En helt underbar förlust!

Rubriken är lika osannolik som resultatet, eller än mer upplösningen. Säsongens sista seriematch, mot Sportlife Kungälvs IBK i Mimers Hus. Förutsättningarna var glasklara, seger, oavgjort eller förlust med max ett mål så väntar kval. Vid förlust med fler än ett mål och säsongen är slut med en hedrande tredjeplats som facit.

Vi började riktigt piggt och fick rättvist utdelning efter 09.04 då Johan Selindh vispade in ett mål efter föredömligt förarbete signerat Sam Kalin. Tyvärr kvitterarde Sportlife kort därpå, första perioden slutade 1-1.

Mellanakten vann Sportlife med 1-0, alltså 2-1 totalt men kvalet var fortfarande i våra händer.

Sista perioden började något nervöst men när Fredric Clywersköld gjorde 2-2 efter 07.58 kändes det som att inget skulle kunna stoppa oss. Även till detta mål stod Sam Kalin för assisten.

Men, Sportlife gjorde 3-2 efter 17.44, för att sedan uttöka till, för oss förödande 4-2 efter 19.03. 57 sekunder kvar av ordinarie matchtid, vi var nu "tvungna" att göra ett mål för att sluta på en andra plats i serien och därmed få kvala.

Vem kliver fram då, om inte säsongens främsta spelare Fredric Clywersköld. Han var på rätt plats vid rätt tillfälle och tryckte in bollen i mål efter en tilltrasslad situation framför Sportlifes mål. Utan assist, tiden stannade på 19.45.

Det är givetvis omöjligt att återge en känsla i skriven form men satan i gatan vilket lyckligt idrottsminne som just printades in i varje Zenithhjärta!

Vi förlorade, vi spelade ängsligt och kom inte upp i den nivån som trots allt gjort oss till seriens näst bästa lag. Men, vi gav aldrig upp!

Nu stundar något som få föreningar får äran att uppleva, ett direkt avgörande kval i bäst av två matcher mot IBK Lockerud från Mariestad. Vi inleder hemma i Björlanda Idrottshall strax efter lunch på Långfredagen. Vart ni är då ser jag som en självklarhet, lapp på luckan likaså.

Forza Verdi Bianchi // Selindh.