Fyll i din e-postadress för gratis uppdateringar om Ysby BK Herrlaget
Du är redan följare. Får du inga mejl kan du redigera dina Notisinställningar under Mina uppgifter.
Klicka på bekräftelselänken i det mejl vi skickat dig för att börja ta emot uppdateringar från Ysby BK Herrlaget.
Herrlaget
Följ oss för uppdateringar
Ysby BK säsongen 2018
En bitter dag i oktober kom beskedet. Vår livboj i floden, vår riddare på vit häst, vår fasta punkt i tillvaron Otto Nilsson, bestämde sig för att skriva på för Laholms FK. Såklart vart jag lite mallig. Otto var rätt sunkig när han kom till Ysby och viss del i utvecklingen tog jag mig äran åt – men beskedet som sådant var förödande för föreningen. Otto var inte bara bäst. Han var bäst i serien. Gjorde 30 baljor och låg bakom det mesta. Otto var också vår skönaste lagmedlem. Som kedjan på en cykel, godispåsen på ett barnkalas och pucken i en hockeymatch. Alla älskade Otto och hans frånvaro kom att prägla säsongen. Vi spelade bra försvarsspel men saknade en målskytt. I kölvattnet av Ottos flykt lämnade även Lukas, Oscar och Nisse av olika skäl klubben. Fyra startspelare. Det kändes öken.
Nyförvärven var allt annat än beprövade. Nio stycken juniorer från Laholm anslöt och våra förväntningar på dessa var relativt låga. Theo var pigg på träning, Rusht såg kantig ut och William sa inte ens hej. Mitt stora problem var att lära mig namnen på alla nya. Lösningen. Döpa om dem. Layth el Sheik blev Leffe och Abd någonting blev Curry. Mårten förblev Mårten.
A-laget samlade ihop sig hos Snoddas och lovade att träna och ligga i för glatta livet. Vi visste att vi hade en stabil elva och om bara några av nyförvärven kunde slå igenom så skulle det bli roligt. Alla tog i hand och lovade att satsa. Gunnarsson höll löftet i tolv sekunder och syntes inte till mer. Pålsson var alltid otillgänglig och valde efter 9 genomförda träningar under en säsong att bli tränare för Walldia. Vi hoppas att Walldia bara kommer träna nio gånger på en säsong så Ysby kan slå dem nästa år!
Övriga däremot höll i och allt eftersom året gick så blev det allt bättre. Premiären mot Knäred var vår sämsta match genom tiderna. Vi var så dåliga att en samling dementa apor hade slagit oss. Men som sagt – därefter började vi vakna till liv. Rushd Massad tog för sig och snodde en startplats, William utvecklades och flera av de gamla A-lagsspelarna nådde nya nivåer. Emil Axelsson storspelade, Kasper Persson var seriens bästa ytterback och Kalle Karlsson sprang mer än någonsin.
En dag i april kom så årets mest oväntade men mest uppskattade nyförvärv till Ysby. Det började med ett samtal till coach Axelsson om en Jemensk kille och slutade med att Adullah al Almoodi blev Ysbys hjälte. Han vandrade från Laholm till Ysby. Trodde att det var 200 meters promenad. Fattade efter fyra kilometer att han blivit lurad men gick vidare. Kom till träningen utan fotbollsutrustning. Vi grävde fram lite dojor och ett par benskydd och tyckte att vi var samhällsnyttiga som tog hand om en ensamkommande. Vänsterpartister allihop. Efter 10 minuter på träningen sket vi i allt det. Abbe – som Kalle döpte honom – var suverän. Nu sket vi i Vänsterpartier och samhällsnytta. Vi ville bara ha Abdullah. Han lirade beachfotboll på elvamanna. Helt sorglös, alltid med ett leende och hela tiden precis sådär lagom elak som man vill ha en medspelare. Abdullah blev en av lagets absoluta nyckelspelare och vi älskar inte bara honom utan hela jävla Mellanöstern i allmänhet och Jemen i synnerhet.
Vissa insatser har etsat sig fast. Mot Roj Ava låg vi under med 2-1 med tio minuter kvar att spela. Vi var 10 man då Kalle tidigt blivit utvisad och valde att sätta allt på ett kort. In med en skadad Axelsson på topp och Filip Svensson som enda försvarare. Filip är mittfältare. Vi gjorde 2-2 med 2 minuter kvar att spela. Alla jublade och vrålade. Publiken skrek att vi skulle lugna oss och backa hem. ”Karlsson lugna ner dem nu för fan” var direktivet från Snoddas. ”Skit i det du” var svaret och vi anföll igen. Med tre sekunder kvar satte vi segermålet och jublade som om vi vunnit VM-guld. Årets höjdpunkt var bortamatchen mot Skogaby. Ysbys spelare sprang mer än något lag någonsin sprungit. Före matchen noterade vi att fem spelare ur startelvan var indisponibla men insatsen laget och målvakten Dennis stod för var fullständigt heroisk. William gjorde två mål. Jimmy Ivarsson gjorde sitt livs match och Emil Axelsson var landslagsaktuell under 90 magiska minuter.
Helt plötsligt fick vi in en magisk svit. Med ordinarie lag spelade undertecknad och Noak mittbackar. Olsen och Kappe stängde kanterna medan Axelsson, Ivarsson, Abdullah, Svensson och Rusht tog hand om mitten. Kalle sprang på topp och vi var obesegrade i sju raka matcher. Med fem omgångar kvar var vi fem poäng efter tredjeplatsen och tidernas mirakel var inom räckhåll.
Hela Ysby åkte i buss till bortamatchen mot Unnaryd. Toppmöte och vår chans att sno tredjeplatsen. Matchen var jämn men vi räckte inte till och förlusten dödade våra chanser till avancemang. Nu följde en golgatavandring. Torsk mot Ränneslöv i derbyt, pinsam insats mot Våxtorp och i allmänhet ett utslaget värdelöst Ysby som spelade av säsongen.
Sista matchen för året blev dock ett vackert minne. Emil Axelsson gjorde sin sista match och vi lovade varandra att ge allt vi hade. Motståndet var IS Örnia. Serieledaren. Vi mötte dem på bortaplan och stod för ännu en heroisk insats. Seger med ett noll trots ett stort övertag för Örnia i spelet. YBK sprang, knuffades, tacklades och kämpade som om själva livet stod på spel. Vi jublade och kramades och säsongen var över. Ett vackert slut på en tuff säsong.
På plussidan står alla våra nyförvärv. Massad, Nilsson, Theo och William har alla visat att de är mer än redo för A-lagsspel och alla kommer bli ännu bättre i framtiden. Vidare är det såklart positivt att reservlaget är i full gång och att vi snittat 20 man på årets träningar. Lika självklart positivt är det att Bosses våfflor hållit lika hög nivå som vanligt, att Allard fixat ny belysning på Munkavallen och att Kasper skaffat flickvän i damlaget.
Med dessa ord Ysby BK tackar för sig och låter mörkret lägga sig över Sveriges vackraste idrottsplats. Vi vill såklart tacka vår fanclub och publik för all stöttning, Bosse för sina visdomsord och våfflor och Snoddas som tappert skött coachningen under året. Nu är det slut, västarna har äntligen tvättats, bollarna har samlats in för sista gången och snuset kostar bara 53 kronor på Preem.
Vajre referat har alltid avslutats med orden "Vi är Ysby BK, alla andra kan gå hem".
Nu går vi hem.
Ysby BK
Inga kommande aktiviteter
Kommentera
Du måste logga in för att kommentera