En seger, ett farväl och årets rödaste himmel

YBK. Derby igen. Denna gång mot Walldia. I Ränneslöv. Anledningen? Walldias plan vattensjuk och översvämmad. Planen i Ränneslöv däremot som en golfgreen på PGA – touren. Mycket folk på läktarna, himlen röd som ett brinnande inferno och viktig match.

Många poäng skiljde lagen åt före matchen men derby är derby och vi är lika opålitliga som Richard Jomshoff på Twitter. Alltså var det Walldia som höll i taktpinnen medan YBK inte hade kunnat hitta en pinnjävel även ifall vi så landat mitt i Amazonas. Walldias Wyke styrde och ställde, Kenan fick ett mål bortdömt för offside och vi var lika menlösa som en åra på Titanic.

Walldia tog rättvist ledningen med ett kanonskott och vi såg i det närmaste chockade ut. Våra anfall blev allt mer desperata men offensivt var det mer slump än skicklighet de få gånger vi lyckades störa hemmalaget.
Dock kom kvitteringen i alla fall före paus. Hjelm stötte in bollen efter en fin rush av Rushd. Ett högkvalitativt anfall lika sällsynt som guldfiskar i Lagan.

I pausen sades inga vänliga och lättsamma ord. Inte heller några taktiska genialiska direktiv som drastiskt ändrade matchen. Budskapet var enkelt. Vinn för fan en närkamp. Ta emot bolljäveln istället för att låta den studsa ifrån er. Spring lite istället för att jogga.

Andra halvlek blev bättre men Walldia var inte ofarliga. Davidsson fick rädda ett friläge och det var ack så nära en hemmastraff när Rushd Massad bröt ett presumtivt friläge med yttersta tåspetsen. Vi började trycka på. Visa lite känslor. Emil Axelsson satte in årets fulaste tackling på Kenan Ramadani som blev vansinnig samtidigt som Axelsson fick syna det gula. Aggressiviteten började sprida sig lite på planen och det gynnade oss. Vi behövde något. Vi kunde inte spela oss till seger. Inte dribbla oss till seger och troligen inte heller kämpa oss till seger. Alltså – vi försökte hata oss till seger. Och ta mej fasen. Det funkade.

Allt mer desperata och jäktade ingripanden är oftast ingen vinnarmelodi men idag var det vad vi hade och alla vet ju vad Kajsa säger (säkert många 90-talister som inte fattar…) när det gäller livet. Svanberg började vinna några närkamper. Adam löpte och Otto tjurade. Idag räckte det för nämnde Adam lyckades skarva fram en boll till Otto som sänkte den och ledningen ett faktum. Kort därefter jagade Adam igen. Mot målvakten som drällde med bollen och 3-1.

Nu deppade Walldia och vi hade vittring på segern. Oscar Liedman bjöd på dagens delikatess när han dribblade sig igenom med fjäderlätta fötter och med ännu lättare högersmekning chippade han in bollen i nät. 4-1 och game over.
En av årets skönaste vinster. Segersången högre än någonsin. Edvin gav dagens flaska – en 33 cl vinflaska från systemet som kostade 499kr – till Oscar och ännu en tuff drabbning slutade med glädje för oss. Jämn match i mångt och mycket men till sist rättvis vinst mot ett tappert och emellanåt välspelande Walldia.

Kvällen avslutades med att solen gick ner över Ränneslövs ängar samtidigt som YBK tuggade i sig en väldigt bra och en för oss väldigt dålig nyhet. Den goda nyheten var att laget närmst i tabellen Genevad/Veinge bara fick kryss hemma mot Sennan men den dåliga nyheten är att vår högerback – Rushd Massad – i veckan lämnar Halland för journaliststudier i Stockholm. Massad har varit som den där möbeln i köket som man vet alltid står där och som man kommer att uppskatta allt mer ju äldre man blir. Alltid fokuserad. Högst träningsnärvaro. Missar aldrig en match. Aldrig skadad. Aldrig avstängd. Aldrig dålig. Säkraste namnet i uppställningen, en bra påg och en ytterst kompetent högerförsvarare.

Vi kommer sakna dig men lycka till!

Kämpa Rushd!
Kämpa Ysby!

Tomas Karlsson Utespelare