Intervju med coach Dennis Söderling

Jag tänkte pigga upp med lite intervjuer framöver. Först ut är coach Dennis Söderling. Tjena Dennis! Hur är läget? -Jo men läget är bara bra, skönt med julledighet. Halva säsongen som tränare för Öjabys 03:or är avklarad. Hur vill du summera hösten? -Jag har bara positiva saker att säga om hösten, laget presterar som de ska och lyder mig som om jag har varit deras tränare i flera år! Vad har överraskat dig mest under detta halvår i Öjaby? -Det som har överraskat mig mest är att alla spelare är riktigt sköna och som lag finns det inget som kan stoppa grabbarna när de har fokus på rätt saker. Du har ju varit i Vipers tidigare. Vad skulle du säga är den stora skillnaden mellan Öjaby och Vipers? -Lagkänslan slår allt i Öjaby, och alla i föreningen är involverade hela tiden. Berätta lite om dig själv för de som inte känner dig. -Jag är en kille på 20 år som har ägnat hela mitt liv åt innebandyn och har just nu jobb på schenker, jag är snäll omtänksam men hård när de väl gäller! Nu tittar vi fram mot Gothia. Hur går dina tankar om denna cup? -Mina tankar är just nu att fokusera på träningarna som kommer upp och sedan att vi ska ha fullt fokus när gothia väl börjar! Vad tycker du vi ska ha för målsättning? -Jag tycker inte vi ska någon direkt målsättning, vi ska bara spela vårt spel sedan får vi se hur långt det räcker! Jag tror på killarna och har de bara roligt på planen så kommer det att gå bra! 10 snabba frågor avslutningsvis… Vad har du i lurarna? -De är allt från rock till hip hop. Vad skulle du vilja vara världsmästare i? -Fotboll helt klart. Vad skulle du ta med dig till en öde ö? -Kudde, telefon och en laddare. Är du besatt av någonting? -Det är väl isåfall innebandyn. Göteborg eller Stockholm? -Göteborg. Kaffe eller Te? -Kaffe. Isglass eller mjukglass? -Mjukglass. Coca Cola eller Pepsi? -Coca Cola. Vilken superkraft skulle du välja – att kunna flyga eller att vara osynlig? -Osynlig. Vinna Gothia eller serien? -Det är en svår fråga då jag hoppas att vi kan vinna bägge! Nästa som kommer bli intervjuad är lagkapten Leo. Din uppgift blir att ställa en knivig fråga till honom. Vad vill du fråga? (Kan vara precis vad som helst...) -Vad trodde han om mig första gången jag höll en träning? Vi tackar Dennis för snacket och önskar stort lycka till både på och vid sidan av planen. Passar även på att önska alla grabbar i Öjaby P03, ledare och föräldrar en riktigt god jul! Har förstått att även en och annan motståndare läser på denna sidan, så God jul på er oxå! :-) Håll utkik efter nya intervjuer framöver... Vid "pennan" Johan Sjöblom Herrsenior B-lag 0kommentarer

Oavgjort i galen seriefinal

Så här ett drygt dygn efter seriefinalen är det svårt att summera gårdagens match på ett rättvist sätt. Det var helt enkelt en galen tillställning. Precis så som en seriefinal ska vara. Det blev hela 20 mål och oerhört många snygga strutar av killarna, dramatiskt från början till slut och många snygga räddningar av Isak Lindhe i vårt mål och två domare som lyckades reta upp nästan alla i hallen oavsett vilket lag man höll på… Vipers kom till Pär Lagerkvist som obesegrade. Endast en oavgjord (7-7 mot Ingelstad) och resten segrar. Viperskillarna hade inte förlorat sedan vi möttes sist och Öjaby vann med 6-4 i en träningsmatch. Det märktes i luften att det var en speciell match och både killarna i Vipers och Öjaby såg laddade och lite nervösa ut, som det ska vara i en seriefinal. Förutsättningarna var enkla. Den som skulle vinna matchen fick ta julledigt som serieledare. Nu finns det ett max antal tecken man får använda på laget.se, så jag tänker inte beskriva vad som hände mål för mål utan i lite större drag och avsluta med en liten analys varför Öjaby kommer vinna serien i vår. Öjaby kom till spela med samtliga spelare utom Nils och Teodor. Dennis hade med andra ord angenäma ”bekymmer” att få ihop bra och jämna femmor. Vi passade även på att tacka Dennis för hans jobb precis innan matchen och överlämnade en liten present från grabbarna. Tack Dennis, du är guld