Besviket efter sent tapp mot IFK Uppsala

En måstematch för båda lagen fast i olika delar av tabellen. IFK behövde hänga på Brottby i toppen och vi behövde tre poäng för att hålla hoppet om division 4 spel vid liv. Matchens vikt syntes ute på planen, det small friskt och det var gnälligt/känslosamt, främst från laget som trodde sig ha den lättaste dagen på jobbet.

Att vi fortsatt hade problem med frånvaro ledde till att tränarduon Joseph/Martin startade som mittlås. Något som inte innebar något större problem även om Joseph fick utgå skadad i den första halvleken.

IFK spelade något olikt man vant sig vid. Rakare och fler avslut utifrån. Lagen har bra koll på varandra så det var med all sannolikhet ett taktiskt direktiv. Branislav fick stoppa ett par inspel inledningsvis men hade inga skott på sig.

IFK hade som väntat spelinnehavet men det var vi som var effektiva och tog ledningen ett inspel nådde Erik Lövgren på bortre stolpen som säkert rakar in ledningsmålet. Skulle kunna ge oss en boost men tyvärr var det såklart dags igen att släppa in ett horriebelt mål precis som i alla matcher denna säsong. Direkt på avspark väljer IFKs lagkapten att skjuta, ett väl avvägt skott mycket vackert men man ska inte ens behöva ge han det alternativet att göra mål från mittpunkten. Glädjen vart kortvarig mao.

Fortsättningen fram till paus var mest kamp även om hemmalaget fick ett mål korrekt bortdömt för offside efter en målvaktsretur.


Andra halvlek fortsatte präglas av tuffa dueller med många skadeavbrott som resultat. I den 58e minuten var det gästernas målvakt som sjabblade och det ledde till att han tvingades riva ner Erik Lövgren med staffspark som resultat. En säker straff från fällde Lövgren och 2-1 ledning. IFK gick inte att känna igen. Passnsingspelet var slarvigt och man skapade väldigt få chanser även om bollinnehavet innebar att vi fick jobba oss trötta utan boll.

I den 83e minuten kom något som chockade samtliga på Ekebys konstgräs. Vilket mål Alexander Reinius gör. Han har haft sina försök till cykelsparkar denna säsong och varit nära att lyckas men nu satt det klockrent och otagbart. 3-1 och kort tid kvar. Det kändes som att vi skulle få våra tre välförtjänta poäng.

IFK spelade nu mer desperat och började trycka på rejält. Tyvärr hade vi fått ommöblera rejält i laget pga skador vilket gav lite oreda i de bakre leden vilket visade sig på framförallt fasta situationer. Reduceringen och kvitteringen hinner tyvärr komma båda på hörnor innan klockan har visat 93. Domaren lade till nio minuter och sista minutrarna var vilda västern med chanser åt båda håll. När domaren blåste av var det två rejält besvikna lag som blivit utan tre poäng. Det var heta känslor där flera av gästernas spelare gick till rejält angrepp på en av hemmalagets tränare vilket inte klär en så välskött förening som IFK Uppsala. Får hoppas att för deras skull att man istället kan lägga kraften på planen för att nu till helgen ta tre poäng mot Brottby annars är seriesegern förlorad. Man bör dock utan problem avancera i vilket fall då andraplatsen innebär ett kval på hemmaplan mot Fardhem/Garda, samma lag som vi besegrade 2015 och tog klivet upp i div 3.

För våran del är det sex poäng upp till rätt sida nedflyttningsstrecket med tre matcher kvar. Ett tufft men inte omöjligt utgångsläge. Nu väntar Månkarbo imorgon lördag ett lag som vi lyckades tappa poäng mot i hemmamatchen efter två distansskott som osannolikt seglade in, Månkarbo är precis som nästa halva serien indraget i nedflyttingskampen vilket verkligen ger en sexpoängsmatch. Tre poäng gäller för oss annars är division 5 förmodligen ett faktum.