Tåget har lämnat bensinstationen

Oj oj oj, säger jag! För den som börjar läsa det här kommer få sitta ett tag, det kan jag lova.
Det här kommer typ vara som ”uppesittarkväll” på dan före dan.

Förra helgen spelade vi omgång 12 i division 3. Vi mötte Scandinavian FC i ett stekhet Örebro. Vi kom med en hel del avbräck pga av några skador, sjukdomar etc.
Resten är egentligen historia men vi tar det igen för dem som inte var där.
Första halvlek kändes inte speciellt bra. SCFC var rejälare i närkamperna men inte annars speciellt mycket bättre än oss. Skillnaden var att dem gjorde mål och inte vi. Efter 17 minuter får dem frispark från halva planen. Dunkar in den mot straffområdet och Hanna i vårat mål missbedömer litegrann och 1-0 var ett faktum.
Som i de flesta andra matcher, dem få som motståndarlaget har gjort första målet så reser vi oss nå så fruktansvärt starkt.
I den här är det lite annorlunda. Ingenting går in. Ingenting stämmer egentligen. Vi försöker och försöker med olika uppspel osv. Men ingenting verkar fungera.
I andra halvlek känns det som vi har lite mer flyt och timing i passningar. Efter 65 minuter och några försök på att göra mål så slår Malle in en hörna som Sandstorm skapar oreda i straffområdet och öppnar upp för våran finske superback SaPila att nicka in 1-1.
Så skönt men vi var inte nöjda.
Tyvärr fick vi nöja oss med 1 poäng i denna tropiska hetta.

Tåget tog alltså ett tillfälligt bensinstopp i Krylbo C.

Sen hoppade ”Tåge från Bruke” igång igen. På en blöt Söndag i början på September hörde man en massa muller och såg rök från Fagerlidens gräsplan. Det regnade en hel del ska tilläggas. Adolfsberg skulle komma till stan.

Det var först oklart om Tåge skulle få lämna stationen överhuvudtaget. Det blixtrade och härjades en hel del i himmelen. Nästan som att någon var osams.

Men Jompe drog på saftblandarn på Volvon och satte ner foten. Vem säger emot en polis som svär på finska jättefort? Det blev match.

Matchen på en vattendränkt plan var igång. VIFen var otroligt taggade redan från start.
Adolfsberg är ett utav två lag som har vunnit över oss den här säsongen.

Precis som förra matchen hade dem kvicka fötter, ett ganska bra passningsspel.
Vi har ju smort på väldigt bra sen dess så att deras kvicka fötter och deras ganska så bra passningsspel var inte ett lika stort problem som sist.
Första målet kom efter 30 minuter och det genom Sandstorm. Den mottagningen hon gjorde innan hon dunkade in bollen bakom målvakten, skojar man inte bort.

Nu får ni sätta på er säkerhetsbältet. För i första halvlek gjorde vi hela 5 (!) baljor.
Tvåan kom ganska snabbt. Exakt 2 minuter efter genom Mimmi Seamountain.

Två minuter senare står det 3-0 på tavlan.
Och det var Cassi som stod för den baljan. Hon stod även för båda framspelningarna innan det var hennes tur.
4 & 5 kom genom Nurmi. Minut 41 & 44.
Sen blåste domaren för halvtidsvila.

Andra halvlek var en ganska snabb historia. Kändes verkligen som att båda lagen bara ville spela av den. Vi hade lust att göra lite mer mål men fick inte till det riktigt. Men som sagt, 5-0. Det räcker så.

Nu är det så att alla gjorde en bra insats och vi gjorde som vi gör bäst: Vi gjorde det tillsammans.
Verkligen ett + i kanten går den här gången till våran notoriske mittfältare Lången. Hon bara växer och växer ju längre matcherna går. När man tror att alla ska vara väldigt trötta i minut 70, då kommer en löpning från offensiv planhalva till defensiv planhalva som att det vore första matchminuten. Ger sig aldrig.

Sen hoppas vi att våran alldeles egna ”Rocky” kan vakna och se morgondagens ljus med sin stora blåtira som orsakades av att hon sprang in i ovannämnde.
Det kanske kommer en bild här på bloggen en vacker dag.

P.S. Södras nummer 5 var på plats i iallafall 45 minuter! D.S.

På återseende.
Gott så.

Magnus Olsson