Äventyret i Linköping!

Då sätter vi punkt för säsongen 25/26 efter helgens cupäventyr i Linköping.
Vi ledare är sjukt stolta över grabbarna och den utveckling som har skett. Det är ju första säsongen då poäng och tabell räknas och att vi skulle tampas i toppen det trodde vi nog, men att vi skulle rodda ihop det till en finfin silverplats det trodde vi kanske inte, men vi hoppades. Nästa säsong får vi nog känna oss lite jagade, då vi är ett av lagen att slå.

Nu tar vi några ord om helgens cup/äventyr.
Det började inte så bra då våran keeper Otis fick slänga in handduken under torsdagen då han insjuknade rejält och tyvärr inte kunde hänga med. Vad göra då Simon befann sig i dom Österrikiska alperna och åkte skidor. Christian löste situationen genom att ställa frågan till IBK Svalas målvaktsgigant August Springfeldt. Det tog väl ungefär 30 minuter innan det rasslade in ett stort - JA, jag hänger på, i Christians inkorg! Kul att även ”Agges” hela familj hängde på.

Vi ledare kände av att det låg både förväntan och nervositet hos grabbarna när vi packade buss och bilar för färd mot Linköping. Det som var bra var att vi hade en match redan på fredagskvällen mot Linköpingsgänget Ledberg IBF. I Cuper vill man ha en bra start och vi ledare blev lite oroliga då vi tidigt märkte att det inte riktigt kuggade i, utan det såg lite osynkat ut där ute. Men efter några byten såg vi hur det började kugga i och efter 30 minuters kamp så lyste det vackert 6 – 2 på tavlan. Cupens första ZiggeZagge fick ljuda i omklädningsrummet!

Lördagen började med väckning vid 07.30 av Wizex med sången ”Gomorron, är du riktigt vaken än?” ljudandes från Tommys mobbe.
Vid 10.00 väntade Utbynäs SK, och det är alltid svårt att veta vad som väntar då det är lag vi aldrig har mött innan och inte har en aning om hur dom spelar. Precis som i första matchen börjar vi lite trevande men efter ett tidigt mål så släppte ”rugan” och det var inget snack om saken då vi fyller på med ytterligare elva nätrassel bakom bortakeepern. Dom få chanser Utbynäs skapade tog August hand om och han kunde stolt spatsera in i omklädningsrummet och packade ner en hållen nolla i bagaget! Cupens andra ZiggeZagge fick ljuda från fyrans omklädningsrum…

Vid 16.00 var det dags för seriefinal då Tullinge stod på andra sidan. Ettan mot tvåan i tabellen.
Här vet vi inte vad som händer. Kan det ha varit att det gick liiite för lätt mot Utbynäs och att tuppkammen hade växt sig lite för stor? Hursomhelst den krympte ganska snabbt då Tullinge satte oss på prov ganska omgående. Men det som ska sägas är att vi egentligen inte gav det en chans. Hade vi tagit jobbet, spelat så som vi vet att vi kan hade det troligen inneburit poäng och rent av ljudit ytterligare en segersång i omklädningsrummet. Men första förlusten var ett faktum (6 – 2) och det vi tar med oss från denna drabbning är Agges fina straffräddning!

Vi går till A-slutspel och blir andra bästa tvåa och får möta den bästa tvåan som är Hjulsbro IK.

Tidig söndag morgon nalkades och det var trötta killar som vaknade upp till ”Just idag är jag stark” av Kenta från Christians mobbe, eller om han sjöng själv. Det är lite oklart…😊

Åttondelsfinalen sparkade igång redan vid 08.15 och vi ledare var lite spända på vad vi skulle få se. Kunskapen killarna kan eller det vi fick se mot Tullinge? Vi har sett vad dom kan på träningar, och det hade vi inte riktigt fått ut i någon match ännu. Det tryckte vi på vid genomgången.
Vi såg ganska omgående att det inte skulle bli något ”Tullingedebacell” igen utan vi var det bättre laget och relativt komfortabelt avfärdar vi Hjulsbro med klara 3 – 7. Skärpan var bättre – Jobbet var bättre!
12.25 var det dags att ta oss ann semifinalen, och vilka stod på andra sidan om inte Tullinge igen…

Inför matchen kom vi fram till att vi inte skulle press lika hårt som sist utan avvakta och försöka vinna boll i mitten och köra lite vassa omställningar. Detta är våran klart bästa match i Cupen där grabbarna lyssnade och gjorde precis det vi ledare hade pratat om. Sedan är det ju det där med att bollen måste in i mål, och innebandygudarna ville något annat denna gång. För chanser har vi och vi är det bättre laget matchen igenom. Återigen tar Agge en straff, och i det boxplay vi spelar i slutet av matchen är vi närmare en kvittering än vad Tullinge är att utöka sin ledning. Trots en stark forcering får vi återigen se oss besegrade av FBI Tullinge som gick hela vägen till final men förlorade den med 2 – 7 mot KFUM Falun. Grattis Falun!

Vi ledare är så stolta över den utveckling vi har fått se, både på planen och bredvid.
Ingen har lämnats utanför utan alla har verkligen tagit hand om alla.
Hela gänget gick och käkade samtidigt - Hela gänget väntade in varandra efter käket.
Ett tag var det nästan så dom gick på toa samtidigt…
Vi snackar det viktigaste inom lagidrott, sammanhållning. Där har detta lag kommit väldigt långt.

Helgen har ju inte enbart handlat om Innebandy, utan vi har även fått se några andra sidor av grabbarna som har gett oss några sköna skratt.
Som när grabbarna i lördagskväll tog en tur in i den närliggande Vasahallen där Herrjunior-matcher spelas. Med Ludde i spetsen blir VIBK P13, Gnesta UIBs hejaklack! Föräldrarna till spelarna i Gnesta undrade vilka är det där, vilka är ni som drar igång en hel hall och stöttar vårat lag från Gnesta? Ludde var även inne i deras omklädningsrum efter matchen, dom tackade för stödet…😊
Senare på kvällen invaderades skolsalen av olika sorters mat, då hade dom beställt Foodora! Bl.a. Sushi…

Sedan är det ju även tjejlag på cupen, och dom var hårt uppvaktade av grabbarna i P13, även där gick Ludde i bräschen. Han är lite av en brudmagnet den där Ludde! Ryktet säger att det byttes en del telefonnr där på kvällskvisten.

Slutligen.
Tack alla föräldrar som har hjälp till med körning, hämtning och hejarop i supersnygga supportertröjor under matcherna.
Tack för lån av buss – Tack för städning och återställning av skolsal.
Tack familjen Springfeldt för att vi fick låna August, en riktigt bra målvakt men framförallt en riktigt trevlig grabb som på nolltid kom in i gänget.

Vi har haft en toppenhelg, tillsammans med era grabbar!

Christian, Tommy och Karin.

Tommy Eklund