Färdigtrålat för i afton.

Fredagskvällen bubblar, match står på agendan. På andra sidan frustar Öckerö IBK efter årets första seger under ordinarie tid. Den kommer säkert, men inte mot IKZ i det slag vi befinner oss i just nu.

Alexander Sandberg tryckte påpassligt in 1-0 efter 03.30 på pass från Fredric Clywersköld. En synnerligen lyckad duo som får mig att tänka på VM-94. Då var det Romario och Bebeto (Bengt-Hilmer) som allt kretsade kring men när medaljerna delades ut blev Dahlin/Andersson turneringens bästa anfallare. Lite långsökt kanske men jag älskar när oväntade rookies helt utan hämningar bara kör på. Några "lätta" baklängesmål skapade viss spänning, men inte värre än 4-3 i första paus inför knappt 100 åskådare. Periodens prestation stod Simon Borbély för när han från egen zon stegade rakt igenom slottet och avlossade ett bra skott, i stolpen. Likt Inzaghi såg han ingen glädje i att träffa ramen utan trummade på och slog in sin egna retur, bom!

Andra perioden hann knappt börja innan powerplay nummer två för vår del skulle äga rum. Det första ägde rum i slutet av akt ett och varade i 11 sekunder, det andra blev lika långt, eller kort. Johan Selindh fick äran att exekutera dubbelt upp, Clywersköld och Sandberg var regissörerna bakom målen. Vi har på fem matcher fått powerplay vid sju tillfällen och på dem gjort sex mål, hyfsat.

Inför sista perioden hade vi ryckt något, tavlan visade 7-4. Tyvärr fick gästerna in en reducering efter 06.54 vilket skapade matchens enda period av nerv. Den tog Erik Theander effektivt död på när han tryckte dit 8-5 efter 12.23. Spiken i kistan slog Michael Jonsson behärskat in efter 14.16 då Johan Selindh grävt fram plasten åt honom.
Slutet av matchen spelade vi fyra mot fyra eller med en man mindre men Öckerö kom aldrig närmre.

Efter fem omgångar har vi nu fler segrar än förluster. Det känns såklart riktigt bra, att vi dessutom vinner övertygande förstärker min tro på vad årets upplaga av de gröna kan komma att prestera. Det är 17 matcher kvar så mycket kan ske. I seriens poängtopp återfinns Alexander Sandberg i ensam majestät, 19 poäng (8+11) på fem framträdanden är snudd på stötande bra för oss andra;-). Tätt efter honom om än med en pingvin emellan återfinns Fredric Clywersköld på 16 poäng (7+9).

Kan inte låta bli att citera Öckerös ikon Daniel Hansson som skriver så här i veckans Lördagspanel (www.guldhedensik.se) på fråga om vem Alexander Sandberg är:

Ja, vad kommer den snubben från? Klart han inte kommer att hänga kvar däruppe i toppen. Omskolad back till forward, och just nu inne i en ”smekmånad” som forward. Det kommer en vardag även för Alexander. Det är då som det blir intressant å se hur bra Alexander är. Tror inte det håller då. Vi får se om han kan hålla samma snitt mot Öckerö IBK. Självklart hoppas jag inte det, men respekt det har han definitivt fått! Öckerö IBK får vara nöjda om killen ”bara” gör 3poäng den matchen.

Vi får väl se, herr Hansson;-).

Avslutningsvis lite om dagens domare, Novakovic & Fathi-Najafi. Paret kan inte anses som annat än seriens främsta, men ibland funderar jag lite kring kraven vi ställer på dem. När spelare slänger sig som om det vore slutaudition till Dramaten gör man inte deras uppgift enklare.

Stå upp, för din, lagets och idrottens skull!

En sak till, vår publik - kärlek!

//Selindh.