Hawkridge IP

Hökåsens IP.

Vi förväntade oss som alla andra år en gammal utsliten Crossbana till fotbollsplan.
Den har under alla år som idrottsanläggning varit förkastlig.
Iår. Nu. Har vaktmästarna bytts ut och det var bland det sjukaste jag har sett. Snacka om ”Extreme Home Makeover” (gammal serie från tidigt 00-tal för er som missat) på samtliga punkter.
- Hörnflaggor som luktade nytt.
- Linjer som syntes på 2 meters avstånd.
- Du kunde gå över hela planen utan att ramla ner i en grop.

Nu ska inte vi glömma och fortsätta prata om varför vi egentligen var där. Inte bara för att inspektera deras sprillans nya anläggning. Utan även för att spela omgång 9 av Division 2 Mellersta Svealand. Som vi förövrigt har kommit halvvägs igenom.

Nu stod Romfartuna för motståndet.
Vi hade en väldigt tydlig och offfensiv plan på hur vi skulle agera under början på den här matchen. Mycket tack vare känslan som fick efter förra helgens match.

Vi gick ut på planen med ett väldigt stort självförtroende. Började väldigt piggt och anfallsglatt.
Någonstans efter 10 minuter kändes det som vi stod på ett löpband. Vi sprang och vi försökte men kom inte till nå speciellt häftiga lägen.

Efter 20 minuters spelande på den här härliga fotbollsanläggningen så kom äntligen målet. Det var vår allas Älg som älgar utanför straffområdet och löser bollen till Seamountain som inte gör något misstag. 0-1.

Sedan hoppade vi upp på löpbandet igen.

Det dröjde hela vägen till minut 75 innan vi fick in ännu en boll. 0-2. Av Seamountain och framspelad av Lången.
Det skulle kunna ha stått 0-4 i halvtid och blivit 0-9 i slutresultat. Nu fick vi nöja oss med 0-2.

Vad det beror på finns det nog en del skäl till men samtidigt så är det en vinst med 0-2. Och en hållen nolla. 3 poäng hem till Bruket!

Vi fortsätter träna på: Onsdag & Torsdag kvar denna vecka.
Sen åker vi för att möta Films SK på Söndagen, 16.00. Omgång 10.

Gott så

Magnus Olsson