Derby

Nu var det ett tag sedan vi hördes. Redaktionen har nämligen haft semester och under tiden har Mackan agerat skribent. Förutom att ni har kunnat läsa om matcherna har ni säkert lagt märke till hans nyinköpta pulsklocka som han har nämnt. Det han däremot inte har nämnt är att klockan gick sönder efter bara några dagar. Tyvärr täckte inte garantin överhettning. Nåväl, just denna söndag skulle klockan ändå visa sig vara överflödig, för idag mötte vi Smedjebacken.

Visserligen anade jag oråd när ”A-J” svepte upp bollen i främre krysset. Målet innebar 1–0 till Smedjebacken och Mackans puls höll på att dra åt helvete. Ludvika hade inlett vacklande vilket gav motståndarna onödigt stora ytor, men 1–0 i baken skulle visa sig vara precis den väckarklocka som hemmalaget behövde. För när pipan, 8 minuter senare, ljöd för periodpaus hade mysfarbrorn Hussfeldt, betongmuren Källving och bröderna Andersson alla gjort varsitt mål. Periodpaus och 4–1 Ludvika.

Andra perioden fortsatte som den första slutade – Dominans från hemmalaget. PANG, BOOM, SMACK, SMÄCK, SWOOSH! Fem mål från Ludvika och inte ett enda från Smedjebacken. Budskapet var tydligt: Matchen var över. De 352 i publiken som hade hoppats på ett jämnt och spännande derby gick nu bet, för på läktaren avlöste gäspningarna varandra och i målet hade Asker dessutom somnat. Men vi var nöjda ändå. Mackans puls var ju låg.

Ja, vad fan. Tredje perioden gick i den förras fotspår. Asker sov, publiken gäspade och Ludvika gjorde fem mål. Visserligen fick Smedjebacken ett tröstmål men när Källving stänkte dit sitt andra och matchens sista mål skrevs resultatet ändå till 14–2 Ludvika. 47–10 (!) i skott.

Veckans kanon:
- Källving som, efter en vårdslös tackling, spelade hela tredje perioden med två brutna revben. Hård, hårdare, Källving.

- Hee-Man, som än en gång visade att han är landets bästa speaker.

- Lokgård som äntligen har kommit ur målbrottet. Nu hör vi vad han säger.

Veckans kalkon:
- Lill-Danne, som tyvärr har kommit in i målbrottet. Vi fattar ingenting.

Nej, det kanske inte var det hetaste derbyt som världen har skådat, men likväl var det ett derby som Ludvika vann. I helgen är vi dessutom spellediga. Kul, men framför allt roligt. Mike och Bobby har säkert fest i källaren. Får se om Mackan dyker upp eller om han stannar hemma och käkar A-fil. Oavsett njuter vi denna vecka av en lugn tränare, för nästa vecka kommer hans puls garanterat att stiga. Då möter vi serieledarna. Vi hörs då.

Chris Mand
Hanzons dagblad 12/2-20

Christoffer Mandell