Förlust på bortaplan (?)

I lördags var det dags för match igen, denna gång på en fin Claesborgsmatta som verkligen har återhämtat sig under sommaren. Ett rutinerat IFK Tidaholm stod för motståndet och är förmodligen det lag i serien som undertecknad har bäst koll på. Egentligen var förutsättningarna ganska bra för en ny seger för vårt unga gäng. Sju poäng på de tre senaste matcherna, två raka vinster mot topplag och ett Tidaholm som inför matchen låg på nedflyttningskval.

Men fotboll spelas som bekant på planen och inte på pappret. Den här gången överskattar vi oss själva och underskattar hur mycket som krävs i form av försvarsspel, löpmeter, duellspel och arbetsinsats. Och då blir det svårt att vinna fotbollsmatcher.

Trots det är det vi som får matchens första riktigt heta chans. Ponne frispelar Lyckman som tyvärr sätter avslutet utanför mål från ett friläge. Lite surt så här i efterhand med tanke på vad som skulle några minuter senare. Efter en omställning där vi slarvar och tappar bollen gör vi bort oss både en, två och tre gånger i den defensiva omställningen. IFK Tidaholm är betydligt hetare och kan sätta dit 1–0.

Strax därefter får vi ändå till en replik. Gurra T skruvar in en bra hörna mot bortre stolpen där stans bästa handbollsspelare, Johan Hedman, dyker upp och sätter dit kvitteringen. 1–1.

Här känner vi nog ändå att vi fått ganska bra utdelning med tanke på matchbilden. Men glädjen blir kortvarig. Nästan direkt efter kvitteringen får Tidaholm in ett inlägg mot bortre stolpen. Vårt försvarsspel bakåt är obefintligt och en helt fri Tidaholmsspelare kan enkelt sätta dit 2–1.

Vi går till paus med en känsla av att vi inte riktigt är med i matchen.

I andra halvlek fortsätter Tidaholm att vara det hetare laget och gör även 3–1 efter en omställning. Vi gör därefter några byten och får lite mer energi i laget, vilket också leder till några halvchanser.

Den bästa chansen kommer när Josef Issa frispelar Farman. Från nära håll får Farman iväg en nick som ser ut att vara på väg in, men målvakten får dit en hand och styr bollen i stolpen. Närmare än så kommer vi inte den här dagen.

Man kan förstås inte vinna varje match. Men bättre än så här ska vi kunna vara på hemmaplan.

Eller… är Claesborg egentligen bortaplan för oss?

Vi har nämligen haft riktigt svårt att vinna våra matcher där i år. Endast en seger har det blivit på Claesborg och den kom kanske efter säsongens sämsta insats, mot Axvalls IF. Då lyckades vi ändå vinna med 1–0 efter ett straffmål av Josef Issa.

De andra två hemmasegrarna har istället kommit på konstgräset på Södermalms IP, mot Ekedalen och Åsarp-Trädet.

Det som talar inför morgondagens match mot Jula BK är därför att den återigen spelas på konstgräset. Förhoppningsvis har spelarna också förstått att man inte kan slänga bort matcher och poäng på det sätt som vi gjorde den här helgen.

Vi har visat under de senaste veckorna att vi kan slå alla lag i den här serien när vi gör jobbet tillsammans. Men då krävs också att alla gör jobbet.

Imorgon är det dags att visa det igen.

Benjamin Parlic Tränare