värd! Matchen började i ett högt tempo och chanserna avlöste varandra och Vipers fick en smakstart och hade redan efter 3.06 ledningen med 2-0. Men Öjaby spelade bra och reducerade till 1-2 av Ludde på en retur. Vipers två powerplay i första perioden och lyckades sätta upp ett snabbt passningsspel och göra mål på båda. Detta trots att vår boxplay var fantastiskt mycket bättre än mot Älmhult. Öjabys killar slet och stretade emot bra. Vipers hade dock ett inövat powerplay som ofta avlutades med tre snabba pass och att duktige Emil Nyh stänkte upp bollen helt kliniskt i krysset bakom Lindhe. Vi gick till pausvila med siffrorna 2-3, men känslan var att det var precis så jämn match som vi förväntat oss. Mittakten blev verkligen en konstig period. Första nio minuterna så var allt sig likt och båda lagen gjorde två mål. Men efter 9.45 så fick Vipers spelare Albert Österberg 5 minuters utvisning för hårt spel. Vipers spelare gjorde en ful hämndaktion som domaren inte var sen att blåsa för. Öjaby kunde sätta upp ett mycket snabbt och snyggt powerplay och redan efter 29 sekunder gjorde Lukas mål. Sedan tyckte domaren Kjell att Vipers utvisade spelare skulle få komma in, men efter protester från både undertecknad och Vipers tränare (!), så förstod Kjell att det var en femma som hans kollega Leif dömt ut. Så fortsatt numerärt övertag i fem minuter, och vilket propagandaspel av killarna i Öjaby som tackade genom att göra tre mål till och ytterligare ett bara en sekund efter att Vipers blivit fulltaliga. Öjaby spelade sina kanske bästa fem powerplay-minuter under hela säsongen och Dennis har verkligen hittat ett gäng som kan leverera i PP med Ludde, Lukas, Viktor, Leo och Potte. Sen bytte Hoff, Isak och Duhr mycket med dessa killar (5 minuter är lång tid). Resultattavlan visade 9-5 när signalen för periodvila ljöd. Det var inte många som hade förväntat sig på förhand. Tredje perioden började lika bra som den andra slutade och Öjaby utökade till 10-5 efter ett snyggt frislag. Nu trodde många att matchen var avgjord, men Vipers började jaga och målen trillade in liksom utvisningarna för Öjaby. Vipers gjorde två mål i powerplay och då ska ändå läggas till att våra killar i Öjaby var fortsatt oerhört bra i boxplay, men kunde inte värja sig för Vipers snabba spel. Isak Oskarsson täckte enormt många bollar både med sina ben och klubba och Isak Lindhe motade många bollar. Vi kan också glädja oss att vi lyckades döda ett av Vipers numerära överläge. Ett fall framåt. Slutet på matchen blev lika jobbigt som i Älmhult och med endast 20 sekunder kvar kunde Vipers göra 10-10. Grabbarna i Öjaby gjorde en sista forcering och det var inte långt borta att vi kunde sätta ett sent segermål. Vipers firade som segrare, och ska såklart vara glada för sin upphämtning. Det är mycket psykologi och alltid lättare att jaga än att vara jagad. Men det var ändå delad pott. Svårt att inte nämna att domarinsatserna var bedrövliga bitvis. Även om vi ibland fick med oss en del konstiga domslut, så har jag svårt att släppa att ingen av domarna säger till Vipers ledare som både är ute på planen och även springer bakom vårt mål för att protestera. Även situationen där alla var säkra på att Öjaby skulle spela powerplay och förberedde på det och domaren istället säger till Tekarn att sätta sig i utvisningsbåset för fasthållning. Hur kan en spelare som är först och har bollen åka ut för fasthållning? Specsaversvarning på den situationen. Sen spelade vi ganska länge med 6 spelare utan att Leif och Kjell uppmärksammade det. Men precis som när vi mötte Ingelstad, så lyckas detta domarpar reta upp alla i båda lagen och att lägga fokus på dåliga domare brukar bara vara negativt och inte ge någon energi. När matchen är slut, så är det bara att lägga det bakom sig och tacka domare och motspelare. Stort kudos till Dennis som hämtade några av våra killar i omklädningsrummet och beodrade ut grabbarna att tacka domarna. Det svider att förlora, men att skylla på nån annan eller inte uppträda som gentleman är oacceptabelt. Vad kan vi ta med oss från denna