Viljelöst genrep

Sista matchen innan premiären. Vi önskade att många frågor fick svar och att allt klaffade. Svaren vi fick var inte riktigt vad vi ville ha.

Såhär ställdes det upp

Bruno
Alex John Kostas Olsson
Andreas Anders Erik Basti
Haris Fahad

Daniel
Sörna
Dag
Joseph

Vaksala är som vi nämnde ett väl sammansvetsat lag med bra organisation, bra tränade och hårda. Inledningen var försiktig från Vaksalas sida som tillät oss ha mycket boll men de tvar mycket sidled, de gångerna vi kom runt på kanterna var inspelen för dåliga. Hemmalaget tar ledningen i en dråplig situation. Ett distansskott tar först på Kostas och sen på John och en liggande Bruno kan retfullt se bollen segla över honom när han ligger ner.

Agressiviteten och spelet utan boll är obefintligt och vi har svårt med positionsspelet när hemmalaget har boll. Strax efter ledningsmålet inträffar en drålig situation i VPs straffområde. Bruno ska bara plocka ner ett inlägg men krockar med egen spelare så Vaksala har öppet mål men John agerar extra målvakt på mållinjen och räddar ett givet mål.

Istället tycker vi kvitteringen ska komma när Basti löper sig fri från halva planen men avslutet träffar inte mål.

Det känns avslaget från vår sida, det var oinspirerat och viljelöst medan Vaksala klev in 110% i alla dueller. Vi har mest boll men får inte ut så mycket av det.

Med tanke på hur målet såg ut och hur spelet såg ut så tycker vi inte ledningen är logisk även om Vaksala är det laget som vill klart mest.

Vi startar andra halvlek mer inspirerat och fartfyllt. Kvitteringen kommer efter ett distansskott från Haris som inte såg otagbart ut. Man kan tycka att kvitteringen borde gett oss energi men icke. Tillbaka i första halvleks små-jogg.

Vi har klart mest boll men Vaksalas försvarsspel är mer eller mindre prickfritt. Efter en miss i positionerna i försvaret kan Vaksala ta ledningen på ett friläge.

Det blir ingen slutforcering utan istället kan Vaksala göra 3-1 vackert på inlägg och nick.

En reducering borde kommit då Basti är fri men målvakten räddar.

Den stora skillnaden lagen emellan var inställningen och det kollektiva försvarsspelet, samtliga elva i hemmalaget deltog aktivt i försvarsspelet medan det kändes som att det var två av elva VPspelare som ville spela försvarsspel idag. Vaksala påminner mycket om VPs upplaga 2015 med ett hårt arbetande lag där hela laget backar upp varann.

Vi har nu mött de flesta av de förväntade topplagen i division 4 2016 och Vaksala står sig nog starkast i sitt sätt att spela medan de kanske saknar de individuellt skickliga spelarna som krävs för att gå hela vägen. Det återstår att se.

För VPs del handlar det om att plocka fram krigarhjärtat närmaste veckan för idag hade vi förlorat oavsett motstånd.