VPs 2012 del 1

Ett par krönikor med säsongens innehåll kommer komma upp på hemsidan framöver. Först ut lite om vårt 2012 från Januari fram till sommaruppehållet.

Det ändrades inte jättemycket från 2011 till 2012 men det som ändrades ändrades ordentligt. Man kan inte vara nöjd med att lägga ner så mycket tid på något och få ut så lite av det som vi fick 2011. Tillslut hade vi marginalerna och kunnandet med oss så vi fick vara ett division 5 lag 2012 men det var inte mer...

Börjar man uppifrån så drevs klubben av ett fåtal personer som gjorde allt för att få klubben att överleva. Där fyllde vi i år på med kunnigt folk både inom det sportsliga och med nödvändiga kontakter. En styrelse som kompletterar varandra bra.

Vidare på tränarsidan gick vi från att vara en tränare på två lag till att ha tre tränare på ett lag. Utan att fördjupa sig i det så förstår man att fokus kan läggas på rätt saker, få in kvalitet i det vi gör och dessutom ha backup till sånt man inte ska eller hinner sköta. I Marre fick vi in Thomas motsats, en hetlevrad 2jugge” som inte var blyg för att säga till när något var fel. Spelarna tog hans ord till sig och i paus i vissa matcher fick vi välbehövliga ”tillrättavisanden” för att utrycka sig diplomatiskt.
I DO fick vi in en världsmästare som pumpade in kloka ord och självförtroende i oss. Den genomsnälle filosofen tände till på matcher men klagade aldrig på oss (så att vi hörde...) utan på domare och motståndare.
Den som har störst hat till att förlora vinner mest kan vi säga till den som kollar snett på tävlingsmänniskan.
För att få trion komplett hade vi kvar Thomas som huvudtränare, den stora anledningen till att VP idag har ett seniorlag över huvudtaget.

Strategiskt fokus 2012
Vi ville upp. Inledningsvis kände jag att det är något som alla division 5 lag sitter och säger på sin första samling, vi vill upp. Man säger något men man vet inte vad som krävs för att lösa det.

Nyförvärven vi fick in presterade klart över förväntan. Francis var kanske seriens bästa målvakt med räddningar som egentligen var givna mål (han är 18år!!). Joseph gav oss så mycket mer stabilitet än vi någonsin hade kunnat hoppats på och Kimpikimpikimpikimpikimpi gjorde mål på allt under vårsäsongen.

Att vi sen kryddade med Mohammed som avgjorde debuten mot Wattholma, Dino som andra halvan av säsongen var totalt omöjlig att passera i mittlåset, Gelvgren som dominerade mittfältet när det väl skulle avgöras i de sista omgångarna samt Albin, vår guldklimp född 95 gjorde att vi fann kombon vi behövde för att räcka hela vägen.

Ett nytt spelsystem skulle införas vilket var svårt att sätta inledningsvis. Det stora provet skulle komma helgen innan seriepremiären mot Vaksala då vi skulle träningsmatcha mot Brynäs, nyligen nedflyttade från division 3. Brynäs ställde in på matchdagen. Något som kostade oss två poäng i premiären. Istället för att få spela spelsystemet mot vettigt motstånd vart nu sista träningsmatchen mot ett riktigt dåligt Uppsala Inter. Inledningen mot Vaksala tar vi inte upp här...

Efter den magiska Maj månad där VP vann allt hade vi verkligen tätkänning innan Juni kom, spelare försvann, solen kom och mycket annat än fotboll vart intressant. När det vart EN poäng på de tre sista matcherna innan uppehållet trodde jag det skulle väldigt mycket till om vi efter sista omgången skulle stå som ett division 4 lag.

Efter Vaksalamatchen var vi oense om det mesta men vi skulle få en sommar på oss att få tillbaka suget och vänskapen igen.
Det det skreks högst om efter våren var att ”vi” ville ha ett nytt spelsystem, tränartrojkan hade något att tänka på under sommaren...

Imorgon kommer VPs höst.