Vinst i måstematchen

Efter fyra raka matcher utan seger – två oavgjorda och två förluster – kom äntligen den efterlängtade trepoängaren mot Axvalls IF. Axvall, som likt oss vanligtvis spelar i grönvitt, fick denna gång ikläda sig sina svarta matchställ när de gästade oss under torsdagskvällen.

Matchen inleddes i ett ganska lågt tempo där Axvall valde att ligga halvhögt och låta oss föra spelet. Att föra matcher är dock inte något vi riktigt har fått att fungera i år, vilket märktes genom en hel del felpassningar och mindre lyckade beslut i speluppbyggnaden. Axvall låg rätt i sina positioner och satsade på omställningar, något de visade att de kan vara farliga med. Samtidigt kändes det från sidan som att vår kvalitet borde räcka till en seger så länge vi gjorde det vi skulle och undvek att bjuda på några misstag.

Ledningsmålet kom efter att Oliver tagit sig förbi sin försvarare, som i sin tur drog honom i armen. Många spelare hade sannolikt valt att gå omkull och söka straff direkt, men Oliver försökte spela vidare. Han blev dock tillräckligt störd för att inte kunna fullfölja situationen, och domaren valde att blåsa straff. Med handen på hjärtat kändes det som ett billigt domslut. Josef Issa stegade fram och satte säkert 1–0.

Kort därefter kom en situation som däremot borde ha resulterat i straff. Bezo tog sig loss från sin försvarare som hakade upp honom bakifrån och träffade allt annat än bollen. Den här gången valde domaren att fria. Sett över de två situationerna får man ändå säga att besluten jämnade ut sig något. Först fick vi en tveksam straff med oss och därefter uteblev en solklar straff som vi borde ha fått. Förhoppningsvis inser även Axvall att det knappast handlar om något rån.

I den andra halvleken gavs samtliga spelare speltid i hopp om att få lite mer energi och liv i laget. Oliver, som ordnade straffen, var fortsatt inblandad i det mesta framåt och var nära att utöka ledningen vid flera tillfällen. Först med ett skott i ribban och därefter med två nickar som båda smet tätt utanför stolpen. Farman fick också ett bra läge efter ett fint inspel från hemvändaren Johannes, men både mottagningen och avslutet lämnade mer att önska.

Matchen slutade 1–0 och även om tre poäng var precis vad vi behövde är det ingen seger vi kommer att vara särskilt stolta över. Spelet var stundtals dåligt, hackigt och krampaktigt. Mot IFK Hjo kommer det att krävas en helt annan nivå om vi ska ha en ärlig chans att få med oss ett bra resultat.

Den matchen spelas redan imorgon.

Benjamin Parlic Tränare