många gånger på försäsongen?
Matchen börjar lite trevande, och inget lag tar riktigt tag i taktpinnen de första minuterna. Men det ändrade Mattias Brolin-Munther redan efter fem minuter då han sätter 1:an efter pass från Johannes Camilton. Camilton kanske den bäste Ösk:aren på försäsongen. Oj, vilken början hoppas det håller i sig!

Hoppsan, där kom tvåan (2-0) efter lite trassel vid en hörna av Viktor Janers. Yes, nu känns det ju riktigt bra, nervositeten börjar försvinna, men! Den lille Närkingen i mig känner lite ”det går allri” men även ”det kommer att gå vägen idag” på samma gång. När sedan stekhete Mattias Brolin-Munther sätter trean efter 13 minuter så förvinner det mesta av närkingen upp i det blå. Jädrar vad bra det ser ut! Time out begärd av P & L.

Under de kommande 13 minuterna händer rätt mycket åt båda håll och målvakterna får visa sig på styva linan, båda två, men sedan får Borlängespelaren Joel Wilhemsson ett friläge som han inte missade, till 3-1.
Ösk:s spel i framförallt första halvlek innehöll mycket smågodis. ALLA spelare arbetar fantastiskt och är rörliga, passningsbara och riktigt irrationella för Borlängelaget så de var ganska förvirrade tidigt, och gnällde på varandra, kastade vattenflaskor osv.

Det blev ännu mer tungt för gästerna i 31:a matchminuten då Joonas Peukhuri gör 4-1 och Sebastian Brandt sätter 5-1 i 36:e matchminuten efter pass från Joonas, kanske som tack för passet till 4-1:an som kom från Brandt.
6-1 genom Alexander Strand efter pass från Joonas gör att man börjar tralla lite glatt nu när målen trillar i var femte minut ungefär. Så efter ytterligare en femminutare så blir det mål igen, nu för P & L till 6-2. Men med det spel som Ösk hade idag så var inte väntan lång till 7-2 av Johannes Camilton, nu på mycket snygg pass från Alexander Strand. Efter 45 minuter var det precis den start man drömde om när man vaknade på tisdagsmorgonen. Halvtid.

Andra halvlek blev lite blekare från Ösk:s sida men jag upplevde att man hade koll på matchen hela tiden. Kvällens andra 45 minuter bjöd mest på ett ställningskrig, en halvlek som inleddes med en straffräddning av gästernas målvakt Hampus Lindén som fick visa sig på styva linan ett flertal gånger och han blev också följaktligen utsedd till gästernas bäste spelare. Viktor Janers åker på en utvisning i 83:e så jag trodde att det var slut på hemmalagets målproduktion, men si där fick jag fel! Daniel Rönning gör ett viljemål i 85:e efter att Strand assisterat.

Några sammanfattande tankar
Johan Blom (Mv) var tillbaka efter skadan och gör en riktigt habil insats och kunde inte göra något åt de två Borlängemålen. Jag hade räknat med ett hetare Peace & Love men hete tränaren Fosshaug hade inte fått igenom det i alla fall. Årets upplaga av Ösk Bandy är ett skridskostarkt lag som låter bollen göra jobbet och ser till att man är passningsbar till lagkompisen, vilket ger fler alternativ för den bollhållande spelaren.

Alla jobbar bra i försvarsarbetet och orken förefaller att vara riktigt bra. Om försvaret får till under resten av säsongen som idag, blir det svårt att göra mål på Ösk Bandy. My fingers are crossed! De två poängen stannade välförtjänt i Örebro, ett Ösk Bandy som känns mer spännande än på mycket länge.

Kan man vara annat än nöjd en sån här dag/kväll?
En bättre start på säsongen kan man knappast få och det syntes att laget kom in till premiären med gott självförtroende i ryggen. Här har tränarna lyckats bra.

Nu väntar ”Fläkten”, Västanfors borta på lördag. Ta bussen dit med Svampen vet ja!