Veteran DM

I lördags spelades Veteran DM i Hook. 12 stycken, som ganska snabbt blev 11, föredettingar hade samlats för att försvara Åbys färger.
Redan vid samlingen var humöret på topp då de flesta hade spelat tillsammans många gånger förr för flera hundra år sedan. De 12 som åkte iväg var Peter Gabrielsson, Leif Gabrielsson, Peter Claeson, Classe Claeson, Peter Johansson, Niklas Johansson, Micke Wernersson, Patrik Arnesson, Fredrik Jangvik, Patrik Citron, Patrik Olsson och junioren Johannes Jarz.
Första matchen spelades mot Ohsbruk på en liten 7-mannaplan. I första halvlek försökte vi köra med djupledsbollar och det är väl inte att rekommendera på en sådan liten plan kan man lugnt säga. I andra halvlek fick vi dock upp snabbheten i passningarna något och vann komfortabelt med 2-1 efter 2 mål av Patrik Arnesson. Andra matchen spelades mot värdarna Hook. Denna plan var säkert 30 meter längre och då funkade de långa passningarna bättre. Det var ändå Hook som tog ledningen i matchen och visade upp ett ganska aggresivt spel. Bland annat minns vi en flygande karatespark cirka 5 centimeter från bänken och matchen tände till lite. Aggressiviteten tog dock slut i andra halvlek och vi kunde kvittera precis i slutet tack vare Patrik Olsson. Det vi minns mer i den matchen var Peter Gabrielsson kanonräddning i krysset under första halvlek. Dessutom Patrik Arnesson "Jag har nya skor, missar aldrig en målchans" grymma miss med matchens sista spark.
Det slumpade sig så att den sista matchen mot Moheda blev seriefinal. Moheda hade gått fram som en ångvält i gruppspelet och vunnit sina matcher komfortabelt medan vi mer hade puttrat fram som en flakmoppe. Detta visade sig bli dyrt då flakmoppen inte hade mycket att säga till om de första 20 minuterna, 4-0 i baken och något mål var kanske inte helt ok sett ur försvarssynpunkt. Som Johannes så finkänsligt sa, det är konstigt att vi med 30000 timmars rutin kan göra ett så enkelt misstag.
I andra halvlek tog vi på oss skorna i alla fall och gjorde två mål tack vare Peter Claesson och Niklas Johansson och slutsiffrorna skrevs till 4-2.
Det var en riktigt rolig dag för oss alla och skratten och anektoderna flödade friskt. Intresset för att åter träffas och spela var stort och vi skall försöka få iväg laget till Väckelsång i augusti. Alla var vi överens om att vi behövde ha coacher med oss. Niklas ringde då upp Freja (Mats Frejfors) och han lovade på stört att hjälpa till. Då Micke Wernersson åkte på en knäskada lovade han ställa upp som coach nästa gång med Freja som general manager. Kan vi bara få en läkare och massör också så blir det nog bra.
I omklädningsrummet efteråt kom Niklas på att vi borde ta en lagbild, då var alla mer eller mindre avklädda och det blev som det blev som ni kan se. Förslaget att ta bilden från sidan röstades ned då kameran inte hade vidvinkelobjektiv. För att vi inte skulle få problem med avståndet på bilden så att fokuset blev suddigt drar alla in magen också.
Det var för övrigt den förträfflige linjedomaren Viktor Johansson som tog bilden.