Vinst för damlaget mot Rackeby/Kållandsö

Den grönvita segersviten var som gjord för att bytas och idag, i näst sista matchen, hände det! Att som serietrea åka till obesegrade serieledarna en söndag efter en omgångs matchuppehåll är en tung uppgift. Fördelen är väl att man har möjlighet att hindra att motståndarna går rent genom serien och på vilket sätt vi lyckades genomföra detta! Slutresultatet blev 2-3 efter en laginsats vi sällan sett förut och trots nerverna som kom och gick under matchens gång drog vi längsta strået!

Första halvlekens inledning var tuff, riktigt tuff. Pigga grönvita spelare hittade snabbt tempot och ett par rödblåa pjäser inklusive undertecknad hade inte energin i kroppen för att ta sig rätt i positionerna vilket föranledde en hel del byten redan tidigt i första halvlek. Vi hade som vi brukar svårt för att tagga till och hitta markeringsspelet och detta utnyttjade våra motståndare. Efter flertalet misslyckade rensningsförsök på vår vänsterkant landade bollen också i grönt knä mitt i målgården och 1-0 satt i nät efter sex spelade minuter.

Det skulle vara en överdrift att säga att vi taggade till efter detta men en del nerver hann i alla fall släppa vilket fick oss att kvickna till lite grann. Defensiven började snabbt fungera allt bättre men en stor anledning till detta var nog att vi var 7-8 spelare i egen backlinje som agerade mer handbollsförsvar än 11-manna lirande. Det gick således snabbt att återerövra bollen efter de grönas misslyckade anfall men vi kunde inte flytta upp nämnvärt då Amie eller Ida som toppspelare lämnades ensamma med majoriteten av motståndarlaget på offensiv planhalva och givetvis hade svårt för att skydda boll.

Redan i mötet innan matchstart klargjorde domaren att hon skulle tillåta fysiskt tufft spel och det var en överenskommelse som hon höll. Närkamperna blev snabbt intensiva och vi gjorde som vi alltid försöker och höll munnen stängd trots att det i omgångar haglade tråkiga och stötande ord från motståndarna. Särskilt mycket frisparkar blev det inte och i första halvlek låg spelet generellt på mittplan vilket lämnade resultatet öppet inför andra halvlek trots Rackeby/Kållandsö tidiga ledningsmål och stora bollinnehav.

I halvtid handlade snacket om att försöka vinna åtminstone fler andrabollar om vi inte är på plats till första passet för att inte ge de spelskickliga motståndarna för stora ytor att bolla på. En annan viktig aspekt var att försöka trycka upp mittfältet ytterligare för att inte hamna i famnen på backlinjen och för att få fler uppspelspunkter i vassare lägen.

Andra halvlek blev även den en stressig historia och med riktigt nervösa slutminuter men oj så glad man kan bli när det går vägen. Det dröjde inte länge innan dagens första kvittering var ett faktum och det var än en gång farten i anfallet som möjliggjorde 1-1. Efter ett löst och slarvigt hemåtpass från grönklädd back mot egen målvakt fick vi se ordentlig fart i benen på Matilda som lyckades göra en viktig offensiv löpning och innan målvakten hann fram satt bollen vid högra stolpen efter en kontrollerad bredsida.

Glädjen blev dessvärre ganska kortvarig och det var efter ännu fler fysiska kamper som vi hamnade i ett kärvt läge på vänsterkanten. Vi räknade kallt med att få fördel av bollen och frispark med oss men spelet fortgick och ett oväntat inlägg kom mot vårt ganska ställda försvar. Centralt framför mål var en grönvit tjej först på bollen och även om avslutet var löst så var det tillräckligt bra placerat för att ge utdelning. Linda var på bollen men den hade fortsatt fart mot mål och det var ganska frustrerande att se den med nöd och näppe rulla över mållinjen och spika 2-2 i matchminut 63.

Återigen hade vi ett underläge att komma tillbaka ifrån och det märktes att Rackeby/Kållandsö för ett ögonblick återfått det självförtroende som präglade deras spel i första halvlek. Riktigt så enkelt skulle det dock inte bli för dem och med tio minuter kvar kom den första av två avgörande chanser. Shqiponje vann boll vid mittcirkeln och dribblade på egen hand mot offensivt straffområde. Strax utanför drogs hon ner och domaren tvekade inte på att ta upp pipan. Agnes ställde sig vid bollen och fintade skott för att sedan släppa bollen åt höger till Ida som på ett tillslag dundrade iväg vad jag skulle tro var årets hårdaste avslut. En ivrig målvakt var på väg att blocka zonen vid första stolpen och fick snopet se bollen sitta i nät mitt i mål.

De grönvita darrade rejält i slutskedet av matchen och vi som hade allt att vinna kunde pressa vidare framåt. När den digitala matchklockan slog över till 93 spelade minuter var det på ett efterlängtat sätt dags för oss att för första gången i matchen ta över ledningen. Amie tog sig envist fram centralt, något åt vänster och visade varför hon är en viktig djupledslöpare för oss. Efter att ha kommit runt ansvarig back kom ett fint avslut med vänsterdojan och glädjen vi brast ut i när bollen rullade in i bortre burgaveln har vi nog inte känt någon gång under den gångna säsongen. Mycket mer än avspark hanns inte med och när domaren förde visselpipan till munnen för slutsignal kändes det i princip som att det var en serieseger bärgad och inte en vanlig trepoängare i ett tight seriespel. En otroligt viktig seger i ett pressat läge som behåller oss på en stabil tredjeplats men framförallt tre så viktiga pinnar att ta för att inte låta Rackeby/Kållandsö ta sig igenom vår 4:a utan ett poängtapp.

Efterspelet var dock oerhört tråkigt och såväl vi som domaren fick efter slutsignal ta emot både könsord och andra former av osportsliga kommentarer vilket kändes både obefogat och onödigt. Innan matchstart pratades det i högtalarsystemet om att 2021 stå för en trevlig och fin matchmiljö med fair play som genomsyrar hela anläggningen men vi fick tyvärr se ett bevis på att det inte alltid är så självklart att uppträda uppfostrat mot motståndare, domare och publik. Att det råder brist på domare är det ingen tvekan om och den typen av angrepp som vår domare idag fick utstå är garanterat en av anledningarna till detta. Vi står inte bakom den här typen av beteende och hoppas att den unga tjej som idag stod för ansvaret kommer att stå på sig och fortsätta döma. Misstag gör alla och att som ensam domare se och höra allt som händer på plan är omöjligt!

Nåväl, näst sista omgången är avklarad och vi står för en sista utmaning för säsongen. Skara FC gästar oss på Nordvalla den 25/9 kl 12:00 och beroende på resultat kan det för vår del bli allt från serieseger eller kvalspel till tredje eller fjärde plats. Spännande onekligen och vi hoppas som vanligt att ni stöttar oss på hemmaplan på ett lika härligt sätt som under dagens bortaresa!

Josefine Thunborg Larsson