Förlust för damlaget mot Vartofta

Och så var utomhussäsongen igång! Med ett par plusgrader och ganska stadigt regnande är det kanske inte heller konstigt att man i dagens läge längtar tillbaka till den bekväma inomhusfotbollen igen. Nåväl, dagens match mot Vartofta blev en relativt jämn fight där de båda lagen egentligen dominerade varsin halvlek. Dessvärre var det de blåklädda motståndarna som orkade löpa linan ut och resultatet blev slutligen förlust med 3-1.

Inledningsvis gjorde vi det bra! Det kändes som att futsalen gjort nytta för vårt spelsätt då vi vågade hålla i boll och bjöd på ett antal fina sekvenser där bollförande spelare på egen hand kunde ta sig förbi en motståndare eller två för att sedan sätta bollen i djupled på Frida och Jehona som startade på topp. Viss ovana vid utomhusspelet såg man däremot och det snabba konstgräset gjorde att många passningar rann ut över linjen trots gedigna löpningar med härlig fart.

Redan från start fick vi känna på att spelet utomhus smäller mer fysiskt än vad vi under vintern har varit vana vid och några överraskade spelare fick ilsket rusa tillbaka hemåt för att återerövra bollar som vi kanske tappade lite väl lätt. Detta löste vi dock med bravur och första halvan av första halvlek kändes det hela lugnt och stabilt, utan några direkt farliga chanser för Vartofta. Istället var det vi som var spelförande och snabbt fick vi ett par hörnor som blev riktigt vassa trots att vi knappt tränat fasta situationer i år.

Mål skulle vi också göra så småningom, och riktigt snyggt var det! Med klockan på cirka 25 spelade minuter fick Vartofta sin än så länge bästa chans för matchen då en studsande boll i straffområdet skapade stor oreda i vårt försvar. Först på bollen kom dock Josse som på chans dunkade iväg en boll upp i planen, och vilken passning det blev! Jehona löpte från egen planhalva och fiskade upp bollen vid mittcirkeln för att sedan utan bevakning dribbla sig fram till straffområdets kant och enkelt lägga in 0-1. Ett härligt friläge som visade både på speed och bra teknik men också en näsa för att sätta bollen i nät när det väl gäller.

En ganska ointressant halvlek tickade på därefter och i takt med att regnet började falla sjönk tempot i våra rörelser och uppspelen rann allt som oftast över kanten. En tilltagande sidledsvind gjorde också att våra högre löpbollar drog sig kraftigt ut mot långsidorna och för våra forwards var det svårt att etablera ett anfallsspel på offensiv planhalva när vi inte hann flytta upp mittfältet tillräckligt. Vi gjorde det dock riktigt bra ändå och lyckades med vårt primära mål som var att hålla bollen från egen planhalva och försöka att rulla boll med många involverade spelare.

I halvtid snackade vi en del om våra inkast som första fyrtiofem var minst sagt dysfunktionella. Vi tappade ut de flesta över kanten då det inte fanns krut nog i benen för att komma på nya löpningar och det märktes att bollstudsen inte var helt lätt att läsa. Vi fick också information om att andra halvlek i princip enbart skulle spelas utan avbytare (efter känningar på bänken) och den redan sargade truppen på 12 spelare fick inte många sekunders vila i andra halvlek.

Det var nog också den här tröttheten som gjorde att Vartofta förde spelet i andra halvan av matchen. Deras kvitteringsmål kom efter ett par minuter då deras starka inledning gjorde att de kunde befästa ett högt tryck långt upp på våran planhalva. En dribblande spelare kom också loss med bollen i kanten av straffområdet och vickade på något sätt sig runt sin försvarare för att sedan avfyra ett riktigt kanonskott. Bollen seglade in i bortre burgaveln och det fanns inte så mycket att göra varesig för backar eller Johanna i mål.

Lite så var sedan melodin under återstoden av matchen. Vartofta tog sig fram enkelt, främst på deras vänsterkant där en snabb ytter hittade fina ytor snett inåt plan där fysiskt starka anfallare eller centrala mittfältare fick gott om tid på sig. Målet som innebar 2-1 kom efter just en löpning på kanten och ett fint inspel med en rapp spelvändning gjorde att vi inte hängde med och skytten kom ensam i straffområdet. En bredsida mot de högra stolpen satt säkert och helt plötsligt var vi i underläge för första gången i matchen.

Vartofta tuggade på och trots att vi i omgångar kom upp med flera spelare i anfall och lyckades hålla kvar bollen där så varade dessa stunder inte speciellt länge. Vi var för trötta för att fylla på i offensiven och hamnade på mellanläge i defensiven vilken satte vår backlinje i en svår sits där det var svårt att bedöma om de skulle kliva upp eller backa hem och avvakta med presspelet. Ett avslutande mål blev det därför när vi gick lite på chans för att bryta en perfekt passning. Vi fick en lätt bolltouch men bollen rann igenom (vilket den ändå hade gjort om vi inte försökt bryta) och 3-1 satt lika säkert som mål nummer två.

Mycket mer hände egentligen inte och till sist blåstes den kyliga matchen av och trots förlust kan vi ändå vara skapligt nöjda med dagens insats. Första utomhusmatchen med ett begränsat antal grästräningar i kroppen och dessutom bara en avbytare att lira med från start. Vi mötte dessutom ett skickligt Vartofta som 2019 samlade rutin i division 2 och även om spelare kanske fattades och nya har kommit in så fanns det en annan fysik och ork i våra motståndare jämfört med vad vi kunde bringa fram idag.

Oavsett resultat skönt att vara igång igen! Nästa helg drar DM igång och då är vi förhoppningsvis än mer taggade! På söndag 8/3 kl 16:00 gästar vi Toarpsalliansen på Kransmossens IP och även om det blir tufft så kan vi förhoppningsvis lira oss fram till en seger som det blev då vi senast var på besök där! Tack till er som trotsade vädret och hejade på oss idag, jag hoppas att vi ses nästa helg!

Josefine Thunborg Larsson