Återmöte med Borlänge/Rättvik och Söråker

Revanschsugna tjejer åkte till Rättvik för att möta Borlänge/Rättvik och Söråker igen. Sex tjejer från Skutskär och sju från Unik som på morgonen for genom slasket som uppstod i snökaosets ställe. Vi hade gott om tid så vi kunde transportera dem tryggt och säkert hela vägen fram. Sista biten in mot Rättvik gick det 40-50 bakom plogbilen så då var det extra tryggt!

Först och främst är det ett härligt gäng med tjejer som tar hand om varandra och har gott humör, de är positiva och öppna, fint folk helt enkelt. Vi ledare blir ganska malliga för att vi har såna sköna tjejer med oss.

Därnäst får vi redogöra för bataljerna: en sur förlust mot Söråker och en söt seger mot Borlänge/Rättvik! Laget spelade klart bättre i andra matchen än i den första så det märks att de inte spelat ihop sig helt ännu. Och de spelade betydligt bättre idag än förra sammandraget i Skutskär!

Även om vi som tränare alltid har något att kommentera så får vi ge oss ibland. Samspeltheten är kanske en av de viktigaste faktorerna bakom hur det går, och kanske energin i laget för stunden: för jag tycker nog att det är Skunik som sätter ribban för matchens nivå. Men det tjejerna ska vara stoltast över är att varenda spelare i laget är med i matchen och gör skillnad!

Den första matchen mot Söråker kändes jämn tills Söråker började få in mål, samtidigt som tiden gick. Laget hade lite svårt att få till gemensamma anfall och de skott som kom på mål räddades av en väldigt duktig målvakt. I försvaret jobbade man bättre men lät motståndarna åka för länge med bollen och lyckades lägga felpassningar direkt på motståndarnas klubba. Sådant straffar sig förstås och baklängesmålen blev lite för många samtidigt som anfallen inte resulterade i mål så ofta. Första halvlek slutade 3-1 till Söråker men tjejerna hade knappast tappat modet för det. De kämpade på ända in i det sista men det räckte inte idag.

Matchen mot Söråker var som sagt jämn och hade bra fart. Tjejerna vet att de skulle kunna vinna mot dem - som de gjorde på cupen i Rättvik!

Tjugo minuters vila till nästa match och sen på't igen!

Matchen mot Borlänge/Rättvik var däremot inte lika jämn. En läskig krock och en bentackling gjorde att vi ledare fick hjärtat i halsgropen men det verkar inte ha lett till några allvarliga skador. Skunik kunde ändå tryggt ta ledningen och gå till halvtidsvilan med 4-0 i ledning. På samma tema om samspelthet och energinivå släpptes några baklängesmål in men Skunik kunde tryggt hålla undan och ha en stabil ledning. Ett skott på hörna som tog i ribban, fantasiska åkningar, två (missade) straffar, brytningar och styrningar, passningsspel, offrande skridskoåkning - allt sådant är underbart att se.

Mot Borlänge/Rättvik blev spelarna nog lite lata när de hade en trygg ledning (de var ju rätt trötta, med alla anledning) men de visade att det fanns mycket kvar att hämta så det var ingen oro för att kunna att hålla undan. Roligt att se hur tjejerna börjar hitta varandra och få till anfall som liknar ett "klappklapp-anfall", skotta returer, inlägg framför mål, långa tvärpassningar till fria spelare på väg framåt, och såklart när de jobbar ihop åt bägge håll lika mycket.

När tjejerna spelar tillsammans, vårdar boll och gör snygga överlämningar spelar de fin bandy, då visar de att det här laget har bra kapacitet! När laget är lite splittrat och lämnar utgången till soloprestationer medan de andra tittar på, det får vi ledare ta på oss och försöka lära dem bättre alternativ. Men som jag alltid säger, mitt ledar-hjärta smälter när laget kämpar sig fram till mål eller när de offrar sig för att försvara sitt eget mål.

Storspelande målvakt, som vanligt. Storspelande utespelare, som vanligt. Storskrikande tränare, som vanligt. Coachens eviga ord på isen "ihop, jobba hem, håll ihop laget, hjälp till då, mera fart, håll i bollen" ekade hela matcherna igenom.

Mer fart, mer bollkontroll, mer överlämningsspel - och inte minst mer samkördhet i laget - då blir det tufft att möta Skunik-tjejerna! Heja Skunik!!

Henrik Wallin Tränare