Radonett Cup 2022

Radonett arena, fräsch och imponerande trevligt byggd, såg ju hur fint som helst ut (sådär fint man skulle vilja att det kändes på Studan). När vi kom in på arenan trodde vi först att de glömt ge oss ett omklädningsrum. Typiskt, tänkte vi! Men men men, vi drog visst vinstlotten: Tjejerna fick låna P19:s eget tillhåll inrett med heltäckningsmatta och soffor, förutom gott om utrymme och fräscha duschar - och fick behålla samma omklädningsrum hela helgen!

Första matchen i röda tröjor, resten i gröna. Stridsropet blev SKUNIK!

Första matchen mot Västerås var skakig och en tuff start. Två lag som ännu inte kände varandra och inte riktigt börjat träna för säsongen, skulle kastas ut mot det lag som senare vann hela cupen efter straffläggning mot BoIS! Laget gav ändå VSK en match, efter en lite rörig första halvlek med baklängesmål kom vi ut i andra halvlek och såg till att motståndarna fick slita hårt och matchen blev med ens betydligt jämnare. Jag tror de fick ett riktigt spelmål i andra halvlek, de andra var straffande misstag.

Därnäst mötte vi lördag morgon Höjden/Mölndal i en tät och tuff match. De var samspelta och duktiga skridskoåkare och försatt inte chanserna när vi slarvade. Det var tät stämning i matchen men tyvärr skapade vi för få mål och för många luckor. Trots det var både laget och ledarna nöjda med att man lyfte sig snabbt i takt med att de började lära känna varandra och komma in i matchtempot.

Lördag efter lunch var det dags för Söråkers IF. Tjejerna coachades i lyx-omklädningsrummet och var grymt taggade på att visa vad de gick för. Väl ute mot de rödklädda Söråker visade det sig bli en av de mest hockeylika matcher vi sett. Det var tacklingar åt båda håll, en del ganska tuffa, och mycket fasthållning (fast mest från det andra hållet). I bröt och stök råkade bollen alldeles för ofta kastas iväg rätt på en Söråkersklubba och där hände det flera gånger att de fick in den i vårt mål. Vi fick ändå in fler mål än de och vek inte ned oss för de tuffa tagen.

Under hela lördagen jobbade vi också parallellt med att stärka lagsamhörigheten. Både när de spelade och genom en femkamp som utfördes på kvällen. Det var ett roligt inslag med samlande av personer med olika ”kvaliteter”, kubbstafett, ballonglöpning, sorteringsuppgifter mm. Helt klart lyckat! Vi skrattade oss genom kvällen och fick äta pizza från NM-vinnare i pizzabakning!

Under lördagskvällen följde vi också med spänning hur det gick mellan Söråker och Höjden/Mölndal: Vi hade ju mött båda och var ganska övertygade att Höjden tryggt skulle vinna. Men om Söråker vann skulle målskillnaden göra att Unik/Skutskär tvingades spela placeringsmatch redan kl 08:00. Ingen vill behöva bli väckt kl 06 och spela så tidigt! Men tyvärr spelade Höjden med ett helt annat lag mot Söråker och kunde helt enkelt inte rå på dem, vilket vi hade trott var självklart.

Så söndag morgon var det tidig väckning och placeringsmatch mot Selånger. Trötta tjejer var lika med buttra och tystlåtna tjejer tills det väl var dags för spel. Då vaknade samtliga till och var taggade och glada som vanligt! Målen trillade in åt rätt håll och de trivdes. Kanske kände de sig lite väl säkra mot Selånger för motståndarna fick många chanser de inte borde ha fått, för att vi blev för offensiva och inte riktigt skötte försvaret. Det var lite glest där helt enkelt. Hade man skött försvaret skulle vi kanske hållit nollan? Hursomhelst ändå en övertygande vinst och ett ännu mer samspelt lag.

Som vanligt är det svårt att säga något om enskilda spelare eftersom alla gjorde en helt ovärderligt stor insats för laget - varenda en. Vi hade tillochmed en femtonde tillrest spelare som inte kunde spela pga ett skadat knä men ändå tagit sig hela vägen till Rättvik och hejade på från bänken . Det var extra glädjande att våra två lag hittar varandra och drar fördel av olikheterna samt trivs tillsammans!

Men det kan vara värt att nämna ett par händelser som stack ut. En var där libero och back (en från vardera klubb) fick möta ett anfall där en spelare brutit sig igenom: de lyckades utföra skolboksexempel på att styra ut tillsammans så att motståndaren inte kunde komma förbi - det såg så otroligt tryggt ut! En annan är vad som måste vara vårt snyggaste mål på hela cupen: på mittplan skedde ett så klockrent släpp som fick tränarögonen att se stjärnor, dessutom avslutades den fina åkningen med ett pass in framför mål till fri spelare som bara kunde raka in bollen!

Så, sammanfattningsvis en helt suveränt fin start på lagsamarbetet och vi börjar känna oss redo att gå in i säsongen tillsammans.

Henrik Wallin Tränare