KSK - Hällbybrunn 3-5

Lördag och match klockan 15 på Backavallen med Hällbybrunn på besök. Vädret är strålande och det är inte mycket som gör ont en sådan dag. Ja det kanske är lite mösspåtagare som har ont i huvudet idag men för det flesta är detta en strålande dag för fotboll. KSK har efter två förluster mot topplag halkat ner i tabellen och dags match var ett litet vägskäl. Vid vinst så är man inte långt ifrån topplagen men vid förlust måste man börja titta nedåt i tabellen.
Dagens motståndare var Hällbybrunn från Eskilstunas bättre utkanter som tagit steget upp i division fyra detta år. De har blandat en del och tagit fem poäng med endast en seger mot Jäder.

När dagens domare blåst i gång matchen var det tydligt att Hällby tagit sig an utmaningen med att hellre falla tillbaka och göra det trångt än att pressa högt och hade inget emot att lämna över taktpinnen till hemmagrabbarna. KSK är dock inte speciellt skarpa eller effektiva med bollen så även om innehavet håll så händer inte mycket. Det är överhuvudtaget inte så mycket att notera utöver ett av de klaraste gula korten som Ludde och 99,9 % av läktaren trodde han skulle få men det räckte med ett längre snack a´la Kaka Lindqvist. Hällbys ledare var inte lika imponerad och jag hade gärna lyssnat på den diskussionen som de hade i halvlek och hur domaren motiverade - ej gult kort.
Mitt i allt missnöje att de röda inte skapar mer skarpa lägen så sticker Hällby upp och en djupledsboll och sedan lyftning över Isac och det är 0-1. KSK fortsätter spela rätt svagt fram till 35 minuten då man börjar använda sitt vassare passningsspel och låter det bli långa anfall och avslut på anfallen. Kvitteringen är dock främst en individuell prestation av Blaise som vänder på en femöring i straffområden och pangar in 1-1 mitt i målet där målisen blivit lurad åt ena stolpen. Direkt efter skapas en hörna där Blaise når högst trots att han är kortare än undertecknad och nickar in 2-1. Det känns verkligen som att KSK har lite flyt som utan att spela särskilt bra lyckas vända och gå in i paus med ledning. Nej så bra skulle det inte bli. Lite onödigt tappar man boll när man har chansen att flytta upp spelet och 20 sekunder senare, halvlekens sista spark ligger bollen i KSK målet igen och det är 2-2.

I andra så börjar KSK bättre och Johannes är nära ett ledningsmål när domaren släpper en tuff duell/ev lite hands. Hällby spelarna blir tokiga men bollen går ändå inte in utan till hörna och om de vitsvarta är kvar i domarilskan eller vad det är oklart men ingen tar hand om den nyinkomne Szabo som med ackuratess trycker inte 3-2 med skallen.
Nu bör KSK med sin högre kvalité kunna spela bort Hällby spelarna och glida ifrån men istället åker man på ett mycket onödigt 3-3 mål och då känns det som att hjärnspökena börjar komma in och det känns farligt varje gång Hällby sätter en djup boll bakom backlinjen. KSK i sin tur skapar färre och färre långa anfall som avslutas med dödboll. Hela laget och ligger rejält högt för att pressa tillbaka Hällby men det är farligt när man inte får press på bollen och det är vad som händer med dryga kvarten kvar. Bollen är lång och Hällby spelaren ligger kvar på egen planhalva och KSKs backlinje ligger i linje med mittlinjen och när Hällby spelaren kommer i en båge med fart är det totalt friläge. Isak försöker hänga med i förflyttningen men får händerna på Hällbyspelaren som faller och det är straff. Isac är nära att ta den men klarar inte hålla emot mer än att bollen går in ändå.
Nu är goda råd dyra och KSK försöker forcera och det är inte någon stark stabil fyrbackslinje som liknar Arsenals invinsible för några år sedan utan det känns som att ytterbackarna kan löpas förbi och det borde gå att skapa 4-5 bra målchanser och därigenom göra två mål. Det är dock inte någon bra forcerning – visst hade det kunnat ramla in någon boll men KSK gör det inte tillräckligt bra och i denna period så efter lite avvaktande försvarsspel kan Hällby göra 3-5 istället och det är ridå.

Det är alltid enklare att sitta på läktaren och tycka men det är nog svårt att komma till en annan slutsats än att detta var en för dålig prestation för var KSK vill vara. Det finns med och motstuds men just nu är självförtroendet svagt och det släpps in så enkla mål och målchanser så det är svårt att vinna fotbollsmatcher även mot svagare lag. All respekt för Hällby som krigar på och gör det bra i omställningsspelet men ser man på lagen spelare för spelare är det verkligen en underprestation att KSK inte tar sina tre poäng hemma på Backavallen. Nu gäller det dock inte att lägga sig ned och dö och fokusera på vad alla andra har gjort dålig. Det gäller att resa sig och kanske spela lite tätare och enklare för att få grepp på motståndarna och få stopp på alla insläppta mål.

Det fortsätter vara rätt skadedrabbat men dagens trupp är fullt tillräcklig för att kunna vinna en sådan match. Tyvärr går Szabo sönder igen och hann bara med ca 30 minuter – vi hoppas dessa ljumskproblem inte gäckar honom allt för länge.
Nu vankas match mot Harg som säkert kommer vilja föra matchen och KSK får slå ur underläge. Vi hoppas att killarna kan samla ihop sig och vända denna förlusttrend på tre raka. Frågeställningen inför matchen om KSK ska hänga med toppen eller tvingas börja titta nedåt besvaras med att det måste börja tittas nedåt. Närmast spelar KSK alltså mot Harg och därefter storsatsande Babylon - det börjar bli viktigt att samla in poängen för denna trupp ska inte hamna på nedre halvan.

Roger Hovsby Kommunikatör