match? Direkt efter matchen var besvikelsen förbaskat stor och känslan att tappa en ledning är jobbig, men tack vare denna poäng har vi allt i egna händer. Vinner vi resterande matcher så är det vi som kan fira med guldhattar i Fortnox den 15 mars. Vi har för övrigt bara förlorat en av 8 matcher i serien. När vi spelar som bäst, är vi ett bättre lag än Vipers, Det finns många positiva saker från matchen mot Vipers; 1. Otroligt bra gäng och skön lagkänsla 2. Grymt bra målvaktspel 3. Vi gjorde 5 mål i powerplay 4. Boxplay blir bättre och bättre 5. Alla hjälper alla och uppträder som ett lag 6. Många olika målskyttar 6. En coach som brinner för detta och blir säkrare för varje match Vad måste bli bättre? Vi har inte råd att ge bort bollen som vi gjorde vid flera av Vipers mål och vi måste kunna spela lugnt och kontrollerat i slutet av matcherna. Headcoach Dennis måste matcha killarna hårdare i slutskedet av matchen och gå ner på folk. Känn av vilka som är heta. Detta är såklart inga enkla saker, men höjer alla sig ett snäpp och går ut och bara har roligt, så vinner vi den 15:e mars. ÖÖÖÖöööjabyyyy Vid "pennan" Johan Sjöblom Herrsenior B-lag 0kommentarer

Säsongens första förlust i ett rafflande drama mot Älmhult

Årets dyraste bortamatch mot Älmhult stod på schemat. Under tiden killarna värmde upp så var det dags att handla värmeljus, toaborstar, servetter och andra livsviktiga saker på Ikea. När detta var avklarat bänkade vi oss i hallen. Precis innan vår match hade Öjabys 06/07 vunnit med 10-3. Grattis Öjaby! Vi visste på förhand att det inte skulle bli lika lätt match för våra grabbar. Älmhult har parkerat sig på övre halvan av tabellen. I vissa matcher har Älmhult inte haft någon ordinarie målvakt och istället låtit en av utespelarna vakta målet, då har det blivit storstryk som mot Vipers som slutade 13-3. Älmhultslaget består för övrigt av killar från 13-17 år och Felix Lundholm är även med och spelar i Älmhults division 4-lag. Något märkligt vad han gör i denna serien? Öjaby hade några spelare borta för dagen. Ludde, Hugo, Teodor och Tekarn var på annat håll eller vilade. Hoff och Nils var tillbaka i spelartruppen efter några matchers frånvaro. Matchen började helt i Älmhults favör. Hemmalaget fick en snabb kontring och redan efter 2.40 kunde Älmhults Felix Lundholm göra 1-0 bakom en chanslös Lindhe i mål. En jobbig start på matchen, som skulle bli ännu jobbigare då samme Lundholm kunde göra mål igen efter bara ytterligare 26 sekunder. Öjaby fortsatte spela sitt spel och hade ett bra passningsspel och flera giftiga chanser. Ulvagården hade två bra lägen men bollen ville inte in helt enkelt. Även Lucas hade ett skott i ribban. Efter 7.20 lossnade det för Öjaby och Viktor stänkte upp bollen i krysset efter en snygg passning av Erik ”Potte” Johansson. Ett snyggt mål och känslan var att nu är Öjaby på gång och maskineriet började tugga igång. Efter 10.22 kunde Elias Bergljung kvittera på ett snabbt skott assisterad av Alle Hamnå. På resultattavlan stod det 2-2 och Öjaby tog över spelet allt mer. Mitt i denna forcering hittade domaren Edo Sabanovic en utvisning på Alle för slag. Öjabys boxplay fungerade inte alls och det tog bara 20 sekunder för Älmhult att utnyttja sitt numerära övertag. Siffrorna 3-2 stod sig sedan perioden ut. Ingen fara på taket att ligga under med ett mål när spelet ändå fungerade bra stora delar av perioden. I mittperioden var det Öjaby som spelade lugnt och säkert inledningsvis och Erik ”Potte” Johansson kvitterade på egen hand till 3-3 när klockan stod på 5.29. Matchbilden var nu oerhört tydlig. Älmhult matchade Felix Lundholm oerhört mycket. Han spelade i stort sett var enda byte. Bakåt spelade Älmhult med 3-4 spelare i en box framför målet. Väldigt svårt att forcera och många av Öjabys skott täcktes av Älmhultsspelare. Hoff, Nils och Leo avlossade flera skott som aldrig kom igenom. Elias Bergljung kunde dock ge Öjaby ledningen för första gången i matchen assisterad av kapten Leo Widstrand. Äntligen ledde Öjaby och killarna såg taggade ut och kämpade för att