Corren följde Daniels dag i allsvenskan

Saxat ur Corren 2008-05-02:

MANTORP-GÖTEBORG-LJUNGSKILE
Östergötland har just nu bara en allsvensk fotbollsdomare.
Daniel Gustavsson, 31, från Mantorp.
Corren följde honom under en matchdag, från hemmet i Mantorp tills han la sig i hotellsängen efter fullbordat uppdrag i matchen mellan Ljungskile och IFK Göteborg.

11.00 startar resan mot målet. Daniel packar i väskan i bakluckan på bilen, sätter på bilstereon och påbörjar de 25 milen ner till Göteborg. Där ska han checka in på hotell Scandic innan avfärd till arenan Starke Arvid i Ljungskile.
- Jag läste att de skrev på hemsidan att det var tidernas match, berättar Daniel när bilen börjar rulla.
Under resan berättar han hur allting startade, hur han inledde domarkarriären som väldigt ung.
- Min bästa kompis Jens Lövgrens mamma Gunilla var ordförande i Mantorps ungdomssektion och skickade oss på kurs. Då var jag 15 år och tyckte redan från början att det var riktigt kul.

Tre säsonger i trean
Han fortsatte på seniornivå och när studierna tog honom till Stockholm blev uppdraget lite mer på allvar.
- Jag pluggade på veckorna och åkte hem på helgerna för att döma fotboll. Det var dels ett utmärkt sätt att utöka ekonomin som student, men jag märkte också att jag hade talang och möjlighet att nå ganska högt.
Det blev tre säsonger i division 3 som huvuddomare innan han bestämde sig för att byta inriktning och göra en tydligare satsning som assisterande domare (AD).
Så i februari 2006 gick han i Luleå utbildningen AD 4 som ledde till att han samma år fick debutera i superettan, på Kopparvallen mellan ÅFF-Falkenberg.
- Det är ett härligt minne. Falkenberg gjorde 2-1 i sista minuten.

Debut i Borås
Drygt ett år senare, i juni i fjol, skedde den allsvenska debuten mellan Elfsborg och Brommapojkarna i Borås. Matchen slutade 3-0 inför drygt 12 000 åskådare.
- Ska jag vara ärlig kommer jag inte ihåg särskilt mycket av vad som hände. Jag var så oerhört fokuserad att jag inte upplevde allt det häftiga runt omkring. Det var först med 5-10 minuter kvar som jag kunde passa på och njuta lite.
Den lyxen, att njuta av stunden, säger han sig fortfarande ha lite problem med.
- Kanske kommer det med rutin, jag är fortfarande färsk i de här sammanhangen och lär mig hela tiden, i varje situation, nya saker. Men jag känner att jag blir lugnare och säkrare för varje match som går.
Vi stannar för en bit mat och Daniel berättar om ett späckat schema fram till EM-uppehållet.
- Just nu lever jag med fotbollen nästan hela tiden. Det blir en livsstil, allt fokuserar kring fotbollen och jag vi passa på att tacka min chef Milan Bobic. Utan hans välvilja att ge mig ledigt skulle det aldrig fungera.

En timmas sömn
Väl framme i Göteborg checkar Daniel in på Scandic Hotel för att vila. Vi ses några timmar senare för avfärd till Ljungskile.
- Jag lyckades somna en knapp timme, det är skönt att slappna av efter bilresan och samla tankarna.
Resan upp till Starke Arvid Arena i lilla Ljungskile börjar lite stressande när fredagstrafiken bildar långa köer. Men snart lossnar det och vi hinner fram precis lagom till samlingstiden 17.15.
Daniel är först på plats men snart dyker huvuddomaren Martin Ingvarsson, assisterande domaren Peter Martinsson och fjärdedomaren Kristoffer Karlsson upp. Det blir en kort samling innan kvartetten går ut på planen för en snabb koll.

Spänd stämning
Inne i omklädningsrummet bjuds på macka och kaffe. Stämningen är uppsluppen och enkel och det skojas friskt. Men så tar Martin till orda för kvällens matchgenomgång.
- Det här blir en härlig kväll med förväntat publikrekord och två heltaggade lag. Vi måste vara fullt koncentrerade från första till sista minut och ha beredskap på att allt kan hända. Men vi ska inte lägga nivån, lagen får visa hur de vill ha det och så agerar vi utifrån det.
Efter uppvärmningen är stämningen en aning spänd. Säkerhetsansvariga kommer in och har en kort genomgång och domarobservatören Roger Nolberg hälsar på.
Med 12 minuter kvar sitter alla fyra sjunkna i sina egna tankar. Martin bläddrar i dagens matchprogram, Daniel tittar ut genom fönstret och ser hur läktarna fylls med folk.

Ett leende
Arrangörerna ville skjuta på matchen en kvart eftersom köerna är långa utanför. Men teamet beslutar att hålla utlovad matchstart 19.00.
- Kom igen nu killar, nu kör vi!
Martin går först ut mot inmarschen och så är det dags. Vrålet är öronbedövande när 7 182 åskådare (nytt rekord med drygt 1 500 personer) hälsar lagen välkomna.
Vid spelarpresentationen syns tydligt att Daniel är laddad, koncentrerad, men kostar också på sig att le mot publiken.
Kanske njuter han.
Inledningen är lugn. IFK Göteborg har störst bollinnehav och Daniel har inte mycket att ingripa på. Två klara offsideavvinkningar, några inkast och en hörna är allt.

Alexandersson inte nöjd
Ställningen är 1-1 i paus och den andra halvan av matchen blir betydligt mera hektisk. Ljungskile tar överraskande ledningen och sista halvtimmen blir en enda lång press från IFK.
Trycket är enormt och chanserna avlöser varandra. Hemmalaget slår ifrån sig frenetiskt och Daniel måste vara fullt fokuserad på varje situation.
När matchen är över exploderar hela arenan. Lilla Ljungskile har slagit svenska mästarna och publiken dansar. Spelarna tackar domarteamet och det är egentligen bara landslagsmannen Niklas Alexandersson som har något att anmärka på teamets insats.

"Stabilt"
Tillbaka i domarrummet anländer domarobservatören Roger Nolberg. Martin ger sin syn på kvällens insats.
- Jag tycker att lagen fick göra upp det här, våra beslut hade ingen påverkan på resultatet i matchen.
Nolberg håller med.
- Det var helt underbart att se er allihop.
Till Daniel säger han:
- Det ser jäkligt stabilt ut, fortsätt bara så.
Daniel ler. Vad annat kunde han göra efter en sån kväll?
- Vi domare får sällan eller aldrig uppmärksamhet när vi gjort bra matcher, det är bara våra misstag som märks. Men det här är belöning nog, att få uppleva såna här kvällar.
Efter en lång genomgång och en dusch skiljs teamet åt för den här gången. Daniel ska sex mil tillbaka in till Göteborg och hotellet. På söndagen är det ny match, Halmstad-Gais.
På vägen försöker han smälta alla intryck igen.
- Att döma på den här nivån gör att man är oerhört påpassad hela tiden av framförallt media och alla beslut jag tar granskas stenhårt. Det är förstås en stor press, men de som kommit ända hit förväntas klara av det.
Innan han kliver in till sitt hotell säger han:
-Det här är det häftigaste jag varit med om, samtidigt som det är det mest utsatta.

Peter Calén
Corren


Länk till artikeln:

http://www.corren.se/archive/2008/4/29/jp116yy7mrunqqn.xml