Vinst i Eksjö

Då var det min tur att skriva ihop ett matchreferat samt dela några tankar om den första halvan av säsongen.

Denna lördag bar det av till Eksjö för bortamatch mot Husar – en match vi på förhand visste skulle bli tuff. Dagarna innan matchen präglades av en del oro då sjukdomar gått runt i laget. Med en redan tunn trupp blir man extra sårbar om några spelare faller bort. Som tur var kändes sig att pigga på matchdagen samt att Vilgot kunde ställa upp, och det visade sig snabbt vara helt rätt tillskott. Med sin fart och energi passade han perfekt in i laget.

Matchen startar på bästa möjliga sätt. Vi följer matchplanen väl och går upp till en 3–0-ledning efter två mål av Vilgot och ett av Olle E. Tyvärr blir de sista 30 sekunderna av perioden lite röriga. Vi hamnar fel i positionerna och Husar lyckas reducera med endast en sekund kvar av perioden.

Även period två inleds mycket starkt. Vi gör två snabba mål – ännu ett från Vilgot och därefter Arvid – och känslan är riktigt bra. Men i mitten av perioden växlar Husar upp tempot rejält och går hårt in i närkamperna, något Otto fick känna av ordentligt. På kort tid trycker Husar in tre mål och efter två perioder står det 4-5.
I det läget hänger huvudena lite, så pausen kom väldigt lägligt.
I pausen samlar vi oss och är överens om att lösa det här tillsammans. Matchen är fortfarande helt öppen och vi bestämmer oss för att tajta till defensiven något inför den tredje perioden.

Period tre får en minst sagt lustig start när hemmalaget inte är på plats vid nedsläpp – hela laget befinner sig tydligen i kiosken. Det leder till en utvisning för fördröjande av spel, och det är bara att tacka och ta emot. Vi utnyttjar powerplayet direkt när Olle E sätter dit 6–4 efter assist från Arvid. Bara minuten senare fyller Vilgot på med ännu ett mål och ställningen är 7–4 till oss.
Husar ger dock inte upp. De reducerar till 7–5 och till en början känns det ändå som att vi har kontroll. Tyvärr skulle det visa sig vara fel känsla. Med sex minuter kvar kvitterar Husar och nu blir det rejält nerv i matchen. Vi ledare manar på om att spela tajt och ta kloka beslut. I det läget kliver Otis fram, precis som han gjort så många gånger tidigare, och visar vilken stark målvakt han är med flera riktigt svettiga räddningar.
Till slut lyckas vi hålla undan och vinner matchen med 7–6 – men det satt hårt inne.

Hela laget gör en stabil insats, men några spelare förtjänar lite extra beröm. Melvin kliver in som back och gör en kanonmatch tillsammans med Otto, som offrar sig gång på gång och täcker skott. Jag vill också lyfta Axel, som kanske inte alltid syns mest men jobbar stenhårt i det tysta och hela tiden tar steg framåt.
En stark laginsats och en viktig seger att ta med sig vidare i säsongen.

För att summera den första halvan av säsongen måste jag säga att det har gått över förväntan hittills – och då inte bara för att vi har vunnit de flesta matcherna, utan också för sättet vi gör det på. Vi har visat att vi kan spela på olika sätt beroende på motstånd och matchbild, vilket är väldigt imponerande.
Men det finaste med den här gruppen är ändå sammanhållningen. Alla är schyssta mot varandra och även när det blir fel ibland så peppar man varandra istället för att klaga. Det tror jag är ett stort vinnarkoncept och något som betyder minst lika mycket som resultaten.
Nu har alla gjort sig väl förtjänta av lite julledigt, så laddar vi om och kämpar på lika hårt under den sista halvan av säsongen.

Christian

Christian Isomettä Tränare