utöka ledningen till 5-3. Fanns flera fina lägen, men bollen studsade inte riktigt vår väg och vi hade inte domsluten med oss heller. Istället dömde domaren straff för Älmhult. Undertecknad vet inte varför det blev straff (någon som vet får gärna skriva det i kommentarerna). Lindhe var bra med på straffen, men Felix Lundholm gjorde en sista dragning och satte den i mål. Det var Lundholms tredje mål och med andra ord ett hattrick. Återigen var det oavgjort och spelet böljade fram och tillbaka. Öjabys lag blev aningen långt mellan backar och forwards i vissa lägen. När det bara återstod 10 sekunder av perioden fick Hoff en tuff utvisning för hårt spel och återigen bjöd vi in Älmhult att spela powerplay. Hände dock inte mycket innan signalen för periodvila ljöd. Slutakten inleddes således med ett boxplay för Öjaby. Grabbarna slet hårt och det var bara 12 sekunder från att lyckas, men Älmhult spelade runt bollen snabbt och återigen hade Älmhult tagit ledningen. Ett tufft mål, då Isak Lindhe stått för flera bra räddningar och det var så nära att Öjaby kunde reda ut det numerära underläget. Isak Oskarsson slet som en galning och räddade oss flera gånger. Nu hade Älmhult ledningen med 5-4 och tre av målen hade kommit genom antingen powerplay eller straff. När vi väl var fem mot fem på planen, så var Öjaby helt klart det bästa laget. 6.46 in i perioden tog Dennis timeout för att prata ihop grabbarna hur en kvittering skulle komma till stånd. Strax därefter fick vi chans att spela powerplay och precis som innan blev det resultatlöst, men lite snabbare passningar och riktigt nära några gånger. Öjaby började pressa alltmer och Älmhult kände sig helt klart jagade. Tränaren i Älmhult tvingades ta en timeout där budskapet var tydligt; lugna ner spelet. Detta lyckades något, men var ändå Öjaby som var hetast och 12.44 fick Älmhult en ny utvisning för slag. Coach Dennis Söderling gjorde här ett vågat men mycket lyckat drag och plockade målvakten så att Öjaby kunde spela sex mot fyra. Helt plötsligt satt passningarna perfekt på bladen och efter endast 26 sekunder kunde Viktor dundra upp bollen i krysset efter en strålande passning av Lucas. Killarna jublade och kvitteringen var ett faktum och det stod 5-5 på tavlan med endast 1 minut och 50 sekunder kvar. På läktaren var vi många som undrade hur denna tid skulle användas. Var planen att spela av tiden och vara nöjd med en poäng eller skulle vi gå för tre poäng? I detta läge hade vi Älmhult i brygga. Istället blev Öjaby passiva och då är 1 minut och 50 sekunder en lång tid. Med endast 29 sekunder kvar så lyckades planens gigant Felix Lundholm avgöra matchen genom att sätta bollen bakom vår suveräne målvakt Isak Lindhe. Förbannat retligt och aningen orättvist. I en sista offensiv så skapade Öjaby en märklig målchans med bara sekunder kvar, med massor av folk framför Älmhults mål. Domaren valde att blåsa av för att han tyckte målvakten hade fem fingrar på bollen, men strax efter satt bollen i mål. Solklart att domaren blåste innan bollen gick i mål, men om det var ett riktigt domslut eller inte är omöjligt att avgöra. Något domaren efter matchen också berättade. Matchen var slut och säsongens första förlust var ett faktum. Oerhört surt, då Öjaby var värda minst en poäng. Men att gråta över spilld mjölk hjälper inte ett dugg. Istället måste vi ladda upp inför nästa helgs seriefinal, då motståndet är ännu tuffare. Ska vi vinna den matchen måste vi höja oss några snäpp på samtliga positioner och coach Söderling måste slipa på special teams och hitta ett sätt att matcha laget i slutskedet. Vipers är obesegrade och den som vinner matchen kommer gå till julvila som serieledare. Det finns mycket positivt att ta med sig inför denna batalj; Öjaby slog Vipers i träningsmatchen den 28/9 med 6-4 i en svängig tuff match, där Öjaby vände matchen i slutperioden och vi har vunnit många jämna matcher i serien. Så nu bryter vi ihop, går vidare och kör över Vipers nästa helg! ÖÖÖÖööööjaaaabyyyyyy! Vid "pennan" Johan Sjöblom Herrsenior B-lag 0kommentarer

Visa fler nyheter