Bra kompis

Vi engagerar och tränar våra kära adepter inte bara för att lära de skjuta, dribbla, passa mm för att bli bättre på innebandy.
Lika mycket handlar det om fysisk och psykisk fostran samt hur man blir en bra kompis och medmänniska.
Vi tränare tycket det är en ynnest att få möjlighet att få träna era barn i att bli en bättre innebandyspelare och bättre kompis.

Vi funderar bla på hur vi ska skapa en motiverande miljö, för att var en ska ha möjlighet enligt deras individuella förutsättningar till att ta nästa steg, prova något nytt, utvecklas, stärkas mm. Den viktigaste parametern är att skapa trygghet runt individen och laget, genom att trygghet är vital för alla människor när man ska lyckas med utveckling.

Bamse säger att om man är stark måste man vara snäll. Och stark kan man enligt mening vara både fysiskt, psykiskt, mentalt, spirituellt, kunskapsmässigt, idrottsligt mm. Är man stark har man enligt min uppfattning ett ansvar och en skyldighet att hjälpa de som är svagare. Gör man inte det kommer de "starka" lämna de svaga i sticket och världen blir inhuman samt orättvis. Det är ett samhälle och värld som jag i vart fall inte vill leva i.

Tycker därför att vi spelare och tränare ska ta hand om varandra ifall någon blir ledsen eller har svårt för något. När våra adepter blir äldre kommer jag avkräva de, att de tar hand om sina kompisar om kompisen av en eller annan anledning är ledsen eller svag.
Därför blir jag ledsen och beklämd när en av våra adepter fällde en tår i omklädningsrummet idag och hans kompisar inte kommer fram och tröstar den ledsna kompisen. Jag hade önskat att de intuitivt hade agerat tröstande.

Om jag blev ledsen att kompisarna inte tröstade den ledsna kompisen, så blev jag fullständigt rosenrasande när jag får höra att kompisarna har retat kompisen till den graden att han fäller en tår eller två och inte inser sitt taskiga beteende!
Det är 100% oacceptabelt agerande, punkt slut.

Genom att våra kära barn inte är färdigutvecklande än, så är min bestämda uppfattning att vuxenvärlden måste gå in resolut, vid oacceptabla ageranden och förklara det oacceptabla samt ge tillrättavisningar på hur ett korrekt agerande ska gå till. Min förhoppning att ingen förälder har annan åsikt.

Därför gjorde jag det klart för våra adepter under träningen idag, att händer detta igen och vi får problem med att kompisar blir ledsna mm, då kommer vi ta till drastiska åtgärder.
Tex inställda träningar, tävlingar eller i extrem fallet att laget läggs ned. För jag kan inte stillatigande acceptera att kompisarna behandlar varandra på ett inkorrekt sätt och att jag samtidigt ska hjälpa "kompisarna" bli en bättre innebandyspelare, kompis och medmänniska.

Önskar därför följande av Er:
1 Lyssna av era barn hur de tycker att innebandyn fungerar och särskilt hur tryggheten upplevs, ifall de upplever det otryggt, kontakta någon av ledarna, då kommer vi agera på adekvat sätt.
2 Ni har säkerligen redan gjort det, men om jag får råda, så prata gärna igen med era barn om vikten att vara en snäll och bra kompis, några av barnen kanske kommer vara vänner för livet!
3 Hjälp oss alla genom att inte lämna våra barn ensamma i omklädningsrummen, här måste vi med gemensamma ansträngningar hjälpa till på något sätt.

Om vi tillsammans hjälper till, kommer vi lyckas hantera detta så att våra barn får möjlighet att spela innebandy och bli en bättre kompis.

Mvh
Micke

Mikael Lundgren Förälder